Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärarna arbetar med bedömning för lärande [BFL] med betoning på formativ bedömning. Lärarna beskriver via kvalitativa intervjuer BFL och formativ bedömning, vilka verktyg de använder för att kunna arbeta med formativ bedömning och hur eleverna involveras i BFL-arbetet. Genom lärarnas utsagor presenteras ett resultat där vi får en bild av BFL-arbetet i skolan. Studien visar att eleverna involveras i bedömningsarbetet på olika sätt, exempelvis genom att få göra själv- och kamratbedömningar, delaktighet i kursplanens innehåll och arbete med olika tekniker inom samma ämnesområde. Vidare påvisar studien utvecklingsmöjligheter för lärarnas arbete med BFL.

Utifrån intervjuer med sju mödrar som har återgått till arbetet efter en så kallad ?kort? föräldraledighet, avser den här studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller återskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgående jämför moderskap med faderskap och hur de, i många avseenden, implicit uppfattar faderskap som bättre och något som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förväntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ?sunkiga? och de skildrar hur moderskap, både enligt dem själva och samhället, ses som något annorlunda i förhållande till faderskap.

Detta är ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frågan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestämma och hur tänker barnens föräldrar om utformningen?Syftet med undersökningen är att belysa barns rum hemma. Med utgångspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och på så sätt kan också en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlängningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och låter barn vara medskapare av miljö. Det är viktigt att betona att det bara är en barnrumsdiskurs bland många.

Distriktssköterskan ska främja hälsa under hela livet genom att handleda och stödja individer och deras familjer. Nästan alla barn i Sverige besöker BVC med sina föräldrar och en viktig del av barnhälsovårdens arbete är föräldrastöd. BVC når inte alltid båda föräldrarna. Även om familjebilden idag är i förändring där pappor vill vara delaktiga i barnets utveckling så är det fortfarande främst mammor som tar del av föräldrastödet på BVC. Syftet med studien var att undersöka pappors förväntningar på och erfarenheter av BVC eftersom ytterligare kunskap inom ämnet behövs för att kunna stödja pappor i deras föräldraroll.

Relationen mellan barn och föräldrar är den gemensamma risk eller skyddsfaktor som har störst betydelseför ett barns välmående och utveckling. Relationen till barnet byggs upp redan från födelsen och det ärviktigt att båda parter är trygga och utvecklar ett positivt socialt samspel. Övergången till moderskapet ären livsavgörande händelse som resulterar i ökad sårbarhet och stressorer som förändringar av identitetenoch brist på stöd är faktorer som kan påverka utfallet av hur den individuella anpassningen och känslan avtillfredställelse i moderskapet utvecklas. Transitionsteorin beskriver egenskaperna vid livsövergångar ochkan ge en ram för att få en bättre förståelse. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysaförstagångsmödrars upplevelse av övergången till moderskapet.

Bakgrund: Generellt sett fokuserar palliativ vård främst på patientens behov. Mindre fokus läggs på de närståendes behov. Syfte: Att beskriva närståendes behov när vården av en närstående har övergått till att vara palliativ efter ett akut livshotande insjuknande. Metod: Litteraturöversikt av femton kvalitativa och en kvantitativ studie. I analysen framkom fyra teman, tio subteman samt ett övergripande tema.

Andelen helammade barn har minskat i Sverige de senaste åren trots ökad medvetenhet och kunskap om att en god start på BB har stor betydelse för den fortsatta amningen. Forskning visar att det är flera faktorer som både främjar och hindrar amningsstarten. De nyblivna mammorna tvivlar ofta på sin egen förmåga och stöd från personal och familj är viktig. Barnmorskans stärkande roll är viktig för att lyfta och stärka patientens egna resurser. Tidigare forskning berör aspekter av vård och stöd men det saknas forskning som specifikt belyser det som är stärkande i vårdrelationen vid amningens början.

I dagens förskola, och även sedan en lång tid tillbaka, anses barnböcker vara en viktig del avdet pedagogiska material som barnen tar del av. Däremot visar studie (se bl.a. Simonsson,2004) på att valet av vilken bok som förs in i förskolan inte är lika självklart som hur passviktigt det är att den finns där. Genom detta uppmärksammas inte heller vilket innehåll somrepresenteras i boken. Detta examensarbete grundar sig i frågor som rör vilka perspektiv ochvärderingar som finns kring barnboken och som därmed barnen på förskolan tar del av.Genom analys av fyra barnböcker, När Findus var liten och försvann, Gittan ochälgbrorsorna, Familjeboken och Mamma Mu städar, uppmärksammas i denna studiebarnboken.

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys.

Mia och Klara- karaktären Tabita Karlsson är den ideala White trash-stereotypen. Hon är en deltidisarbetslös ensamstående mamma med tre barn med tre olika män. Hon är sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor på landet. Ovårdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgär och agerar helt utan tanke på vad som anses passande av den rådande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjälp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe.

Vid start av amning är det viktigt att modern känner att hon kan få stöd från anhöriga och från experter. Om amningen inte fungerar kan mamman få svårt att knyta an till sitt lilla barn och mamman kan börja tvivla på sitt moderskap. Barnavårdcentralsjuksköterskan (BVC-sköterskan) har en framträdande roll som amningsstödjare. BVC-sköterskan behöver därför ha mycket kunskap kring barnets behov och ha en förmåga att kunna samtala med föräldrarna. Det ligger på BVC-sköterskans ansvar att mötet med mamman blir vårdande.

Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor till barn som är födda SGA upplever den första tidens amning efter hemkomst från sjukhus samt kontakt, stöd och önskat stöd från BVC-sköterskan när det gäller amning. Studiens design var av beskrivande karaktär med en kvalitativ ansats och ändamålsmässigt urval användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta mammor till barn födda small for gestational age på ett och samma sjukhus i Mellansverige. Dataanalys skedde med innehållsanalys där slutligen temat ?En svår och känslosam tid? bildades utifrån kategorierna ?Känslosamt med amning?, ?Känsla av otillräcklighet när amningen inte fungerar från start?, ?Betydelsefullt att ha en bra BVC-sköterska? samt ?Frustrerande att inte få rätt eller tillräckligt med stöd?.

För att kvinnor och barn ska kunna skyddas mot en våldsam man som förföljer och hotar dem, är de tvungna att leva med skyddade personuppgifter. I Sverige finns det ca 4 562 barn som lever med skyddade personuppgifter. Eftersom dessa barn ofta lever ett väldigt kringskuret liv samt under ständig stress, påverkas deras fysiska och psykiska hälsa negativt av skyddet. För att barnen ska kunna orka leva med sin speciella och påfrestande livssituation, behöver de få stöd från samhället. Syftet med denna studie var att studera utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter i en mellanstor kommun i Mellansverige. Aktörer som i sitt arbete kom i kontakt med barn som lever med skyddade personuppgifter, intervjuades i denna studie.

Syftet med uppsatsen var att relatera amningstidens längd till amningsproblem och kvinnors upplevelse av sin amning samt att kartlägga orsaker till delvis amning och upphörande av amning. Studiens design var en deskriptiv, retrospektiv korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Materialet till studien hämtades från redan utförda intervjuer. Populationen bestod av 250 kvinnor i åldrarna 19-46 år varav 103 var förstföderskor och 147 omföderskor.Resultatet av studien har visat att tiden för enbart amning och den totala amningstidens längd varierade. De kvinnor som var positiva till amningen hade en längre amningsperiod än de kvinnor som var negativa till amningen.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse.