Dagens brottslighet blir alltmer organiserad, ty ny teknik, grövre vapen samt öppnare grÀnser innebÀr att polisen fÄr allt svÄrare att hÄlla jÀmna steg. Behovet av nya arbetsmetoder Àr en förutsÀttning för att överhuvudtaget komma Ät den organiserade kriminaliteten. Brotts- och bevisprovokation Àr metoder som redan anvÀnds, men som p.g.a. av bristande lagstiftning inte kan anvÀndas sÄ effektivt som Àr önskvÀrt. Rapportens syfte Àr att belysa vad bevis- och brottsprovokation Àr och hur den anvÀnds.

FörsÀkringsmarknaden i Sverige har stor samhÀllsekonomisk betydelse. TillgÄngarna inom försÀkringsbranschen Àr betydande och Är 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försÀkringar Àr stort och omrÄdet Àr komplext. Det Àr dÀrför svÄrt för en utomstÄende, en försÀkringstagare, att bedöma och vÀrdera olika försÀkringslösningar och det Àr Àven svÄrt att avgöra vilket bolag som pÄ bÀsta sÀtt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprÀttats ett flertal regelverk som reglerar försÀkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger dÄ en försÀkringstagare eller en försÀkringsförmedlare sÀljer en försÀkring till en försÀkringstagare.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport frÄn december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste Ärens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har dÀrmed ifrÄgasatts. Syftet med vÄr uppsats har varit att öka förstÄelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begrÀnsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptÀcka vid en traditionell revision.

Syftet med denna uppsats Àr att studera ett speciellt finansiellt leasingavtal för att se om detta innehÄller tre generella kÀrnproblem; grÀnsdragningen mellan leasing och avbetalningsköp, leasingavgiften samt friskrivningsklausuler. Om det skulle visa sig vara pÄ detta vis ska vi diskutera kring om en förÀndring av en tydligare informationsplikt eller lagstiftning anses vara behövlig, i synnerhet med tanke pÄ att denna finansieringsform speglas av en obalans mellan leasegivare och leasetagare.NÀr det gÀller grÀnsdragningsproblematiken Àr det avtalets syfte, utformning och formulering som Àr avgörande för avtalstypen. GÀllande leasingavgiften Àr problemet att leasegivaren kan justera denna pÄ grunder som för leasetagaren Àr svÄrkontrollerade. LikasÄ Àr det inte heller alltid sjÀlvklart för leasetagaren vad leasingavgiften innehÄller. Problemet med friskrivningsklausuler Àr att dessa kan vara oskÀliga och att innebörden kan vara svÄrtolkad för leasetagaren.

FörsÀkringsmarknaden i Sverige har stor samhÀllsekonomisk betydelse. TillgÄngarna inom försÀkringsbranschen Àr betydande och Är 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försÀkringar Àr stort och omrÄdet Àr komplext. Det Àr dÀrför svÄrt för en utomstÄende, en försÀkringstagare, att bedöma och vÀrdera olika försÀkringslösningar och det Àr Àven svÄrt att avgöra vilket bolag som pÄ bÀsta sÀtt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprÀttats ett flertal regelverk som reglerar försÀkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger dÄ en försÀkringstagare eller en försÀkringsförmedlare sÀljer en försÀkring till en försÀkringstagare.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lÀrarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som stÀlls pÄ lÀrare/skolpersonal att hantera mobbning utifrÄn de nya lagkraven. Jag har ocksÄ undersökt vilken utbildning som studenterna pÄ lÀrarprogrammet fÄr i Àmnet mobbning och om de anser att den Àr tillrÀcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att fÄ insyn i lÀrarutbildningen har jag ocksÄ genomfört intervjuer med lÀraren som ansvarar för mobbningskursen i lÀrarprogrammet, samt med studenter som studerar till lÀrare.

Trots att djurskyddslagstiftningen krÀver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter faststÀller att strömedlets mÀngd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsÀttnings- och komfortbehov, sÄ Àr halmmÀngden sannolikt helt otillrÀcklig för mÄnga svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist pÄ halm leder till omriktade beteenden sÄsom svansbitning, nÄgot som direkt pÄverkar djurens vÀlfÀrd och hÀlsa. Detta arbete visar att halmen pÄ olika sÀtt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsÀttning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador frÄn hÄrda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen Àr dessutom ett av grisarnas favoritmaterial dÄ de sjÀlva fÄr vÀlja. Arbetet visar Àven att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör dÀrför inte ersÀtta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka faststÀlla den halmmÀngd som bÄde tillfredsstÀller grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mÀngden visade sig vara markant högre Àn den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhÄllarna.

MÀnniskor hamnar ibland i en situation som innebÀr att de behöver stöd och hjÀlp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjÀlp, stöd och service den enskilde har möjlighet att fÄ. De centrala lagstiftningarna i detta fall Àr SocialtjÀnstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig pÄ frÄgestÀllningen om den information som tillhandahÄlls frÄn den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gÀller i detta fall LSS (1993:387) dÀrför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder.

I dagslÀget kan enligt den svenska rÀttsordningen en skattskyldig pÄ samma grund pÄföras skattetillÀgg och lagföras för nÄgon form av skattebrott utan att dubbelbestraffning anses föreligga. SÄvÀl den svenska lagstiftningen som Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna innehÄller förbud mot dubbelbestraffning. Under flera decennier har till Europadomstolen förts mÄl som behandlar dubbelbestraffning och domstolen har framarbetat flera metoder att anvÀnda vid bedömningen av om ett förfarande strider mot dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen. Den 10 februari 2009 meddelade domstolen dom i mÄlet Zolotukhin mot Ryssland. Domen meddelades i stor kammare och domstolen uttryckte att den sÄg ett behov av att förtydliga hur bedömningen skulle ske.

Den framtida samhĂ€llsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad anvĂ€ndning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns sĂ„ledes ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsĂ€gare som vill utnyttja den förnybara energin. ÄganderĂ€tten till förnybar energi Ă€r inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

Enligt dagens gÀllande svenska regelsystem kan en skattskyldig pÄförasskattetillÀgg och sedan Àven dömas för skattebrott utifrÄn samma oriktiga uppgift.Europakonventionen, som varit lag i Sverige sedan 1995 innehÄller ettdubbelbestraffningsförbud enligt artikel 4, sjunde tillÀggsprotokollet. Det Àr enligtartikeln förbjudet att lagföras för ett och samma brott tvÄ gÄnger. FrÄgan huruvidadet svenska systemet Àr konventionsenligt har under flera decennier prövats iEuropadomstolen. I ett avgörande frÄn 2009, Zolotukhin mot Ryssland, somavgjordes i stor kammare uttryckte domstolen att den sÄg ett behov att förtydligahur bedömningen skulle ske. Trots att Europadomstolen genom Zolotukhindomenhar Àndrat sin tidigare praxis, har Högsta Domstolen i tvÄ aktuella domarvalt att bortse frÄn denna och menar istÀllet att det svenska systemet Àrkonventionsenligt dÄ Europadomstolens praxis inte ansÄgs tillrÀckligt klar ochtydlig.

NÀr en person tar ett lÄn för att köpa en fastighet sÄ tar denne ett BolÄn. I Sverige har det funnits en fungerande bolÄnemarknad sedan lÀnge, men Är 2004 infördes en ny lag som kom att förÀndra hur den underliggande sÀkerheten hos lÄnen disponeras. Den nya typen av bolÄn benÀmndes sÀkerstÀllda obligationer, en typ av obligation som skulle vara sÀkrare för bÄde de som investerar och ger ut obligationen. Eftersom liknande lagstiftning redan fanns i flera andra lÀnder i övriga vÀrlden, syftade Àven lagstiftningen till att underlÀtta för investerare internationellt. Lagen togs i bruk 2006 dÄ flera av de stora svenska bankerna byta ut sina gamla obligationer för bolÄn mot de nya sÀkerstÀllda obligationerna, och lagstiftningen ledde följaktligen till en del förÀndringar pÄ den svenska bolÄnemarknaden.UtifrÄn den genomförda studien kan vi konstatera att bolÄnemarknaden inte genomgÄtt nÄgra markanta förÀndringar, men att lagstiftningen öppnat upp nya dörrar för mÄnga potentiella investerare.

För att polisens ska klara av att upprÀtthÄlla den allmÀnna ordningen och sÀkerheten i landet har de utrustats med olika maktbefogenheter, det vill sÀga befogenheter att pÄ olika sÀtt ingripa mot enskilda. I Sverige fÄr polisen anvÀnda sitt tjÀnstevapen i enlighet med nöd, nödvÀrn och laga befogenhet. Den sistnÀmnda ger polisen rÀtt att anvÀnda vÄld och i vÀrsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjÀnstÄtgÀrd. AnvÀndandet grundar sig framförallt i lagstiftningen frÄn Är 1969. Det har de senaste Ären förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhÀlle.

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvÄrigheter en lÀrare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus pÄ ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svÄrt att veta hur man ska förhÄlla sig till dessa. En av frÄgorna som diskuteras i litteraturen Àr om ADHD/ beror pÄ biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta Àr inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras Àr det relevant. Syftet med uppsatsen Àr att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika omrÄdena och se pÄ vilket sÀtt grupperna kan komplettera varandra.

MÄngfald Àr begrepp som anvÀnds ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska mÄlsÀttningar finns inga direkta direktiv pÄ hur mÄngfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstÄ hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstÄr och implementerar mÄngfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks dÄ skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera vÀrden och förhÄllningssÀtt till andra. För att erhÄlla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mÄngfaldsarbete pÄ skolor deltar Àven chefen för Resurscentrum för mÄngfaldens skola samt ansvarig pÄ Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.