Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsÀtta en utredning för att kartlÀgga frÄgor avseende finansiella rÄdgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frÄgor betrÀffande konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lÀmpliga ÄtgÀrder för att förstÀrka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom dÀrmed att benÀmnas, lag om finansiell rÄdgivning till konsumenter. Lagen trÀdde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag Àr bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse och ge lÀsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter har pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rÄdgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.

 BakgrundI november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagÀndringen var att regeringen ville sÀnka kostnaderna för smÄ bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle anvÀnda den insparade kostnaden till att köpa andra tjÀnster frÄn revisionsbyrÄerna.SyfteSyftet Àr att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för smÄ företag har förÀndrat kundunderlaget och tjÀnsteutvecklingen för nÄgra utvalda revisionsbyrÄer. Vidare Àr syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyrÄerna anser att revisionen har för de smÄ företagen.MetodI uppsatsen har en kvalitativ metod anvÀnts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyrÄer i Sundsvall har genomförts.

MÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl regleras i 4 kap. 1a § BrB och innebÀr att nÄgon genom olaga tvÄng, vilseledande, utnyttjande av nÄgons utsatta belÀgenhet eller med annat sÄdant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera honom eller henne för sexuella ÀndamÄl. I de fall dÀr offret Àr under 18 Är, döms gÀrningsmannen för mÀnniskohandel Àven om denne inte anvÀnt sig av nÄgot sÄdant otillbörligt medel. Uppsatsens mÄlsÀttning Àr att studera huruvida lagstiftningen rörande mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl har tillÀmpats sedan lagen infördes Är 2002. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att studera om det förekommer nÄgon förÀndring i brottsrubricering mellan Äklagarens yrkande och domstolens beslut och varför denna eventuella förÀndring i brottsrubricering sker.

MĂ„nga medlemsstater inom EU tillĂ€mpar idag sĂ€tesprincipen. Denna princip innebĂ€r att bolag lyder under den bolagsrĂ€ttsliga lagstiftning som gĂ€ller dĂ€r bolaget har sitt sĂ€te (styrelse, huvudkontor, huvudsaklig verksamhet etc.) Vissa medlemsstater tillĂ€mpar dock registreringsprincipen vilken innebĂ€r att ett bolag lyder under den bolagsrĂ€ttsliga lagstiftning som gĂ€ller i den medlemsstat dĂ€r det Ă€r registrerat oavsett var bolaget bedriver sin verksamhet. MotsĂ€ttningarna mellan dessa principer har tidigare inneburit att bolags etableringsfrihet varit begrĂ€nsad. Denna frĂ„ga har de senaste Ă„ren aktualiserats i ett antal förhandsavgöranden frĂ„n EG-domstolen bl a Segers, Daily Mail, Centros, Überseering och Inspire Art. Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera vad EG-domstolens rĂ€ttspraxis har för konsekvenser för bolags etableringsfrihet inom EU.

Uppsatsen huvudsyfte Àr att belysa tre personals attityder till begreppet integritet inom ramen av LSS 6 §. Uppsatsen vilar pÄ en rÀttsociologisk ansats. Uppsatsen baseras pÄ tre semi- strukturerade kvalitativa intervjuer och resultatet av dem jÀmfördes med gÀllande lagstiftning. Uppsatsens slutsats Àr att dessa tre personal var vÀl införstÄdda i betydelsen av LSS 6 §. Dessutom visade uppsatsen pÄ att dessa tre personals förhÄllningsÀtt till integritet pÄverkar hur de hur de arbetar med integriteten hos brukarna..

Under senare Är har organisationers ansvarstagande flitigt diskuterats utifrÄn miljömÀssiga och sociala aspekter. PÄ grund av detta har organisationer börjat kÀnna en ökad press att arbeta för en hÄllbarutveckling. För att visa vad man gör för en hÄllbar utveckling och för att skapa trovÀrdighet, har organisationer börjat redovisa hur man arbetar med dessa frÄgor. FrÄn denna utveckling har hÄllbarhetsredovisningen vuxit fram och blivit en viktig del av en organisations strategi. I dagslÀget Àr det frÀmst de stora energibolagen som har fullt utvecklade hÄllbarhetsredovisningar.

Efter 1987 Ärs reform av Àrvdabalken fick efterlevande make arvsrÀtt framför makars gemensamma barn. Barn till den första avlidne maken men inte till den efterlevande, sÄ kallade sÀrkullbarn, fick behÄlla sin omedelbara arvsrÀtt. Syftet med lagÀndringen var dels att stÀrka den efterlevande makens stÀllning sÄ att denne inte skulle behöva flytta frÄn det gemensamma hemmet, dels att skydda sÀrkullbarnets arvsrÀtt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida syftet med lagÀndringen fÄtt avsedd effekt samt hur sÀrkullbarnets omedelbara arvsrÀtt pÄverkar efterlevande makes samt makars gemensamma bröstarvingars arvsrÀtt vid ett arvskifte. I arbetet har traditionell juridisk metod anvÀnts vilket innebÀr att lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har studerats.

De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefÀr 100 Är, etthundra Är av skiftande tid och samhÀllsförÀndringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhÀllslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvÄrd, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövÄrd. Nationalparken Haparanda SandskÀr har anvÀnts som belysande exempel pÄ hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpÄ restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktÀrisering Àr den genererade bestÄndsdelen föremÄl för nÄgon form av fortsatt behandling. Vid frÄgan om restprodukt kan det handla om en ÄtgÀrd för avfallshantering, dÄ substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt anvÀndning. Det kan ocksÄ vara sÄ att avfallet besitter ett kommersiellt vÀrde och kan ÄteranvÀndas som en rÄvara i andra anlÀggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av brÀnsle. Oavsett tillÀmpad ÄtgÀrd krÀvs tydlig lagstiftning som frÀmjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

I alla tider har mÀnniskor berusat sig pÄ droger av olika anledningar. I religiösa ritualer, för att komma undan vardagens stress och en stund slippa undan livets mÄnga bördor, eller bara som ren rekreation. Vikingarna drack mjöd och Ät flugsvamp. I fjÀrran östern bedövade man sig genom att röka opium och i Sydamerika tuggade man koka blad.I dag ser droganvÀndningen i vÀrlden annorlunda ut och drogerna Àr en vÀrlds-omspÀnnande miljard industri. Drogerna har blivit potentare och dÀrmed farligare Àn historiskt sett.

Uppsatsen strÀvar efter att undersöka och belysa den problematik som prÀglar den svenska tobakspolitiken. Jag har identifierat tre centrala frÄgestÀllningar:* Vad utgörs det strukturella problemet av?* Vad gör lagstiftaren respektive tillÀmparen?* Hur manövrerar lagstiftaren för att undvika politiska kostnader och till synes lösa det strukturella problemet?(utdrag ur uppsatsens "FrÄgestÀllning och syfte").

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpÄ restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktÀrisering Àr den genererade bestÄndsdelen föremÄl för nÄgon form av fortsatt behandling. Vid frÄgan om restprodukt kan det handla om en ÄtgÀrd för avfallshantering, dÄ substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt anvÀndning. Det kan ocksÄ vara sÄ att avfallet besitter ett kommersiellt vÀrde och kan ÄteranvÀndas som en rÄvara i andra anlÀggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av brÀnsle. Oavsett tillÀmpad ÄtgÀrd krÀvs tydlig lagstiftning som frÀmjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

MÀnniskor arbetar utomlands idag i större utstrÀckning Àn vad de gjorde förr. Det medför att de pÄverkas av andra staters lagstiftning och risken uppkommer att det kolliderar med hemstatens lagstiftning som kan leda till internationell juridisk dubbelbeskattning. Interna förfaranden ökar för att undanröja en eventuell juridisk dubbelbeskattning, dÀribland finns sexmÄnaders- och ettÄrsregeln. En person som Àr obegrÀnsat skattskyldig i Sverige kan till- lÀmpa dessa regler genom att uppfylla rekvisit som framkommer av 3 kap. 9 § IL och dÀr- med bli skattebefriad pÄ den inkomst som förvÀrvas utomlands.Vid tillÀmpning av sexmÄnaders- och ettÄrsregeln fÄr kortare avbrott göras om de inte överskrider mer Àn sex dagar per hel mÄnad eller 72 dagar per anstÀllningsÄr som framgÄr av 3 kap.

Sveriges medlemskap i EU har, mot bakgrund av suverÀnitetsprincipen, inneburit att svenska bestÀmmelser pÄ den direkta beskattningens omrÄde mÄste vara förenliga med de grundlÀggande friheter som stadgas i EUF-fördraget. Utomlands bosatta fysiska personer beskattas för tjÀnsteinkomst i enlighet med SINK eller A-SINK med en definitiv kÀllskatt och inga kostnadsavdrag medges inom ramen för nÀmnda lagstiftning. Nekande av kostnadsavdrag för utomlands bosatta har, vid bedömning i EUD, ansetts utgöra hinder mot de fria rörligheterna inom unionen. Detta pÄ grund av att kostnader i direkt relation till förvÀrvandet av inkomsten Àr territoriellt avgrÀnsningsbara dÄ motsvarande intÀkt beskattas inom Sverige. En skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK befinner sig sÄledes i en objektivt jÀmförbar situation med en obegrÀnsat skattskyldig enligt IL.