Produktionsflexibilitet

Mindre stålaktörer i högkostnadsländer kan inte konkurrera genom att producera standardiserade produkter till lägst kostnad. Utvecklingen för dessa sker därför mot en marknadsstrategi som innebär ökad kundorientering och ökad andel produktion mot nischmarknader. Detta innebär i sin tur att försäljningsvolymen med tiden utgörs av ett allt större antal produkter, vilket medför ökade krav på flexibilitet i produktionssystemet. Dock karakteriseras stålindustrin av oflexibla produktionssystem med höga investerings- och förändringskostnader. Denna studies huvudproblematik utgörs av det gap som därför uppstått mellan produktionssystemets inriktning och marknadsstrategin.Syftet med studien är att identifiera viktiga faktorer för att uppnå ett mer flexibelt och samtidigt kostnadseffektivt produktionssystem hos stålproducenter. För att generera denna kunskap har ett antal propositioner formulerats och testas. Studien syftar även till att utarbeta rekommendationer för hur gapet mellan marknads- och produktionsstrategin kan minskas.En fallstudie har genomförts vid SSAB i Luleå och en simuleringsmodell baserat på fallföretagets produktionssystem har utvecklats, som ett hjälpmedel för att testa de formulerade propositionerna. Viktiga variabler i studien är överproduktion, omställningskostnader, partistorlekar, leveranssäkerhet och ledtid. Resultatet av simuleringen bekräftar att behovet av flexibilitet ökar vid ökad produktion av nischprodukter. Vidare, inom diskret tillverkning finns en minsta beställningskvantitet som alla beställningar är multiplar av. I studien konstateras att detta inte gäller för fallföretaget, utan skillnaden vikt mellan olika beställningar kan vara så liten som ett tiotal kilogram. En ytterligare slutsats är att då det inte finns någon minsta beställningsenhet som alla order är multiplar av, gäller följande: Möjligheten att helt producera kvantiteter motsvarande kundorder begränsas då minsta partistorlek överstiger den minsta beställningskvantiteten, samt när begränsningarna för flexibel partistorlek överstiger minsta differensen mellan de två i kvantitet mest närliggande beställningarna.För att möjliggöra kostnadseffektiv flexibel produktion i linje med marknadsstrategin, utgör höga omställningskostnader det största hindret och det viktigaste förbättringsområdet. Detta då omställning sker i material och omställningsstationen är placerad sist i flödet. En omställning leder därför alltid till minskat genomflöde i produktionssystemet, vilket är orsaken till de höga omställningskostnaderna. Tas omställningsförlusten i tid minskar dock bara genomflödet när omställningsstationen utgör flaskhals. Studien visar att till följd av höga omställningskostnaderna är den genomsnittliga ekonomiska partistorleken markant större än den genomsnittliga partistorleken hos fallföretaget i dagsläget. En marknadsstrategi som innebär en ökad produktion av lågvolymprodukter kommer oundvikligen att utöka detta gap, om inte produktionssystemet förändras.Följande rekommendationer föreslås fallföretaget:?Investera i utökad kapacitet i stränggjutning och konvertera omställningskostnaderna från material- till tidsförlust. ?Överföra omställningsförluster till tids- istället för materialförluster, då överkapacitet finns i stränggjutningen. Detta bör göras till fullt kapacitetsutnyttjande nås. ?Överföra låg-volymproduktion till en systerfabrik med lägre omställningskostnader. ?Förslag gällande SMED-metoden och ständiga förbättringar för att minska omställningskostnader.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta