Syftet med denna studie är att undersöka hur Leken kan användas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att få fram resultatet, som visade att Leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med värdefull information som visar påpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sätt att arbeta med Lekenvisade sig ha en koppling till hur de ställde sig till Lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar på olika sätt att arbeta med Leken, framgårpedagogernas positiva syn på Leken i olika utsträckning.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria Leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria Leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria Leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i Leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i Leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i Leken?  Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där förskollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i Leken. Intervjuerna är därför av kvalitativ karaktär. Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring Leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med deltagandet, till exempel tidsbrist. I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i Leken.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma Leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i Leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma Leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma Leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma Leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma Leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i Leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i Leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i Leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i Leken?Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där för-skollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i Leken. Intervju-erna är därför av kvalitativ karaktär.Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring Leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i Leken.

Uppsatsens syfte är att studera barns lek med avseende på kommunikation och samspel. Vi vill även undersöka barns maktpositioner i Leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsätt på kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella perspektivet. Studien är gjord i en förskoleklass med åtta stycken barn där videoobservation och fältanteckningar har använts som en kvalitativ metod.

Syftet med denna studie är att beskriva och ge ökad förståelse för hur pedagoger uppfattar den fria Leken i förskolan. I bakgrundstexten har jag redogjort för vilken syn forskare har på lek och den fria Leken. Jag tar även upp om vad lagar och styrdokument lyfter fram inom Leken i förskolan. Under rubriken ?Betydelsefulla lärandeperspektiv i förskolan? kommer jag att redogöra om tidigare studier som har gjorts runt det valda ämnet.

 Detta examensarbete handlar om Lekens betydelse i förskolan, där studiens syfte är att skapa en förståelse för den innebörd förskollärare tilldelar Leken i pedagogisk praktik.     I studiens litteratur & forskningsöversikt beskriver tidigare forskning Leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek är en viktig faktor för barns utveckling.     Tre intervjuer har genomförts med pedagoger på förskolor, där intervjuguiden har byggts på frågor som sammanställts utifrån tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet användes fokusgruppmetoden, vilket är en kvalitativ metod, som utgick ifrån semi- strukturerade frågor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.     Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att Leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, då vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling främjas genom Leken i verksamheten..

Syftet med denna studie var att undersöka på vilka sätt Leken används inom arbetsterapi. Litteratursökningen utfördes i databaserna Academic Search, AMED, Cinahl, Medline och OT seeker och begränsades till åren 1995-2006. I studien inkluderades 15 artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Analysen resulterade i tre kategorier: ?Lekens användning för bedömning av förmågor?, ?Leken i behandling för utveckling av förmågor? och ?Leken för att se till miljöns påverkan?.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på barns tankar om lek. Barns livsvärld består till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver Leken som en social process där barns utveckling påverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att Leken är något som barnet har kontroll över och att i Leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar också om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen.

Utgångspunkten för denna kandidatuppsats är att den byggda miljön påverkar våra liv och vårt handlingsutrymme. Den byggda miljön kan möjliggöra eller begränsa olika typer av aktiviteter. Leken är en av de mest grundläggande aktiviteterna i vår sociala utveckling och är en del av den sociala interaktionen med andra människor. Leken förknippas ofta med barn, men Leken förkommer och är viktig för alla ålderskategorier. Syftet med studien är att ta reda på hur den byggda miljön kan skapa möjligheter för Leken att etableras. Vi undersöker om man kan planera och styra Leken och vad Leken kan tillföra i ett miljonprogramsområde. Många av de miljonprogramsområden som byggdes i Sverige under 1960- och 70-talet är ofta problemtyngda och den byggda miljön lider av ett eftersatt underhåll.

Syftet med arbetet är att få en inblick i Lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga Leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga Leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån Lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att Leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I Leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria Leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria Leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria Lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria Leken, om den fria Leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria Leken på förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria Leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger agerar under den fria Leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria Leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats på intervjuer och observationer på två förskoleavdelningar på en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta använder sig av en lekledarroll eller närgranskarroll för att ta sig in i Leken. Resultatet visade även att barns lek behöver en vuxen som kan närvara och stödja både Leken och Lekens deltagare.

Syftet med det här examensarbetet är att visa på hur man med Leken kan hjälpa barn att utveckla samspelet. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar:Vad har Leken för betydelse för samspelet?På vilka sätt kan man arbeta med Leken för att utveckla samspelet?Metoden som användes var kvalitativ enkät. Fem personer som arbetar i förskolan fick besvara enkäten skriftligt. Resultaten visar att informanterna anser att Lekens roll är viktigt för barns samspel.