Projektet avser en konceptuell utveckling av en produkt för Scania. Scania är idag en världsledande tillverkare av tunga Lastbilar, bussar och industri- och marinmotorer med huvudkontor i Södertälje. Syftet för projektet har varit att utreda vilka funktioner som chauffören har behov av att kunna kontrollera utanför lastbilshytten. Genom att undersöka arbetsflödet, analysera och lyfta fram var förbättringar kan göras, utveckla ett effektivt och innovativt koncept för att sedan kunna ge rekommendationer för framtida arbete. Tanken har även varit att öka varumärket Scanias exklusivitet genom att tillföra ett mervärde för kunden.Rapporten beskriver metoder, genomförande och resultat för projektet som har utförts som ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Teknisk design vid Luleå tekniska universitet.

Vid utgången av 2011 hade Scania det året levererat omkring 72 000 Lastbilar, 8 000 bussar och 7 000 marin- och industrimotorer. Denna jätte inom branschen för tillverkning av tunga fordon är välkänd för sin företagsfilosofi där de tre kärnvärdena kunden först, respekt för individen och kvalitet utgör grunden. Utifrån dessa utvecklas hela företagets verksamhet. Virtuella metoder för monteringsverifiering har använts vid Scanias chassimontering och hyttmontering sedan ett antal år under benämningen digital provmontering (DTA). Idén har varit att säkra monterbarheten i tidiga faser i produktutvecklingsprocessen, innan fysiska prototypartiklar beställs.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om virtuella metoder skulle kunna införas även vid motormonteringen.

SAMMANFATTNINGEnergianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden.

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Fiskeby Board tillverkar returfiberbaserad kartong som oftast används till livsmedelsprodukter. Fiskeby producerar mot kundorder. När en order är färdigproducerad så lagras den i väntan på att kunden ska avropa delar av ordern. Korta leveranstider är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i kartongbranschen.På senare år har marknaden för livsmedelstillverkning flyttats från norden, söder ut, till och omkring Tyskland. Detta faktum har gjort att avståndet från Fiskebys produktionsanläggning till deras kunder har ökat vilket har lett till ökade leveranstider.Uppgiften med examensarbetet var dels att som oberoende part, hitta ett nytt logistiskt upplägg som innebar kortare leveranstider och högre leveransservice och dels att göra en totalkostnadsanalys över företagets logistiska verksamhet för att underlätta för Fiskebys fortsatta arbete.Det enda sättet att minska leveranstiden är att minska avståndet mellan produkterna och marknaden och därför togs beslutet att gå vidare med att hitta en strategisk lagerpunkt.För att hitta en strategisk lagerpunkt gjordes flera olika tyngdpunktsberäkningar där varje analys tog hänsyn till en eller flera faktorer så som efterfrågan, vinstmarginal, geografisk belägenhet och kundrelation.

Volvo Group Trucks Operations tillverkar motorer, växellådor och Lastbilar till koncernens varumärken Volvo, Renault, Mack och UD-Trucks. Powertrain Production är produktionsenheten inom AB Volvo som producerar dieselmotorer och motorkomponenter. I Skövde består Volvos produktionsprocesser av gjutning, bearbetning och montering. Gjuteriet använder metaller och legeringar för att producera färdiga komponenter och delar. Tillverkningsmaterialet förvaras och hämtas från fabrikens materialgård.Materialgårdens tillväxt har skett okontrollerat genom åren.

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererarett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i Lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men ävenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill sägafördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga Lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

En vanligt förekommande laminering är polyuretanskum, som används för att ge egenskaper som mjukhet, komfort och flexibilitet till textiler. Ett användningsområde som tillverkaren och leverantören Borgstena Group Sweden AB använder polyuretan till är Lastbilars väggpaneler. De vill dock ersätta den polyuretanskumlaminerade dubbeljerseytrikån som används idag med endast en ren trikåkonstruktion för att slippa problem som dellaminering och minskade töjegenskaper. Dessutom så har den kemiska sammansättningen av polyuretan som används i lamineringen visat sig vara belastande för både miljö och människor. I denna rapport klargörs varför polyuretanskum behöver ersättas och vilka möjligheter som finns i dagsläget för att göra detta.

Göteborgs Hamn (GHAB) står i ett stort tillväxtskede. Med en årlig tillväxttakt om 3 % i containerhantering de senaste 13 åren gör att GHAB idag hanterar 900 000 containrar TEU (Twenty-foot Equivalent Unit), vilket gör det till Sveriges överlägset största hamn. GHAB:s företagsledning har satt ett ambitiöst mål att om tolv år, år 2025, ska hamnen ha en årlig hantering om 1,8 miljoner containrar TEU. I och med ett ökat intresse för hamnen och dess verksamhet ställer det större krav på GHAB, vad tittar aktörer på vid en etablering vid Göteborgs hamn?Syftet var att undersökta vilka parametrar potentiella kunder ansåg som viktiga vid en eventuell lageretablering vid Göteborgs hamn och om tillgången på långa fordon, det vill säga Lastbilar på 48 meter och kan väga uppemot 100-200 ton, hade någon inverkan på detta.

Bra kvalitet brukar vanligtvis baseras på hur kundernas behov, krav och förväntningar tillfredsställs. Kunders krav kopplas vanligtvis till specifika egenskaper hos produkten. Ett sätt för företag att tillfredsställa dessa krav är att arbeta med kvalitetssäkring. Syftet med kvalitetssäkring är således främst att se till att produkten efterlever de krav som är uppsatta för den. Om kvalitetssäkringen inte uppfyller sitt syfte eller om kvalitetssäkring saknas kan det leda till kostnader som uppstår till följd av brister i kvaliteten.

I uppsatsen har uppsatsförfattarna studerat urbana godstransporter i Göteborg, urbana godstransporter innebär en rad olika negativa effekter. För att komma till bukt med dessa kan olika restriktioner eller initiativ införas.Negativa effekter av urbana godstransporter är miljöförstöring, trängsel, ökad olycksrisk samt försämrad boendemiljö. Vid utvecklingen av hållbara urbana godstransporter finns det tre grundpelare att utgå ifrån och ta hänsyn till, rörlighet, hållbarhet och beboelighet.Att utveckla system för hållbara urbana godstransporter är en utmaning. Då de olika aktörerna som är involverade kan ha motstridiga intressen och mål som måste beaktas. De olika aktörer som är involverade i urbana godstransporter är transportörer, återförsäljare, stadsplanerare samt boende/kunder.

Den ökande konkurrensen inom fordonsindustrin har tvingat företag att öka flexibiliteten samt att använda resurser och information mer effektivt. Fordonsindustrin är förknippad med linjetillverkning och det är vanligt att modula system används för att hantera djupa produktsortiment. CKD-verksamheter hanterar komponenter och moduler som levereras till internationella kunder där de monteras ihop till slutprodukter. CKD-verksamheter är i behov av likadana komponenter och moduler som tillverkningslinjerna och detta leder till att komplexa materialflöden uppstår. Studien har genomförts på Scania i Södertälje som bland annat tillverkar bussar och Lastbilar.

Ahlsell är en grossist verksam i Norden inom produktområdena VVS, El, Verktyg & Maskiner, Kyl och Gör-Det-Själv. Ahlsells kunder kan beställa varor fram till klockan 16.00 på eftermiddagen för att sedan få varorna levererade från klockan 07.00 morgonen därpå. Från centrallagret i Hallsberg körs varje dag åtskilliga Lastbilar ut till 35 av Schenkers terminaler i Sverige, för omlastning och sortering och vidare transport ut till kund. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet från kundorder till leverans samt att förbättra transporterna i Stockholmsområdet, från terminal till kunder och butiker. Varje natt transporteras 128 flakmeter, det vill säga mer än fem bilar plus släp, från centrallagret i Hallsberg till tre olika adresser i Stockholm: en terminal i Huddinge som är Ahlsells egen fastighet, Schenkers terminal i Spånga samt Ahlsells butik i Hammarby. Från terminalerna distribueras idag gods till både norra och södra delarna av Stockholm.

Jämtkrafts kraftvärmeverk producerar fjärrvärme och el till kunder runt om i Sverige. Råmaterialet för produktionen utgörs övervägande av olika typer av biobränsle med ursprung från skog och myrmark. Produktionsvolymen bestäms av kundernas efterfrågan vilken varierar beroende på säsong och rådande temperatur. Vidare bestäms tillgången på biobränsle av konkurrensen på skogsbränslemarknaden som levererar trädprodukter till flera olika branscher utöver kraftvärmeverk. För att säkra produktionen och tillgodose kundernas behov måste Jämtkraft hålla en viss mängd bränsle i lager och produktionsflödet måste vara flexibelt för att kunna svara snabbt vid hastiga temperaturförändringar.