This thesis aims to study how cybersecurity is managed and framed in the context of the growing threat landscape as a result of the Ukraine Invasion. The war in Ukraine is one of the first conflicts involving extensive cyber operations, furthermore this study is interested in how Sweden, more specifically MSB, considers global security challenges and if they can learn from the conflict in Ukraine. Through a qualitative text analysis, focusing on two reports published by MSB, the study, using securitization and framing as theoretical frameworks, seeks to answer the research question ?How has MSB changed its representation of the threat and adapted its security strategy to address the increasing threat to cybersecurity following the invasion of Ukraine??. The analysis is based on five operationalization questions to clarify whether there are indications of securitization and framing in the reports. The study also aims to identify if there is a more clear threat formulated to cybersecurity.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

Bakgrund och problem: ÖvergĂ„ngen till IFRS har för svenska noterade företag inneburit ettökat krav pĂ„ antal upplysningar som mĂ„ste lĂ€mnas i Ă„rsredovisningen för koncernen. DĂ„ IAS19, ErsĂ€ttning till anstĂ€llda, och IAS 24, Upplysningar om nĂ€rstĂ„ende, stĂ€ller omfattandekrav pĂ„ tillĂ€ggsupplysningar undersöker uppsatsen om noterade tjĂ€nsteföretag pĂ„ Stockholmsbörsenföljer de krav som stĂ€lls avseende ersĂ€ttning till anstĂ€llda och ledning samt hurföretagen vĂ€ljer att presentera informationen.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att kartlĂ€gga hur noterade tjĂ€nsteföretag presenterartillĂ€ggsupplysningar avseende ersĂ€ttning till anstĂ€llda och ledning i Ă„rsredovisningen samtförsöka förklara de skillnader som finns mellan företagen. Vidare Ă€r uppsatsens syfte ocksĂ„ attta reda pĂ„ om dessa upplysningar fyller aktieanalytikers behov för att kunna göra tillförlitligabedömningar av företagens ersĂ€ttning till anstĂ€llda och ledning.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen undersöker inte hur redovisningen i övrigt bedrivs för ersĂ€ttningtill anstĂ€llda och ledning i nĂ„gon större omfattning. Vi har endast berört detillĂ€ggsupplysningar som IAS 24 krĂ€ver för ersĂ€ttning till nyckelpersoner, övriga upplysningskravenligt denna standard har inte inkluderats i uppsatsen. Personalupplysningar som reglerasav andra standarder har vi inte heller undersökt.Metod: Årsredovisningar för 40 företag har ingĂ„tt i undersökningen.

VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.

I samband med anfallsoperationen mot VÀsteuropa 1940 uppnÄdde de tyska förbanden stora framgÄngar pÄ samtliga nivÄer. Operationens benÀmning var Fall Gelb och dess framgÄngar var anmÀrkningsvÀrda för att de vanns över en allians dÀr bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av vÀrldens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militÀra analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillÀmpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggande förmÄgorna (skydd, underrÀttelse och information, verkan, ledning, uthÄllighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgÄngarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befÀsta floden Meuse. HÀndelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen pÄvisar att Armégrupp A prÀglades av en balans mellan de olika förmÄgorna.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen Àruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgÄngspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förstÄelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien Àr Max Webers byrÄkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrÄn syfte samt frÄgestÀllningar. Intervjuguiden tematiserades i Ätta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som rÄder pÄ arbetsplatsen,kunskapsinhÀmtning, ledningsgrupp.

Studiens syfte Ă€r att studera ett bemanningsföretag med fokus pĂ„ ledarskap, tillhörighet och ansvarsfrĂ„gor utifrĂ„n bemanningsföretagets, kundföretagets samt de uthyrdas perspektiv. De tre frĂ„gestĂ€llningarna var vilka uppfattningar finns kring ledarskap och vem ses som ledare för uthyrd personal, vilket företag kĂ€nner de uthyrda tillhörighet till och vilka de ser som sina arbetskamrater; hur ser ansvarsfördelningen ut nĂ€r det gĂ€ller arbetsledning, feedback, kompetensutveckling samt arbetsmiljö?Studien genomfördes pĂ„ ett bemanningsföretag med verksamhet i bland annat Linköping. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes.Vid resultatanalysen framkom att det Ă€r bemanningsföretaget som till största delen stĂ„r för de relationsinriktade vĂ€rdena. Det var personer dĂ€r som gav feedback och kunde ses som mentorer.

Ledning och övriga anstÀlldas upplevelser av attraktivitet pÄ arbetsplatsen ?Mora of Sweden? looks at how management and employees at the Swedish manufacturing company ?Mora of Sweden? perceive an ideal attractive company and what factors that determine one, as well as how these two groups perceive the situation at their own company. The main purpose of the essay is to compare the management?s point of view with that of the rest of the employee respondents? perspective. While doing so the author concludes that there are several factors such as how the employees feel about their physical working environment as well as their salary, of which the management lacks understanding or perceive differently and that there needs to be more of an open dialogue between the management and the employees..

Under de senaste Ären har socialstyrelsen genomfört mÄnga omorganiseringar och implementerat en rad nya metoder och system i verksamheter som arbetar inom socialvÄrden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka behandlingspersonals upplevelser av ledning uppifrÄn, implementering och omorganisering pÄ behandlingshem. VÄr frÄgestÀllning Àr sÄlunda: Hur pÄverkas personalens upplevelser av ledning uppifrÄn, implementering och omorganisering inom den offentliga verksamheten? Samt hur dessa faktorer pÄverkar personalens arbete med klienterna? För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra observationer och intervjuer med personal frÄn olika behandlingshem. De teoretiska begrepp som vi har inspirerats av Àr byrÄkrati och alienation samt komplexitetsteorin och förÀndringens fyra rum som Àr vÀsentliga för vÄr uppsats.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.