Vidareutveckling av skrotfallsprognos
på Sapa Heat Transfer AB
Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) är en av tre delar inom koncernen Sapa Group, som ägs av det norska företaget Orkla ASA. SHT AB har produktion både i Sverige (Finspång) och i Kina (Shanghai). Företaget är en världsledande leverantör och utvecklare av aluminiumband som används i olika typer av värmeväxlare, främst inom bilindustrin.I flera steg av produktionen, som innefattar omsmältning, varm- och kallvalsning samt skärning, uppkommer ett skrotfall av aluminium. Detta skrot tas omhand och återanvänds som råvara i företagets omsmältverk. SHT AB har idag inget automatiserat IT-stöd för att prognostisera skrotavfallet, dessa beräkningar görs istället med hjälp av Excel. Då skrotfallet beräknas används ett schablonvärde för processens utbyte, som motsvarar genomsnittet för samtliga legeringskombinationer i produktion. Eftersom ett medelvärde används blir prognosen missvisande för vissa legeringar. Detta då utbytet varierar mycket, vilket gör att det både finns de legeringskombinationer som har betydligt högre utbyte än genomsnittet och de som har betydligt lägre. SHT AB har idag inte heller någon koppling mellan faktisk orderstock och kortsiktig prognostisering av skrotfall.Syftet med detta examensarbete är att ta fram förslag på hur Sapa Heat Transfer AB kan och bör utveckla sin prognostisering av skrotfall. Därigenom ska Sapa Heat Transfer AB få bättre precision i både långsiktig och kortsiktig skrotfallsprognos, och på så vis förbättra råvaruplaneringen.För att förbättra den långsiktiga skrotfallsprognosen måste nedbrytningen av prognosen för legeringskombinationer analyseras. En förbättring av nedbrytningen förväntas innebära en förbättrad långsiktig prognos. Förbättrad innebär i detta fall att skrotfallsprognosen bättre ska följa den långsiktiga prognosen för försäljning av legeringskombinationer. Precisionen hos skrotfallsprognosen blir givetvis beroende av precisionen hos denna prognos. En förändring av nedbrytningen medför dock att kapacitetsplaneringen för omsmältverkets ugnar påverkas.Åtgärdsförslaget som tas fram för den långsiktiga prognostiseringen är tänkt att förbättra denna genom att schablonvärdet som används ersätts med varje legeringskombinations specifika prognostiserade utbyte. Data som behövs för att genomföra en sådan prognos finns tillgänglig i SHT AB:s databaser, och med hjälp av prognostiseringsmetoden exponentiell utjämning kan utbytet prognostiseras. Genom att använda denna metod med ett lågt värde på utjämningskonstanten ?, fås en prognos där extremvärden inte ger kraftiga utslag på prognosen.Den kortsiktiga skrotfallsprognosen, som idag bygger på en nedbrytning av den långsiktiga prognosen, kan förbättras genom att istället kopplas till den faktiska orderstocken. Om denna koppling görs baseras skrotfallsprognosen mer på känd information istället för på en annan prognos. En koppling till orderstocken kan dock bara användas för kortsiktig skrotfallsprognostisering då orderstocken inte sträcker sig flera månader framåt.Åtgärdsförslaget som tas fram för den kortsiktiga skrotfallsprognosen utgår från att en schablonmässig prognos först tas fram för de skrotgrupper som ska prognostiseras. I denna används en individuell prognostiserad skrotfallsfaktor som tas fram med exponentiell utjämning för respektive skrotgrupp. Skrotfallsfaktorn är baserad på historisk data för planerat material in till processen och invägt skrot till smältverket. Med hjälp av skrotfallsfaktorn, data för hur mycket material som är planerade in i processen kommande veckor och med hänsyn till att skrot faller under hela ledtiden, kan ett förväntat skrotfall för kommande vecka/veckor beräknas.För att få en bättre precision än hos den schablonmässiga prognosen, kan sedan prognosen för de skrotgrupper som är mest intressanta utvecklas och anpassas. De kan ges individuella värden på utjämningskonstanten ? för prognostiseringen av skrotfallsfaktor och även sättet som hänsyn till ledtid tas kan anpassas. I förslaget har förenklingen gjorts att skrot väntas falla symmetriskt över ledtiden vilket inte stämmer helt med verkligheten. Därför bör prognosen också utvecklas så att hänsyn tas till att det exempelvis faller förhållandevis mycket skrot i slutet av ledtiden.