Riskkommunikation ur ett mångkulturellt perspektiv
en studie för Jönköpings räddningstjänst
Riskkommunikation till invandrare är ett problem i dagens Sverige. Detta har uppmärksammats av Suzan Rashid och Jasmita Jansaris enkätundersökning som gjordes på uppdrag av Jönköpings räddningstjänst. En annan tragisk händelse som delvis kan knytas till dålig riskkommunikation är branden i Rinkeby där sex unga kvinnor och en mamma med somaliskt ursprung miste sina liv. Syftet med denna rapport är att ge Jönköpings räddningstjänst en teoretisk inblick i hur det är möjligt att nå icke-svenska personer med riskinformation. Under rapportens gång har det dykt upp olika strategier för att lösa problemet med att nå icke-svenska personer. I dagsläget är det att anställa personer med invandrarbakgrund, översätta svenska informationsblad till andra språk, försöka lägga mer ansvar på hyresvärdar och skapa goda relationer mellan olika kulturer. En viktig punkt är värderingar hos olika kulturer. Värderingar är något som är väldigt svårt att ändra på och måste därför beaktas vid riskkommunikation till andra kulturer. Värderingarna och olika miljöer kommer därför att göra att det uppstår hinder vid riskkommunikation mellan räddningstjänst och personer med utländsk bakgrund. I detta arbete har jag använt sex kulturella dimensioner för att beskriva de värderingar som kan uppstå vid en riskkommunikation mellan olika kulturer. De miljömässiga komponenterna har beskrivits utifrån tre tankesfärer. Dessa tre sfärer är påverkansfaktorer, handlingsmönster och upplevd utsatthet. Genom en god relation till kulturer och en aktiv förståelse för hur de olika värderingarna skiljer sig bör det vara möjligt att föra en effektiv riskkommunikation. Dessutom är det väsentligt att ha en förståelse för hur den svenska kulturen ser ut. Värderingar är något som är underskattat vid riskkommunikation och bör därför få ett större utrymme.