För företag verksamma inom processindustrin har konkurrensen ökat i takt med den globala industrialiseringen. Företag tvingas utveckla mer effektiva logistiklösningar för att bibehålla konkurrenskraft på marknaden där fokus ligger på att effektivisera flöden. Ett effektivt flöde innebär en samordning av material- och informationsflödet där målet är att minimera kostnader genom en kort genomloppstid och material som anländer vid behov. Syftet med studien är att skapa en förståelse kring de faktorer som karaktäriserar effektiva flöden inom gruvindustrin, där fokus ligger på att reducera kostnader associerade med manuell hantering. Vidare syftar studien till att utforma ett förslag för ett kostnadseffektivt flöde inom gruvindustrin.

Det växande problemet med stölder av såväl gods som fordon under transport är något som fått mer och mer fokus i media under det gångna året. När vi för knappt ett år sedan började intressera oss för problematiken var det inte lika uppmärksammat som idag. För yrkeschaufförerna innebär denna ökande hotbild att de känner sig otrygga och de vill ha en säkrare arbetsmiljö. Ett led i arbetet mot detta skulle vara att införa övervakade uppställningsplatser vars lokalisering harmoniserar med gällande regler för kör- och vilotider i Sverige och i Europa.Syftet med uppsatsen är bland annat att utveckla riktlinjer för att finna lämpliga lokaliseringar för placering av övervakade uppställningsplatser. För att göra detta har vi valt att kombinera ett deskriptivt och explorativt forskningssätt.

Detta arbete har utförts på deltid under perioden juni 2009 ? maj 2010 på uppdrag av Monoflex Nordic AB i Hallstahammar. Företaget konstruerar, producerar och säljer dragkrokar till personbilar och lätta Lastbilar. Uppgiften bestod initialt i att studera eventuella fördelar och nackdelar hos ett byte av materialkvalitet från stålet SR235JRG2 till S355JR i dragbalken hos en personbilsdragkrok och dess laserskurna delar. Resultatet av denna studie kommer att utgöra en del av beslutsunderlaget för kommande konstruktionsarbete hos företaget. Då det på företaget under detta arbetes gång även väcktes ett intresse för att dels utvärdera vad användning av pulverfylld rörtråd istället för solid svetstråd skulle få för betydelse för hållfastheten i en konstruktion, men också för att se om en robotsvetsad prototyp klarade utmattningsprovet bättre än en manuellt svetsad prototyp, har denna studie utökats till att omfatta även det. Försöken som har gjorts grundar sig på att en specifik dragkrokskonstruktion inte blev godkänd förrän efter tretton omkonstruktioner och därpå följande utmattningsprover.

Detta examensarbete utfördes vid Uppsala universitet i samarbete med Scania CV AB. Scania Commercial Vehicle Aktiebolag, Scania CV AB, är en tillverkare av tunga Lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. På Scania transmission i Södertälje finns ett av företagets största och dyraste verktyg. I dragbrotschningsprocesser används dragbrotschverktyg som per styck kostar allt från 50 000kr och upp till strax över 1 miljon kronor beroende på storlek och utformning.Uppdragets syfte är att kartlägga faktorer som styr ett dragbrotschverktygs livslängd och undersöka alternativ som bidrar till att sänka dragbrotschningsprocessens kostnad per producerad artikel. Mål är att göra en beskrivning av nuvarande system och processer samt kartlägga vilka faktorer som styr dragbrotschverktygens livslängd.

Städer lockar fler och fler invånare från landsbygden och småstäder. Denna rådande urbaniseringstrend gör att stora städer växer ännu mer och i takt med tillväxten ökar städernas behov av godstransporter. Godstransporterna är nödvändiga för att hålla staden vid liv, inte bara med leveranser av varor utan också omhändertagande av det avfall som blir över. Godstransporterna skapar även problem i städerna. Stora, svårmanövrerade Lastbilar som rör sig tätt inpå promenerande människor i stadskärnan leder till en ökad olycksrisk.

Volvo Powertrain i Köping tillverkar växellådor till tunga fordon, som Lastbilar och bussar. Varje tillverkad växellåda provkörs innan den levereras till kund, det vill säga till något av de bolag inom koncernen som slutmonterar växellådan i fordonet.Provkörningen innehåller ett antal olika automatiserade funktionstester, exempelvis test av oljetryck och test av mjukvaran i växellådans styrbox. Förutom dessa genomförs även ett manuellt kvalitetstest. Den person som provkör växellådan försöker höra eventuella missljud. Ett typiskt fel som upptäcks på detta sätt är ojämnheter på kugghjulen, exempelvis att en av kuggarna har blivit skadad under tillverkningen.

Detta examensarbete utfördes som ett tvärfunktionellt projekt mellan Scanias motorutveckling och motormontering i Södertälje under sommaren och hösten 2007. Arbetet var mestadels förlagt till Scanias motormontering, by 150. Examensarbetet utgör den avslutande delen av civilingenjörsutbildningen i maskinteknik, inriktning maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet. Projektet behandlar ritningskrav på täthet för gjutgods och metoder för att kontrollera tätkraven. Läckage är förutom prestanda den dominerande anledningen till att ca 10% av Scanias motorer inte godkänns efter provkörning i samband med monteringen.

Det här examensarbetet har genomförts på Ferruform, Luleå, som är ett dotterbolag till Scania. Här produceras bakaxelbryggor, tvär- och sidobalkar samt stötfångare till Lastbilar och bussar. I dagsläget finns ett flöde för bakaxelbryggor med navreduktion som inte stämmer överens med huvudflödet av bakaxelbryggor vilket skapar extra hantering och problem vid produktionsplanering. Inom de närmsta åren ska dessutom kapaciteten ökas och artiklarna i flödet ersättas av nya. Målet med examensarbetet har varit att ta fram ett förslag på ett enhetligt flöde som är anpassningsbart till de ökande volymerna och de nya artiklarna.

På Scania väntar stora utmaningar i framtiden. Ständigt ökande konkurrens kräver ständiga förbättringar av produktion och produktionsstruktur. På Chassimonteringen i Södertälje monteras Lastbilar samman. Detta examensarbete har utförts på en avdelning på Chassimonteringen där lastbilshytterna förbereds för att monteras på lastbilschassit. På denna avdelning, Hyttförmonteringen eller helt enkelt Förmonteringen, finns stora möjligheter till förbättringar.

Arbetet mot lättare och bränslesnålare Lastbilar går framåt på Scania CV AB, en ny generations hytter är att vänta i vilken höghållfast stål i viss utsträckning ersätter de idag använda mjuka stålen. Komponenter och hyttstrukturer kan därmed med bibehållen styrka göras tunnare och lättare. Bytet mot höghållfasta stål kan ställa särskilda krav på bland annat svetsningen, syftet med detta examensarbete är som en följd av detta att undersöka svetsbarheten i det höghållfasta materialet Docol 600DP och ur ett hållfasthetsperspektiv jämföra detta med det idag använda DX54. Arbetet har bland annat genom statistisk försöksplanering, punktsvetsning och dragprovning resulterat i svetsytor i vilka hållfasthetsvärden kan erhållas utifrån svetsens elektrodkraft, strömstyrka och svetstid. Svetsytorna ger även svar på de tre olika parametrarnas individuella inverkan på svetsens hållfasthet, här ligger strömstyrkan först följd av svetstiden och elektrodkraften.

För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom många branscher under senare år varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade lager. Detta gäller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen, och även ICA har gått från många små till färre men större lager som täcker allt vidare geografiska områden. För att kunna jämföra enheternas prestationer och göra det möjligt att använda samlade resurser vid effektiviseringar har, sedan ett par år tillbaka, gemensamma processbeskrivningar ? LICA ? implementerats på samtliga lager. ICA anser nu att det är dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till nya förutsättningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i dagens processer, och därför pågår idag arbetet med vad som kallas LICA II.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.