De teoretiska grundstenarna för en framgÄngsrik ledning beror bl.a. pÄ koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga omrÄdet och Försvarsmaktens doktrinÀra utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pÄgÄr utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utÄt- och inÄtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den MilitÀrstrategiska doktrinen till att bli mer anvÀndbar och koordinerad i takt med en förÀndrad omvÀrld.Studiens syfte Àr att kartlÀgga om den doktrinÀra utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förstÄelse samt medvetenhet för vad som krÀvs av den MilitÀrstrategiska doktrinen för att uppnÄ en framgÄngsrik ledning.Resultatet visar pÄ en positiv utveckling inom ett antal omrÄden; miljön dÀr militÀra effekter ska uppnÄs och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förstÄelsen för sjÀlva uppdraget. Vidare visar studien pÄ behovet av fortsatt doktrinÀr utveckling av omrÄdet ledning i nÀra samarbete med svensk forskningen inom omrÄdet..

Denna uppsats har skrivits som en del av de studier i krigsvetenskap jag erhÄllit under min tid vid yrkesofficersprogrammet.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva sambandet mellan de grundlÀggande förmÄgorna ledning och rörlighet samt begreppet högt stridstempo vid förband av lÀttare karaktÀr.Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr en fallstudie som bygger pÄ en kvalitativ textanalys. Genom en granskning av tvÄ valda operationer genomförs en analys efter varje skede. Den teknik som anvÀnts för insamling Àr litteratursökning. En frÄgestÀllning har behandlats: Hur sÄg sambandet ut mellan högt stridstempo och de grundlÀggande förmÄgorna ledning och rörlighet vid Operation Market Garden samt Operation Merkurius?UtifrÄn mina gjorda fallstudier visar resultatet pÄ att i manöverkrigföring Àr begreppet högt stridstempo av stor vikt för att lyckas med striden.

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Operation, operationskonst, operativ ledning Àr nÄgra av huvudorden nÀr man inom militÀrhistorien beskriver den militÀra ledningsorganisationen. HÀr anförs mycket ofta exempel ur den tyska militÀrhistorien. Vad Àr det dÄ som sÀrskilt utmÀrker den operativa ledningen i Tyskland? NÀr, hur och varför har den uppstÄtt, införts och genomförts?Arbetet redovisar den operativa ledningens utveckling i Tyskland ur militÀrhistoriskt perspektiv och utifrÄn tyska synpunkter. Det innehÄller sÄlunda inga jÀmförelser med utvecklingen i andra lÀnder.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Statsmakternas krav pÄ ökad samordning mellan olika myndigheter och förmÄga tillgemensamma insatser stÀller krav pÄ förstÄelse för organisationernas sÀtt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala rÀddningstjÀnsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinÀrt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien Àr nutidsorienterad och tar sin utgÄngspunkt idagens gÀllande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgÄngspunkten utgÄr frÄnledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala rÀddningstjÀnstensdoktrinÀra syn pÄ metoder för ledning av genomförande verksamhet Àr relativt smÄ, och att detfinns samsyn i avseende tillÀmpning av ledarskapets grundlÀggande element..

Svenska aktiebolag kan skatterÀttsligt flytta ut frÄn Sverige genom att föra över sin verkliga ledning till ett land inom EES, med vilket Sverige har ett skatteavtal grundat pÄ OECD:s modellavtal. Begreppet verklig ledning finns dock inte inom svensk intern rÀtt utan mÄste definineras med hjÀlp av till exempel kommentarerna till OECD:s modellavtal. Utflyttningen gÄr antingen till sÄ att den verkliga ledningen förs över till en filial i utlandet eller, beroende pÄ hur verklig ledning definieras, till ett i utlandet belÀget dotterbolag. Uppsatsen behandlar frÄgan om den verkliga ledningen gÄr att föra över till ett dotterbolag samt vilka skatterÀttsliga konsekvenser en utflyttning av ett svenskt aktiebolag fÄr. Konstateras kan att nÄgon uttagsbeskattning för ledningen i anledning av utflyttningen till en filial troligtvis aldrig kommer att bli aktuell och att en överföring av den verkliga ledningen till ett dotterbolag med största sannolikhet inte kommer att kunna genomföras..

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som Àr framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgÄngspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jÀmförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Syftet med uppsatsen var att studera hur Försvarsmakten bör organisera, utbilda och trĂ€na ett skyttekompani i framtiden inom nĂ„gra omrĂ„den. Den skall med hjĂ€lp av nĂ„gra av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna ge svar pĂ„ hur vi organiserar, utbildar och trĂ€nar idag samt analysera om nĂ„gra förĂ€ndringar bör ske för att skapa ett bĂ€ttre förband.Den teoretiska grunden för uppsatsen har varit de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna; ledning, rörlighet och uthĂ„llighet. Uppsatsen har tagit sin utgĂ„ngspunkt i bland annat ArmĂ©ns utvecklingsplan och studien Verkan Mot MarkmĂ„l. Litteraturstudier har Ă€ven genomförts av andra studier och dokument. Även tvĂ„ stycken intervjuer har genomförts för att belysa dagslĂ€get respektive framtiden för ett skyttekompani.

Doktrin för luftoperationer faststÀlldes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har dÄ doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den Àr tÀnkt att vara?I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad Doktrin för luftoperationer Àr implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen anvÀnds som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM.Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat tvÄ centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna till vilken grad doktrinen anvÀnds som styrande dokument. Jag har Àven intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att fÄ ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen anvÀnt mig av en tregradig skala: Inte alls, Till del samt FullstÀndigt implementerad.Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att Doktrin för luftoperationer endast till del Àr implementerad i flygvapnets ledning..

A1214Ledningen i företag vill att de anstÀllda ska arbeta efter organisationens mÄl. För att mÄlöverensstÀmmelse ska uppnÄs kan företag anvÀnda sig av belöningssystem. En viktig aspekt för att belöningssystemet ska fÄ positiva effekter Àr att de arbetsuppgifter och prestationer som premieras uppfattas som rÀttvist belönade av de anstÀllda.Uppsatsen Àr grundad pÄ en fallstudie med tio intervjuer genomförda pÄ Handelsbanken. Handelsbanken anvÀnder sig av ett kollektivt belöningssystem som kallas Oktogonen och fungerar som ett vinstandelssystem. Handelsbanken praktiserar Àven individuell lönesÀttning och tanken Àr att individens prestation ska stÄ i relation till lönenivÄn.Syftet med denna uppsats Àr att utreda om det rÄder överensstÀmmelse mellan ledning och anstÀllda i organisationer avseende hur anstÀlldas prestation pÄverkas av belöningssystem.