Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fĂ„tt ökade exportintĂ€kter efter ökad efterfrĂ„gan pĂ„ rĂ„varor som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över grĂ€nserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hĂ€lften av 1880 talet av först franska sedan tyska affĂ€rssyndikat. Ökad konkurrens mellan affĂ€rsbankerna och spekulation pĂ„ börserna skapade snart en hysterisk efterfrĂ„gan pĂ„ argentinska vĂ€rdepapper, frĂ€mst obligationer pĂ„ jĂ€rnvĂ€gskonstruktioner trots monetĂ€r inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

Syftet med uppsatsen Àr att studera sambandet mellan lÀnders utdelningsmönster och corporate governance system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjÀlp av den teoribildning som finns pÄ omrÄdet.Till undersökningen har tre EU lÀnder valts. För att kartlÀgga lÀndernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga noterade företag. Dessa data har sammanstÀllts till tre nyckeltal gÀllande utdelningsnivÄ för varje land och Är mellan Är 1989 till Är 2007.Det finns skillnader mellan lÀnderna bÄde betrÀffande corporate governance system och betrÀffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom corporate governance som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende Àr Àgarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt Àgande och starkast inflytande frÄn aktiemarknaden Äterfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvÀrtom kÀnnetecknas av ett mycket koncentrerat Àgande och lÀgre pÄverkan frÄn aktiemarknaden.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur LVM-utredningar Àr skrivna utifrÄn ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framstÀller klienterna och om klienterna fÄr komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i VÀstsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar och vÄrt syfte genom att granska utredningarna. Vi har ocksÄ utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhÀmtat material frÄn.

Detaljhandeln Àr en bransch i stÀndig utveckling och konkurrensen blir allt hÄrdare. För att en butik ska överleva krÀvs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bÀsta Àr viktigt och det gÀller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid Àr förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen anvÀnder sig av mÄl och prestationsmÄtt, frÀmst av finansiell karaktÀr, och icke-finansiella mÄl och mÄtt kommer i skymundan. Inom detaljhandeln Àr dock icke-finansiella mÄl och mÄtt, sÄsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid, dels genom stor medial uppmÀrksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrÄgar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika omrÄden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benÀmnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut pÄ grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fÄngade vÄrt intresse i och med dess aktualitet.

Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen Àr rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat pÄ samspelet mellan grundlag och allmÀn lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs dÀr. Fokusen i arbetet har legat pÄ hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har anvÀnts. Arbetet fick Àven i viss mÄn ett EU- perspektiv dÄ EU-rÀttslig reglering med fokus pÄ informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.

År 2010 Ă€ndrades lagen om revisionsplikt i Sverige och mĂ„nga företagare har sedan dess valt bort revision. DĂ€refter har det ifrĂ„gasatts hur företag kan uppnĂ„ legitimiteten som intressenter efterfrĂ„gar om redovisningen inte Ă€r reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som pĂ„verkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillvĂ€xtperspektiv. Företagare har sedan lagĂ€ndringen haft utrymme att ta stĂ€llning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnĂ„ syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillvĂ€xt studerats.

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift Àr att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangÀgare. För att göra detta krÀvs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie Àr att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare samt vad som kan förbÀttras? Den metod som anvÀnds inför denna studie Àr intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Dold samÀganderÀtt till fast egendom Àr en rÀttsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte Àr civilrÀttslig Àgare till en fastighet ges möjligheten att bli samÀgare om vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hÀvdar dold samÀganderÀtt ska ha bidragit ekonomiskt till förvÀrvet. Makarna ska Àven ha haft avsikten att Àga egendomen gemensamt, Àr avsikten inte uttryckt har det godtagits en sÄ kallad tyst överenskommelse.

I detta arbete har jag gjort en studie pÄ den svenska strandskyddslagen, dess historia, förÀndringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förÀndringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien Àr av kvantitative art och baseras pÄ data rörande alla dispenser som blev godkÀnda av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer Àven att baseras pÄ undersökningar gjorda av NaturvÄrdsverket undersökandes LÀnsstyrelsernas reaktioner pÄ förÀndringarna och dess effekter pÄ dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med fÀrre godkÀnda dispenser och fler avslag. DÀremot har vissa kommuner godkÀnt undermÄliga eller felaktiga dispenser och inte visat nÄgot intresse av att förbÀttra dem. Utöver det har det Àven vart en ökning i antalet fritidshus och fritidshusomrÄden vilket kan, i framtiden hota, allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna..

Syftet med denna uppsats har varit att utreda konsekvenserna av att rĂ€ttshjĂ€lpen blivit subsidiĂ€r till rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringarna. Uppsatsen grundar sig pĂ„ traditionell juridisk metod samt jĂ€mförelser av försĂ€kringsvillkor och statistik. Behovet av rĂ€ttshjĂ€lp har funnits lĂ„ngt tillbaka, dock infördes den första rĂ€ttshjĂ€lpslagen i Sverige först Ă„r 1972. Parallellt med rĂ€ttshjĂ€lpen finns rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringar, som ingĂ„r i hemförsĂ€kringen. År 1996 blev rĂ€ttshjĂ€lpslagen subsidiĂ€r vilket betyder att rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringen skall anvĂ€ndas i första hand om behov av hjĂ€lp finns.

I februari 2008 hÀngde sig en man pÄ hÀktet i Mariestad. NÀr mannen antrÀffades av kriminalvÄrdare fick han hÀnga kvar i den strypsnara som han hÀngt sig i. IstÀllet för att lösgöra mannen lÄste kriminalvÄrdarna om honom och tillkallade ambulans. Mannen levde nÀr ambulanspersonalen kom till platsen men omkom senare pÄ sjukhuset. SÄvÀl kriminalvÄrdarnas agerande som den pÄföljande polisutredningen har kritiserats.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..