I denna studie har costume play (förkortat cosplay) analyserats i förhållande till identitet. Fortsättningsvis kommer förkortningen cosplay att användas i den här studien. Andra böjningar av ordet kommer också att förekomma som exempelvis cosplayare, som är en person som håller på med cosplay.Idag är det ett medielandskap med deltagarkultur och konsumenten kan även vara producenten. En person som väljer att klä ut sig till en karaktär (vanligtvis från en manga eller anime) kallas det för cosplayare. Deras medierade fantasier har fått blivit verklighet genom cosplaying.Syftet med den här undersökningen är att ta reda på varför personer väljer att tillfälligt bli någon annan genom att cosplaya och hur det påverkar deras individuella identitetsskapande.

?Syftet med min uppsats är att ta reda på hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning där den manliga blicken är norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förståelse för hur eleverna fotograferar i skolan.

Sverige är idag inte längre ett homogent land utan numera är det ett mångkulturellt land där många nationaliteter, etniciteter och religioner ska samspela. Hur kan det vara att lära sig ett andraspråk och vilka faktorer är viktiga i tillägnandet av det? Syftet med denna studie var att se hur undervisningen kan se ut i en mångkulturell grundskola där flertalet av eleverna har ett annat modersmål än svenska, med fokus på om och hur skolan arbetar med att tillvarata andraspråksinlärarnas modersmål gentemot svenskan. Tanken var även att få ta del av andra faktorer såsom hemmets, skolan och fritidsverksamhetens roll i tillägnandet av ett andraspråk. Detta för att blivande och verksamma pedagoger samt andra som är intresserade inom andraspråksinlärning ska kunna få se hur undervisning inom detta kan se ut och bedrivas.

Denna uppsats övergripande syfte har varit att undersöka hur deltagarna i ett projekt riktat mot anhörigvårdare till närstående med annat modersmål än svenska upplever och beskriver sin situation och hur projektet lyckats med att anpassa sig till målgruppens behov. För att besvara studiens syfte har vi genom kvalitativ metod genomfört en fokusgrupp och tre djupintervjuer. Vi har genom dessa försökt svara på hur deltagarna i projektet upplever sin livssituation och hur de påverkas av att vårda en närstående, hur projektet lyckats med att lyfta fram vårdgivarens behov samt om de planerade åtgärderna i projektet uppnått sitt mål genom att anpassa sig till målgruppens behov. Vårt resultat visar på hur anhörigas livssituation är påfrestande och tung. Omsorgsgivarna efterfrågar mer insatser från kommunen och de anser att de alternativ som finns inte är tillräcklig bra utformade för att möta de äldres behov för att utgöra ett alternativ till omsorgen.

Att bilda familj är en stor del av livet och innebär många förändringar för de blivande föräldrarna. För kvinnorna som drabbas av postpartumdepression (PPD) blir vardagen väldigt annorlunda. PPD förekommer alltmer i världen och idag förväntas 10 ? 15 % av mammorna utveckla sjukdomen. Mammans tidigare livserfarenheter samt det stöd hon får av sin närmsta omgivning avgör hur hon tar sig an den nya rollen som mamma.

SammandragBakgrund:Sexualitet är en väsentlig del av att vara människa och varje individ har rätt till en trygg och hälsosam sexualitet. Upprepade studier påvisar dock förändrade sexualvanor hos ungdomar med mer tillåtande attityder och ett ökat risktagande kring sexualitet. Konsekvenserna av ett sexuellt risktagande kan bli allvarliga och det förebyggande arbetet blir alltmer viktigt.Syfte:Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som har samband med ett sexuellt risktagande hos ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet, samt att undersöka om könsskillnader förelåg.Metod:En empirisk studie med kvantitativ metod har använts. Studien bygger på ett redan insamlat material som är byggt på en enkätundersökning. Materialet har analyserats i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) och via Chi-square test testades där huvudvariabeln, >3 sexualpartners under det senaste året, mot relevanta variabler i enkäten.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att fibromyalgi påverkar deras dagliga liv. Femton artiklar valdes ut efter sökningar i databaserna Medline (via PubMed), CINAHL, Science Direct, Academic Search Elite och Wiley InterScience. Urvalet av artiklarna genomfördes utifrån inklusionskriterierna. Artiklarna granskades och sammanställdes för att nå resultat. Resultatet visade att smärtan begränsar patienternas vardag genom att kroppen säger ifrån då smärtan blir för intensiv.

Bakgrund: Fördelarna med amning är välkända men trots det avbryter många svenska mödrar sin amning tidigare. Att avbryta amningen kan för en del mödrar vara problematisk och leda till skuldkänslor. Tidigare studier visar att brister i stödet ökar känslor av frustration, förvirring och tvivel hos mödrarna. Syfte: Att beskriva vilken erfarenhet distriktssköterskan inom barnhälsovården har av att stödja mödrar som valt att avbryta amningen. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor.

Fokus i denna studie är ?pappablivande?, vilket innebär att undersöka hur nyblivna förstagångspappor beskriver hur det är att bli pappa. Det finns en mängd olika uppfattningar om vilken betydelse pappor har för sina barn, i synnerhet vilken betydelse de har för riktigt små barn. Psykoanalys och anknytningsteori hävdar mammas betydelse för små barn, och ser att pappor kommer in i ett senare skede i barnets liv. Intresset för pappors betydelse för sina barn har tidigare inte varit så stort, men under senare tid har forskningen inom detta område vuxit.

Syftet med den här studien har varit att se hur attityder påverkar föräldraledigheten när individer får sitt första barn. Är det så att par som har en jämställd attityd innan de får barn också är mer jämlika när det gäller fördelningen av föräldraledigheten? Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan attityder och fördelning av föräldraledighet. Men då har man mestadels mätt attityderna i samband med att individen varit gravid eller haft en pågående föräldraledighet. Då det verkar hända något med jämställd-heten i relationen när man får barn, har den här studien mätt attityderna innan individen fick barn.

Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt. Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet. Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag. Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt..

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens ålder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 år. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration från Glaser och Strauss grounded theory, har använts. Kärnkategori som framträdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, både bakåt och framåt i tiden, mot ett främmande mål med ett behov av ressällskap och guide.

Riskkommunikation till invandrare är ett problem i dagens Sverige. Detta har uppmärksammats av Suzan Rashid och Jasmita Jansaris enkätundersökning som gjordes på uppdrag av Jönköpings räddningstjänst. En annan tragisk händelse som delvis kan knytas till dålig riskkommunikation är branden i Rinkeby där sex unga kvinnor och en mamma med somaliskt ursprung miste sina liv. Syftet med denna rapport är att ge Jönköpings räddningstjänst en teoretisk inblick i hur det är möjligt att nå icke-svenska personer med riskinformation. Under rapportens gång har det dykt upp olika strategier för att lösa problemet med att nå icke-svenska personer.

The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and theparents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites,and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parentscaring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the researchsummary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to reviewsimilarities and discrepancies.The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research andinterviews with four women whos mothers have intellectual disabilities.In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchershave focused on either the children or the parents. In both perspectives there are differentconceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for andraise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child.The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiencesin common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parentswith intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversedroles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite thedifficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive termstoday.There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theesechildrens outcomes.

Studien belyser hur kvinnor upplever ungt moderskap och möjligheter till att fullfölja gymnasiestudier. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor som blivit föräldrar under sin tid i grundskolan/kring 15/16 års ålder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i form av gruppintervju samt individuell intervju som metod. Resultaten visar att kvinnorna upplever att ansvaret moderskapet medfört har bidragit till att de blivit motiverade till att få ordning på sitt liv och att barnet blivit en symbol för mognad som i flera fall stärkt självbilden. Självkänslan har dock påverkats negativt om man inte lever upp till förväntningarna på sig själv som mamma, vilket dock inte kan kopplas direkt till kvinnornas ålder.