Bakgrund: Det är först på senare år som familjens upplevelse samband med att en dotter insjuknar i anorexia nervosa uppmärksammats. Familjemedlemmarna kan känna stor ånger, skuld och förtvivlan när en familjemedlem blir sjuk. Eftersom det visats att sjukdomen påverkar hela familjen är det också av stor vikt att fokusera på hur familjen mår och ge dem stöd. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa familjens upplevelse beskrivet ur mammans perspektiv när dottern har anorexia nervosa. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, där fyra böcker analyserades.

Det är påfrestande att bli förälder och det medför därför en risk att parrelationen blir sämre. Enligt tidigare forskning har föräldrarnas parrelation en betydelsefull inverkan på barnets hälsa. Sjuksköterskans förebyggande arbete inom barnhälsovården är att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan för hela familjen. Eftersom sjuksköterskan på barnavårdscentralen nästan träffar alla föräldrar till barn mellan 0-6 år ger det en unik möjlighet att stödja och stärka föräldrarna i sin parrelation och därmed förebygga ohälsa. Det finns inga nationella riktlinjer att sjuksköterskan skall ge stöd i parrelationen, men det finns förslag att ge stöd och råd vid vissa besök.

Syftet med den här studien är att utifrån föräldrarnas perspektiv undersöka barns delaktighet direkt och indirekt i samband med vårdnadstvist utifrån följande frågeställningar: hur upplever föräldrarna att familjerätten involverat barnen i utredningen; har föräldrarna informerat barnen om den pågående vårdnadsutredningen; hur har barnen påverkats av vårdnadstvisten samt har familjerättens utredning bidragit till en lösning av konflikten?Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra pappor och en mamma som medverkade i vårdnadsutredningar år 2002-2003 vid en och samma familjerättsenhet.Resultatet visade att i stort sett alla barn mådde dåligt innan, under och efter vårdnadstvisten. Föräldrarnas information till barnen om utredningsprocessen har varit mycket varierande. Alla barn har haft enskilda/syskonsamtal med utredarna. En del föräldrar har upplevt att under dessa samtal lyckades inte utredarna lyssna på barnen.

Trots förbättringar sedan tidigare år är otillräckligt modersbeteende hos människoapor i fångenskap fortfarande ett problem som behöver åtgärdas. Syftet med denna litteraturstudie är därför att kartlägga de orsaker som påverkar modersbeteende hos människoapor och vad man kan göra för att förbättra situationen. De orsaker som togs upp i olika studier var kortisolnivåer som ett mått på stress, sexhormoner innan förlossning, miljö, modersuppfostran jämfört med handuppfödning, grupphållning istället för social isolering och förstföderskor mot erfarna föderskor. Förutom dessa faktorer togs även maternell träning för att öka bra modersbeteende upp. De olika studierna var svåra att jämföra med varandra på grund av stora skillnader i studiepopulationer samt olika definitioner av vad bra modersbeteende är. Detta kan ha gett signifikanta resultat i en studie vars resultat inte hade blivit signifikant i en annan studie.

I denna studie behandlade vi rollen som mödrar till sexuellt utnyttjade barn har. Vi utgick från familjer där barnet blivit sexuellt utnyttjat av sin biologiska far eller styvfar. Det huvudsakliga syftet med den här studien är att få en inblick i orsaken till varför en del mödrar till sexuellt utnyttjade barn väljer att inte tro på sitt barn när sexuella övergrepp uppdagas, men också att ta reda på vilken roll modern vanligtvis har i dessa familjer. Vi har även ägnat tid åt att studera hur man på bästa sätt, med eller utan behandling, kan stärka och hjälpa modern att gå vidare. Vi valde att inhämta kunskapen genom att jämföra litteratur som vi fann kring ämnet, med information som vi skaffat genom att göra intervjuer med fyra personer.

Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt.

Domesticerade djur separeras ofta abrupt från sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare än när den naturliga avvänjningen skulle ske. Naturligt sker avvänjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 månader. De mjölkproducerande djuren separeras dock från sina ungar direkt efter födseln på de flesta gårdar i Europa och Nordamerika. Detta påverkar både ko och kalv. Förutom att de separeras från varandra innebär ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förändringar. Kor som separeras från sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer än kor vars kalvar är yngre vid separationen.

Despite the fact that men dominate substance abuse research and that most programs to target substance abuse therefore are developed by and for men, very little is known about the fact that substance abusing men can also be parents. Mothers are up until today regarded as the most important parent even though society is changing and fathers are taken a more active part in childrearing. The average father today still spends significantly less time with his children than the average mother does and marginalised drug abusing fathers often disappear from their families altogether. The goal and purpose of this paper has been that through a qualitative analyses of written sources and qualitative interviews with healthcare professionals and social workers recognise how marginalised drug abusing fathers interests of taking part in their children's lives are met by healthcare, treatment and child protection agencies and how we can understand marginalised fathering as an extension of how we view ordinary fathering. I wanted to examine if there are any specific actions taken in involving these men as fathers and how we can understand their situation.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rådande genusnormerna som verkar inom denna, ämnar den här studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hälsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan föräldrar och barn. Ytterligare ett syfte är att studera om ovanstående samband skiljer sig mellan äldre och yngre barn.Uppsatsen är kvantitativ och studiens analyser baseras på empirisk data från Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjär regression med hjälp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd från föräldrar och psykisk hälsa bland barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Detta gäller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hälsan varierar enligt kön; pojkar har bättre psykisk hälsa än vad flickor har.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice.

När ett underburet barn föds behöver det ofta vård på en neonatalavdelning vilket innebär att det måste skiljas från sin mamma. Denna separation är en stor påfrestning för både barn och mor. Många mödrar upplever känslor av besvikelse, maktlöshet och sorg samtidigt som de ofta är oroliga för barnet. Genom kängurumetoden kan mammor och barn genom hudkontakt få möjlighet att få vara tillsammans och lära känna varandra, samtidigt som metoden stödjer alla de behov som ett underburet barn har. Den forskning som idag finns inom området berör främst hur barnet påverkas av kängurumetoden.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. På senare tid har dock forskning visat att det är viktigt att träna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsätts i faktisk träning. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta nyblivna mammor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade essän är att utforska vad min uppgift som förskolepedagogär i mötet med barn som har svårt att leka med andra. Vad innebär det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svårt att leka med både vuxna och barn? Frågeställningenväcktes i mig då jag på min nya avdelning uppmärksammade två barn som hade den svårigheten.Essän börjar med mina samspelande observationer av barn som har svårt att leka medandra. Därifrån börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om lekens betydelse från tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgränsöverskridande (Vygotskij).