Försäkringsmarknaden i Sverige har stor samhällsekonomisk betydelse. Tillgångarna inom försäkringsbranschen är betydande och år 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försäkringar är stort och området är komplext. Det är därför svårt för en utomstående, en försäkringstagare, att bedöma och värdera olika försäkringslösningar och det är även svårt att avgöra vilket bolag som på bästa sätt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprättats ett flertal regelverk som reglerar försäkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger då en försäkringstagare eller en försäkringsförmedlare säljer en försäkring till en försäkringstagare.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport från december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste årens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har därmed ifrågasatts. Syftet med vår uppsats har varit att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptäcka vid en traditionell revision.

Syftet med denna uppsats är att studera ett speciellt finansiellt leasingavtal för att se om detta innehåller tre generella kärnproblem; gränsdragningen mellan leasing och avbetalningsköp, leasingavgiften samt friskrivningsklausuler. Om det skulle visa sig vara på detta vis ska vi diskutera kring om en förändring av en tydligare informationsplikt eller lagstiftning anses vara behövlig, i synnerhet med tanke på att denna finansieringsform speglas av en obalans mellan leasegivare och leasetagare.När det gäller gränsdragningsproblematiken är det avtalets syfte, utformning och formulering som är avgörande för avtalstypen. Gällande leasingavgiften är problemet att leasegivaren kan justera denna på grunder som för leasetagaren är svårkontrollerade. Likaså är det inte heller alltid självklart för leasetagaren vad leasingavgiften innehåller. Problemet med friskrivningsklausuler är att dessa kan vara oskäliga och att innebörden kan vara svårtolkad för leasetagaren.

Försäkringsmarknaden i Sverige har stor samhällsekonomisk betydelse. Tillgångarna inom försäkringsbranschen är betydande och år 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försäkringar är stort och området är komplext. Det är därför svårt för en utomstående, en försäkringstagare, att bedöma och värdera olika försäkringslösningar och det är även svårt att avgöra vilket bolag som på bästa sätt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprättats ett flertal regelverk som reglerar försäkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger då en försäkringstagare eller en försäkringsförmedlare säljer en försäkring till en försäkringstagare.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare.

Trots att djurskyddslagstiftningen kräver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter fastställer att strömedlets mängd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsättnings- och komfortbehov, så är halmmängden sannolikt helt otillräcklig för många svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist på halm leder till omriktade beteenden såsom svansbitning, något som direkt påverkar djurens välfärd och hälsa. Detta arbete visar att halmen på olika sätt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsättning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador från hårda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen är dessutom ett av grisarnas favoritmaterial då de själva får välja. Arbetet visar även att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör därför inte ersätta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka fastställa den halmmängd som både tillfredsställer grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mängden visade sig vara markant högre än den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhållarna.

Människor hamnar ibland i en situation som innebär att de behöver stöd och hjälp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjälp, stöd och service den enskilde har möjlighet att få. De centrala lagstiftningarna i detta fall är Socialtjänstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig på frågeställningen om den information som tillhandahålls från den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gäller i detta fall LSS (1993:387) därför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder.

I dagsläget kan enligt den svenska rättsordningen en skattskyldig på samma grund påföras skattetillägg och lagföras för någon form av skattebrott utan att dubbelbestraffning anses föreligga. Såväl den svenska lagstiftningen som Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna innehåller förbud mot dubbelbestraffning. Under flera decennier har till Europadomstolen förts mål som behandlar dubbelbestraffning och domstolen har framarbetat flera metoder att använda vid bedömningen av om ett förfarande strider mot dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen. Den 10 februari 2009 meddelade domstolen dom i målet Zolotukhin mot Ryssland. Domen meddelades i stor kammare och domstolen uttryckte att den såg ett behov av att förtydliga hur bedömningen skulle ske.

Den framtida samhällsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad användning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns således ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsägare som vill utnyttja den förnybara energin. Äganderätten till förnybar energi är inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

Enligt dagens gällande svenska regelsystem kan en skattskyldig påförasskattetillägg och sedan även dömas för skattebrott utifrån samma oriktiga uppgift.Europakonventionen, som varit lag i Sverige sedan 1995 innehåller ettdubbelbestraffningsförbud enligt artikel 4, sjunde tilläggsprotokollet. Det är enligtartikeln förbjudet att lagföras för ett och samma brott två gånger. Frågan huruvidadet svenska systemet är konventionsenligt har under flera decennier prövats iEuropadomstolen. I ett avgörande från 2009, Zolotukhin mot Ryssland, somavgjordes i stor kammare uttryckte domstolen att den såg ett behov att förtydligahur bedömningen skulle ske. Trots att Europadomstolen genom Zolotukhindomenhar ändrat sin tidigare praxis, har Högsta Domstolen i två aktuella domarvalt att bortse från denna och menar istället att det svenska systemet ärkonventionsenligt då Europadomstolens praxis inte ansågs tillräckligt klar ochtydlig.

När en person tar ett lån för att köpa en fastighet så tar denne ett Bolån. I Sverige har det funnits en fungerande bolånemarknad sedan länge, men år 2004 infördes en ny lag som kom att förändra hur den underliggande säkerheten hos lånen disponeras. Den nya typen av bolån benämndes säkerställda obligationer, en typ av obligation som skulle vara säkrare för både de som investerar och ger ut obligationen. Eftersom liknande lagstiftning redan fanns i flera andra länder i övriga världen, syftade även lagstiftningen till att underlätta för investerare internationellt. Lagen togs i bruk 2006 då flera av de stora svenska bankerna byta ut sina gamla obligationer för bolån mot de nya säkerställda obligationerna, och lagstiftningen ledde följaktligen till en del förändringar på den svenska bolånemarknaden.Utifrån den genomförda studien kan vi konstatera att bolånemarknaden inte genomgått några markanta förändringar, men att lagstiftningen öppnat upp nya dörrar för många potentiella investerare.

För att polisens ska klara av att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i landet har de utrustats med olika maktbefogenheter, det vill säga befogenheter att på olika sätt ingripa mot enskilda. I Sverige får polisen använda sitt tjänstevapen i enlighet med nöd, nödvärn och laga befogenhet. Den sistnämnda ger polisen rätt att använda våld och i värsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjänståtgärd. Användandet grundar sig framförallt i lagstiftningen från år 1969. Det har de senaste åren förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhälle.

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvårigheter en lärare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus på ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till dessa. En av frågorna som diskuteras i litteraturen är om ADHD/ beror på biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta är inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras är det relevant. Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika områdena och se på vilket sätt grupperna kan komplettera varandra.

Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I Lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till Lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsätta en utredning för att kartlägga frågor avseende finansiella rådgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frågor beträffande konsumentskyddet vid finansiell rådgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lämpliga åtgärder för att förstärka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rådgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom därmed att benämnas, lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag är bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rådgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse och ge läsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rådgivning till konsumenter har påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rådgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.