Detta arbete belyser pedagogers deltagande i Leken, sett ur barns perspektiv. Vårt syfte är att belysa hur barn ser på pedagogers deltagande i Leken. Vi vill ?se världen genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Många forskare menar att det knappast går att skilja lek från lärande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgångspunkt i detta har vi i vår studie undersökt hur Leken kan förstås som ett redskap för barns lärande i undervisningen i grundskolan (år 1-6). Det vi har fokuserat oss på är lärandet som har karaktären av lek som till exempel spel, dramalek, sånglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fått ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lärande. Med vår studie fann vi att pedagogerna menade att Leken har stor betydelse för barns lärande och genom att ta tillvara på Leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lära sig.

Vi har undersökt pedagogernas syn på den fria Leken betydelse i förskolan den förekommer både i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att den fria Leken är viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser även att barnens största utveckling sker under den fria Leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.

Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare och grundskollärare värderar Leken inom förskoleklassen och årskurs 1. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Vad uppfattar dessa pedagoger som det viktiga i Leken?  Hur uppfattar dessa pedagoger att Leken kan användas som en resurs i lärandesituationer inom förskoleklassen och årskurs 1? samt Hur uppfattar dessa pedagoger att möjligheten till lek förändras i årskurs 1 i förhållande till förskoleklass?Studien har genomförts med en kvalitativ ansats enligt fenomenografiskt analyssätt. I studien har sex pedagoger intervjuats, dessa pedagoger har vi valt ut från tre olika skolor, det vill säga en förskollärare och en grundskollärare från respektive skola. Intervjupersonerna är även utvalda utifrån att de har minst tio års yrkeserfarenhet.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas attityder och förhållningssätt när det gäller den fria Leken för barn på fritidshem i åldrarna 6-9 år. Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer av fritidspedagogers inställning och förhållningssätt till den fria Leken utgör empirin. Genom intervjuerna studeras också hur pedagogerna stöttar de barn som har svårigheter i den fria Leken. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser den fria Leken som väldigt viktig och att den får stort utrymme på fritidshemmen. Studien visar också att pedagogerna agerar i den fria Leken genom att vara närvarande och befinna sig i bakgrunden för att kunna gå in och påverka de gånger det behövs.

Vi har studerat yngre barn i den fria Leken, det vi betraktat är den kommunikation och det sociala samspel som uppstår i lekvärlden. Genom att analysera och reflektera vårt datamaterial har vi kommit fram till att barnen väljer att leka i mindre grupper och gärna med samma kamrater. Ibland kan barnen välja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara många. Vi märkte en skillnad vid dialogerna i Leken, de äldre barnens konversation var innehållsrikare än de yngre barnens. Under forskningens gång har vi sett att fast det sker förändringar i Leken fortsätter barnens lektema utan avbrott.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria Leken. Vi vill även studera om pedagogerna skapar lärandesituationer för barnen under Lekens gång.Vårt syfte är att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfällen och hur pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgår från två frågeställningar: Hur deltar pedagogerna vid fri lek? Skapar pedagogerna lärandesituationer för barnen i deras fria lek?I studien har vi inspirerats och använt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfällen.

Syftet med vårt arbete är att belysa pedagogers uppfattningar om sitt förhållningssätt till barns lek. Metoddelen bygger på intervjuer med sex förskollärare, fem kvinnliga och en manlig. Genom vår undersökning kom vi fram till att förskollärarnas genomgående tankar kring lek är att lek ska vara ett naturligt, frivilligt och viktigt inslag i barnens verksamhet och att Leken betyder oerhört mycket för barns utveckling och lärande. Förskollärarna betonar också att den sociala och språkliga kompetensen utgör den största delen av lärandet i Leken. Tids- och utrymmesmässigt är Leken prioriterad, men att det ändå förekommer skillnader som beror på tidsbrist, stora barngrupper, styrda aktiviteter och rutintider.

Abstract Holmquist, N & Olsson, M (2009). Ska vi leka? Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Vi har utfört en studie där vi har granskat pedagogernas syn på lek i förskolan och hur de arbetar utifrån inkludering av alla barn i Leken. För att få svar på våra frågor har vi utgått från följande frågeställningar: Hur definierar du Leken i förskolan och hur viktig anser du att den är? Hur pedagoger främjar inkludering i Leken i förskolan. Vi kommer att inleda med att börja beskriva varför vi valde detta område där vi sedan förklarar och konkretiserar vad Leken innebär och varför den är det grundläggande elementet i förskolan.

Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse för hur personal med utbildning inom beteendevetenskap tillämpar lek och vilken betydelse Leken har i arbetet med barn i kris och sorg. Arbetets frågeställningar undersöker hur personal som i sitt yrke möter barn i kris och sorg använder lek som ett verktyg för att hjälpa barnet. Arbetet studerar även huruvida personalen anser att Leken bidrar till barnets förståelse för det inträffade samt om personalen anser att Leken påverkar barnets självbild och självkänsla. Arbetet tillämpar en kvalitativ metod och antar en hermeneutisk anstats för att förklara och förstå ämnet. Datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att se hur Leken kan användas som redskap för lärande. Målet har varit att undersöka hur Leken kan användas i skolan. Arbetet har genomförts genom kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. En av de tyngsta teoretikerna har varit Winnicott och Knutsdotter Olofsson. Intervjuerna har varit sex stycken jämnt fördelade på två skolor, en stor och en liten.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva på vilka sätt Leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i Leken, hur barnet samspelade med andra i Leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som påverkade osämja och vänskap i Leken. Studien har varit av kvalitativ karaktär där två olika metoder har använts: observationer och intervjuer. Vår undersökning gjordes utifrån barnens perspektiv där undersökningsgruppen bestod av åtta barn i åldrarna 4-6 år. Vi sammanställde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

Syftet med vårt arbete är attstudera hur pedagoger inom förskolan ser på Leken. Leken är en viktig del avbarnens liv. Den framhålls i både läroplan och inom forskning som viktig förbarn och deras utveckling, då man menar att det är i Leken som barn utvecklasbåde fysiskt och psykiskt. I vår forskningsbakgrund redogör vi för forskningkring Lekens betydelse och Leken i förskolan. Vi redogör även för historiskaforskningsteorier om lek, som har haft inverkan på hur förskolan och dessläroplan utformats.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring Lekens betydelse och på vilket sätt pedagogerna tror att Leken bidrar till barns lärande och utveckling samt hur pedagogerna hjälper barn som har svårigheter i Leken. Vi använde kvalitativ metod för att få fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en från två utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna få fram resultat. Resultat visar att lek och lärande hänger ihop samt att lek är betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Utifrån intervjuerna framkommer att Leken har stor betydelse för barns sociala utveckling där barn kan känna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

Syftet med undersökningen är att jag ska få kunskaper om hur fyra- och femåringar samspelar i den fria Leken. Jag har formulerat följande frågeställningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria Leken? Hur får barn tillträde till lek? Hur agerar de barn som inte får tillträde till lek?Som metod i min undersökning har jag använt observationer där jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel på samspel mellan barn där Leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker Leken på samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare på varandras idéer.