Analys av kapacitetsbehov och tillgänglig kapacitet för efterbehandling vid Korsnäs AB
EfterbehandlingKapacitetsdimensioneringKapacitetsnyttjandeKapacitetsplaneringKapacitetsstyrningProduktionslogistikUtnyttjandegrad
Efterbehandling är inom Korsnäs ett samlingsbegrepp på diverse operationer som utförs i syfte att skapa en värdeförädling. Anledningen till varför dessa operationer är nödvändiga grundar sig för det allra mesta i kvalitetsavvikelser. Produkterna kan alltså inte säljas till fullt pris (om dom överhuvudtaget är säljbara) utan att genomgå en efterbehandling. Korsnäs har idag fyra stycken omrullningsmaskiner för efterbehandling vid produktionsenheten i Gävle. Utöver dessa använder sig Korsnäs kontinuerligt också utav extern kapacitet. Huvudsakligen används då en efterbehandlingsmaskin vid en terminal i Terneuzen, Holland. Användandet utav denna terminal skall dock avslutas vid årsskiftet 2007-2008 i samband med införandet av ett nytt distributionssystem. Det är av stor vikt att efterbehandlingskapaciteten dimensioneras på ett kostnadseffektivt och därmed tillfredsställande sätt. Då behovet av efterbehandling uppstår finns en kund som förväntar sig att få sin produkt inom utlovad ledtid. Efterbehandlingskapaciteten får dock inte dimensioneras för högt då detta också medför stora kostnader. Det som gör efterbehandlingen svårplanerad är främst att kapacitetsbehovet varierar kraftigt i intensitet över tiden. Arbetets syfte är därför att undersöka och ge rekommendation för hur den interna efterbehandlingskapaciteten bör dimensioneras i samband med att det nya distributionssystemet träder i bruk i januari 2008. I arbetet insamlas statistik om efterbehandlingsbehovet och efterbehandlingskapaciteten från företagets produktionsverktyg SAREK. Behovssökningen analyseras sedan med avseende på det föreliggande behovet, dess variation från vecka till vecka samt långsiktig utveckling. En mindre andel av behovet konstateras omöjligt att bearbetas internt på grund utav mekaniska begränsningar. Denna andel, där alltså produkterna är för breda, isoleras och mäts också. Kapacitetssökningen analyseras sedan dels för den interna- men också för den totala andelen. Statistik insamlas också från de dygnsrapporter som operatörerna för omrullningsmaskinerna bokför. Denna statistik ligger sedan till grund för att beräkna utnyttjandegrader på de olika omrullningsmaskinerna. Då denna information sedan kombineras med resultaten från kapacitetssökningen påvisas tydliga bevis för att en intern kapacitetshöjning är önskad inom en snar framtid. Vidare redovisas de volymer som efterbehandlats i Terneuzen och det konstateras att en intern kapacitetsökning för motsvarande volymer är möjligt. Korsnäs produktionsanläggning i Gävle kan alltså, ur ett långsiktigt perspektiv, klara av det totala efterbehandlingsbehovet med interna medel. Ur ett kortsiktigt perspektiv är det inte lika enkelt. Spridningen av efterbehandlingsbehovet som påvisats under veckobasis är väldigt dynamisk och påtaglig. För att kunna parera varje tänkbart veckoutfall måste en oerhörd flexibilitet för den interna kapaciteten föreligga. Den kapacitet som finns är dock väldigt statisk vilket försvårar situationen. Slutligen så fastställs att en internkapacitet för efterbehandling som långsiktigt är något större än efterbehandlingsbehovet är den bästa lösningen. Ett flertal av de veckor som kapacitetsbehovet är för stort kommer då att kunna utjämnas under påföljande vecka. Vid större behovstoppar är det bättre att avlasta med hjälp av externa resurser än att bekosta överkapacitet internt under övriga delar av året.