Atlas Copco i Örebro tillhör affärsområdet gruv- och bergbrytningsteknik där de utvecklar, tillverkar, marknadsför och forskar på bergborrmaskiner, borraggregat, lastare samt truckar. Affärsområdet gruv- och bergbrytningsteknik består av olika divisioner som till exempel URE (Underground Rock Excavation). De maskiner som tillverkas på denna division är bland annat Boltec, Simba, Scaletec och Boomer. Dessa maskiner är alla olika typer av bergborrmaskiner och borraggregat. På produktionsavdelningen och slutmonteringen för dessa maskiner sker i dagsläget slutmontering av samtliga maskinerna som ett modulbygge och de flesta maskinerna stationsmonteras.

SammanfattningDenna rapport behandlar införandet av standardiserat arbete i produktionssystemet hos företaget Inission Munkfors AB. Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (MSGC17), som ges vid Fakulteten för hälsa, natur & teknikvetenskap på Karlstads universitet.Företaget Inission Munkfors AB har som mål att från år 2012 till år 2017 kunna fördubbla omsättningen och halvera Ledtiden, med samma personalstyrka som år 2012 (75st anställda). Detta kallar företaget "Inspirit 2x2 2017", och strategierna för att nå målen är att: skaffa fler och rätt kunder, ha en unikt bra leveransprecision och alla medarbetare ska vilja vara med. Detta ska uppnås genom att bl.a. tillämpa standardiserade arbetssätt, som är en av Toyotas 14 principer.Denna studie fokuserar på monteringsprocessen av ett specifikt elektronikskåp.

SammanfattningDenna rapport behandlar införandet av standardiserat arbete i produktionssystemet hos företaget Inission Munkfors AB. Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (MSGC17), som ges vid Fakulteten för hälsa, natur & teknikvetenskap på Karlstads universitet.Företaget Inission Munkfors AB har som mål att från år 2012 till år 2017 kunna fördubbla omsättningen och halvera Ledtiden, med samma personalstyrka som år 2012 (75st anställda). Detta kallar företaget "Inspirit 2x2 2017", och strategierna för att nå målen är att: skaffa fler och rätt kunder, ha en unikt bra leveransprecision och alla medarbetare ska vilja vara med. Detta ska uppnås genom att bl.a. tillämpa standardiserade arbetssätt, som är en av Toyotas 14 principer.Denna studie fokuserar på monteringsprocessen av ett specifikt elektronikskåp.

Detta 20-poängs projekt på D-nivå har genomförts som en fallstudie på Kinnarps AB i syfte att utveckla en prognostiseringsprocess. Processen ska förbättra framförhållningen och underlätta planering på medellång sikt. Efter att undersökt de problem som upplevs på Kinnarps utvecklade vi följande problemformulering:Hur ser prognostiseringsarbetet ut på Kinnarps idag?Hur bör en generell prognostiseringsprocess utformas?Hur kan prognostiseringsprocessen anpassas till Kinnarps?En kartläggning av de berörda avdelningarna utfördes för att besvara den första frågan. Kartläggningen genomfördes genom intervjuer av personer på marknads-, produktions-, inköps- och leveranslogistikavdelningen, även återförsäljare intervjuades då de har kontakt med slutkunden och kunskap om marknaden.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av H&M Mail Order Division i Borås, somansvarar för postorderverksamheten inom H&M AB. I juni 2007 öppnade man ett nyttcentrallager i Poznan, Polen som förser distributionslagret i Borås med varor. Övergången harinte varit smärtfri, och man dras med problem som leder till merarbete och ökade kostnader iBorås. Syftet med examensarbetet är därmed att kartlägga material- och informationsflödetmellan Borås och Poznan, för att identifiera de problem som skapats samt att geförbättringsförslag. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka interna faktorer som påverkarflödet i de båda lagren, och uppsatsen kommer inte att beskriva hur olika förbättringsförslagska implementeras.För att få en inblick i problematiken användes olika metoder.

Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen.Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning.Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen.För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal.

I takt med ökad konkurrens, växande organisationer och högre krav på effektivitet blir även vikten av metodiker, riktlinjer och modeller för att planera sina resurser allt mer betydande, så även på Volvo Construction Equipment AB Component Division. Då arbetet påbörjades fanns inga riktlinjer för hur Volvos konstruktörer uppskattade omfattningen av sin tid när olika demonstratorer (funktionsprototyper) ska tas fram, istället gjordes olika uppskattningar beroende på vem som skulle utföra dem och när detta skulle göras. Avsaknaden av en sådan metodik försvårar möjligheten att väga olika koncept mellan varandra och möjliggöra rätt prioritering av koncept då varje konstruktör uppskattar sin tid annorlunda och resultaten således inte blir likvärdigt jämförbara. Syftet med examensarbetet är att utveckla en modell för att uppskatta resursbehov och omfattning av konstruktionsarbete när en demonstrator ska tas fram, genom att ta till vara på erfarenheter från genomförda projekt och input från olika konstruktörer. Krav på modellen är att den ska vara enkel, användarvänlig och pedagogisk för att lätt kunna tillämpas på olika tekniklösningar inom avdelningen för drivlineutveckling.

Efterbehandling är inom Korsnäs ett samlingsbegrepp på diverse operationer som utförs i syfte att skapa en värdeförädling. Anledningen till varför dessa operationer är nödvändiga grundar sig för det allra mesta i kvalitetsavvikelser. Produkterna kan alltså inte säljas till fullt pris (om dom överhuvudtaget är säljbara) utan att genomgå en efterbehandling. Korsnäs har idag fyra stycken omrullningsmaskiner för efterbehandling vid produktionsenheten i Gävle. Utöver dessa använder sig Korsnäs kontinuerligt också utav extern kapacitet.

Mindre stålaktörer i högkostnadsländer kan inte konkurrera genom att producera standardiserade produkter till lägst kostnad. Utvecklingen för dessa sker därför mot en marknadsstrategi som innebär ökad kundorientering och ökad andel produktion mot nischmarknader. Detta innebär i sin tur att försäljningsvolymen med tiden utgörs av ett allt större antal produkter, vilket medför ökade krav på flexibilitet i produktionssystemet. Dock karakteriseras stålindustrin av oflexibla produktionssystem med höga investerings- och förändringskostnader. Denna studies huvudproblematik utgörs av det gap som därför uppstått mellan produktionssystemets inriktning och marknadsstrategin.Syftet med studien är att identifiera viktiga faktorer för att uppnå ett mer flexibelt och samtidigt kostnadseffektivt produktionssystem hos stålproducenter.

Samtidigt som marknaden för modeindustrin växer ökar också konkurrensen och kraven på företag. Trender inom mode ändras snabbt och pressen på ett brett sortiment, flera säsonger, låga priser och moderiktiga varor, med allt kortare livscykler, ställer stora krav på en effektiv hantering av försörjningskedjan. För att uppnå kraven och stå emot konkurrensen anser allt fler att det idag handlar mer om konkurrens mellan försörjningskedjor än mellan företag. Till skillnad från många andra industrier kan en leverantör inom modeindustrin inte enbart väljas efter faktorer som leveransprecision och flexibilitet, utan stor hänsyn måste även tas till produkten i sig. Om produkten inte följer modets trender eller vad kunden efterfrågar har det ingen betydelse hur väl leverantören uppnår de mer kvantifierbara faktorerna.

Marknaden för skogsprodukter i västvärlden kännetecknas av en överetablering. Uppkomsten av detta beror till stor del på att under den senaste tiden har förbättrade produktionstekniska lösningar lett till ökad produktionskapacitet, en ökning som varit större än marknadens utveckling, samt även en hårdare konkurrens från andra delar av världen. Stora Enso Packaging Boards, som är en del av den svensk-finska skogindustrikoncernen Stora Enso, har påverkats likt övriga företag inom industrin. Vid Skoghalls bruk i Värmland tillverkas kartong, både vätskekartong och kartong för torra varor. Den kartong som används för torra varor går under namnet Coated Kraft Back, men benämns vanligtvis enbart som CKB.

Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) är en av tre delar inom koncernen Sapa Group, som ägs av det norska företaget Orkla ASA. SHT AB har produktion både i Sverige (Finspång) och i Kina (Shanghai). Företaget är en världsledande leverantör och utvecklare av aluminiumband som används i olika typer av värmeväxlare, främst inom bilindustrin.I flera steg av produktionen, som innefattar omsmältning, varm- och kallvalsning samt skärning, uppkommer ett skrotfall av aluminium. Detta skrot tas omhand och återanvänds som råvara i företagets omsmältverk. SHT AB har idag inget automatiserat IT-stöd för att prognostisera skrotavfallet, dessa beräkningar görs istället med hjälp av Excel.

Stora Enso Packaging är ett av Sveriges ledande företag inom wellpapptillverkning. Företaget tillverkar specialdesignade förpackningslådor och har fabriker i Vikingstad, Jönköping och Skene. Då alla företag i branschen har samma råvara, papper, har Stora Enso Packaging identifierat service mot kund som ett sätt att skapa konkurrensfördelar. LeveransLedtiden mot kund är ett serviceelement som detta examensarbete avser att titta närmare på.Examensarbetets syfte är att utreda möjligheten att gå från en Ledtid på femton dagar till tio dagar för nyorderprocessen på Stora Enso Packaging  i Vikingstad, kartlägga denna process samt föreslå rutiner och systemstöd för minskningen av Ledtiderna.För att lösa uppgiften har kartläggning av Stora Enso Packagings nyorderprocess genomförts. Kartläggningen har tagits fram via intervjuer av anställda som är inblandade i nyorderprocessen samt av material på Stora Enso Packagings intranät.Då nyorderprocessen analyserats har en rad olika teorier fungerat som stöd.

I dagens bostadsbyggande används nästan uteslutande utfackningsväggar med en lägre förtillverkningsgrad, eftersom kompletta utfackningselement ofta anses vara för riskfyllda, då de i vissa fall lett till omfattande fuktskador. En högre förtillverkningsgrad med bibehållen fuktsäkerhet skulle kunna förkorta byggtiden, effektivisera byggandet och bidra till att industrialisera byggandet. Den prefabricerade sandwichväggen känd för sin fuktbeständighet kan vara en lösning på problemet. En yttervägg med sandwichelement blir tät tidigt vilket gör att de invändiga arbetena kan starta tidigare vilket ger en effektivare byggprocess.Ett stort antal flerbostadshus byggs med fasader uppbyggda av utfackningsväggar. Byggprocessen för väggarna innehåller flertalet aktiviteter där fokus ligger på ett effektivt utnyttjande av företagets resurser.

Att möta en fluktuerande efterfrågan med en kundorderstyrd produktion är ett problem för många företag. Ett av dessa företag är Ericsson CDC Gävle, tillverkare av radiobasstationer, där situationen försvåras ytterligare med många produktvarianter och korta Ledtider. Problemet är att volymerna kan variera väldigt inom en kort tidshorisont. Den fluktuerande efterfrågan bidrar till att underleverantörer får svårigheter att möta Ericssons plötsliga avvikningar från prognostiserat behov, och gör att produktionsplaneringen försvåras. För att justera kapaciteten används till stor del bemanningsföretag och problem uppstår med att behålla ett standardiserat arbetssätt och stabila processer.