Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt.

 BakgrundI november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagändringen var att regeringen ville sänka kostnaderna för små bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle använda den insparade kostnaden till att köpa andra tjänster från revisionsbyråerna.SyfteSyftet är att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för små företag har förändrat kundunderlaget och tjänsteutvecklingen för några utvalda revisionsbyråer. Vidare är syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyråerna anser att revisionen har för de små företagen.MetodI uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyråer i Sundsvall har genomförts.

Människohandel för sexuella ändamål regleras i 4 kap. 1a § BrB och innebär att någon genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera honom eller henne för sexuella ändamål. I de fall där offret är under 18 år, döms gärningsmannen för människohandel även om denne inte använt sig av något sådant otillbörligt medel. Uppsatsens målsättning är att studera huruvida lagstiftningen rörande människohandel för sexuella ändamål har tillämpats sedan lagen infördes år 2002. Syftet med uppsatsen är således att studera om det förekommer någon förändring i brottsrubricering mellan åklagarens yrkande och domstolens beslut och varför denna eventuella förändring i brottsrubricering sker.

Många medlemsstater inom EU tillämpar idag sätesprincipen. Denna princip innebär att bolag lyder under den bolagsrättsliga lagstiftning som gäller där bolaget har sitt säte (styrelse, huvudkontor, huvudsaklig verksamhet etc.) Vissa medlemsstater tillämpar dock registreringsprincipen vilken innebär att ett bolag lyder under den bolagsrättsliga lagstiftning som gäller i den medlemsstat där det är registrerat oavsett var bolaget bedriver sin verksamhet. Motsättningarna mellan dessa principer har tidigare inneburit att bolags etableringsfrihet varit begränsad. Denna fråga har de senaste åren aktualiserats i ett antal förhandsavgöranden från EG-domstolen bl a Segers, Daily Mail, Centros, Überseering och Inspire Art. Syftet med denna uppsats är att analysera vad EG-domstolens rättspraxis har för konsekvenser för bolags etableringsfrihet inom EU.

Uppsatsen huvudsyfte är att belysa tre personals attityder till begreppet integritet inom ramen av LSS 6 §. Uppsatsen vilar på en rättsociologisk ansats. Uppsatsen baseras på tre semi- strukturerade kvalitativa intervjuer och resultatet av dem jämfördes med gällande lagstiftning. Uppsatsens slutsats är att dessa tre personal var väl införstådda i betydelsen av LSS 6 §. Dessutom visade uppsatsen på att dessa tre personals förhållningsätt till integritet påverkar hur de hur de arbetar med integriteten hos brukarna..

Under senare år har organisationers ansvarstagande flitigt diskuterats utifrån miljömässiga och sociala aspekter. På grund av detta har organisationer börjat känna en ökad press att arbeta för en hållbarutveckling. För att visa vad man gör för en hållbar utveckling och för att skapa trovärdighet, har organisationer börjat redovisa hur man arbetar med dessa frågor. Från denna utveckling har hållbarhetsredovisningen vuxit fram och blivit en viktig del av en organisations strategi. I dagsläget är det främst de stora energibolagen som har fullt utvecklade hållbarhetsredovisningar.

Efter 1987 års reform av ärvdabalken fick efterlevande make arvsrätt framför makars gemensamma barn. Barn till den första avlidne maken men inte till den efterlevande, så kallade särkullbarn, fick behålla sin omedelbara arvsrätt. Syftet med lagändringen var dels att stärka den efterlevande makens ställning så att denne inte skulle behöva flytta från det gemensamma hemmet, dels att skydda särkullbarnets arvsrätt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida syftet med lagändringen fått avsedd effekt samt hur särkullbarnets omedelbara arvsrätt påverkar efterlevande makes samt makars gemensamma bröstarvingars arvsrätt vid ett arvskifte. I arbetet har traditionell juridisk metod använts vilket innebär att lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har studerats.

De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefär 100 år, etthundra år av skiftande tid och samhällsförändringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhällslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvård, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövård. Nationalparken Haparanda Sandskär har använts som belysande exempel på hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

I alla tider har människor berusat sig på droger av olika anledningar. I religiösa ritualer, för att komma undan vardagens stress och en stund slippa undan livets många bördor, eller bara som ren rekreation. Vikingarna drack mjöd och åt flugsvamp. I fjärran östern bedövade man sig genom att röka opium och i Sydamerika tuggade man koka blad.I dag ser droganvändningen i världen annorlunda ut och drogerna är en världs-omspännande miljard industri. Drogerna har blivit potentare och därmed farligare än historiskt sett.

Uppsatsen strävar efter att undersöka och belysa den problematik som präglar den svenska tobakspolitiken. Jag har identifierat tre centrala frågeställningar:* Vad utgörs det strukturella problemet av?* Vad gör lagstiftaren respektive tillämparen?* Hur manövrerar lagstiftaren för att undvika politiska kostnader och till synes lösa det strukturella problemet?(utdrag ur uppsatsens "Frågeställning och syfte").

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

Människor arbetar utomlands idag i större utsträckning än vad de gjorde förr. Det medför att de påverkas av andra staters Lagstiftning och risken uppkommer att det kolliderar med hemstatens lagstiftning som kan leda till internationell juridisk dubbelbeskattning. Interna förfaranden ökar för att undanröja en eventuell juridisk dubbelbeskattning, däribland finns sexmånaders- och ettårsregeln. En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige kan till- lämpa dessa regler genom att uppfylla rekvisit som framkommer av 3 kap. 9 § IL och där- med bli skattebefriad på den inkomst som förvärvas utomlands.Vid tillämpning av sexmånaders- och ettårsregeln får kortare avbrott göras om de inte överskrider mer än sex dagar per hel månad eller 72 dagar per anställningsår som framgår av 3 kap.

Sveriges medlemskap i EU har, mot bakgrund av suveränitetsprincipen, inneburit att svenska bestämmelser på den direkta beskattningens område måste vara förenliga med de grundläggande friheter som stadgas i EUF-fördraget. Utomlands bosatta fysiska personer beskattas för tjänsteinkomst i enlighet med SINK eller A-SINK med en definitiv källskatt och inga kostnadsavdrag medges inom ramen för nämnda lagstiftning. Nekande av kostnadsavdrag för utomlands bosatta har, vid bedömning i EUD, ansetts utgöra hinder mot de fria rörligheterna inom unionen. Detta på grund av att kostnader i direkt relation till förvärvandet av inkomsten är territoriellt avgränsningsbara då motsvarande intäkt beskattas inom Sverige. En skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK befinner sig således i en objektivt jämförbar situation med en obegränsat skattskyldig enligt IL.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för rättsreglerna som är gällande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestämmelserna om den kommunala mark och vattenanvändningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gälla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som träder i kraft 2 maj 2011.