Bakgrund: I dagens samhÀlle har varumÀrken kommit att spela en allt större roll för sÄvÀl konsumenter som företag. VarumÀrken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nÀmnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjÀlp av symboliska vÀrden sÀnda ut signaler som stÀmmer överens med olika individers vÀrderingar och pÄ sÄ sÀtt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad mÄlgrupp. Dock kan Àven det motsatta intrÀffa, det vill sÀga en annan grupp Àn den tÀnkta mÄlgruppen kan komma att adoptera ett företags varumÀrke och göra detta till en del av gruppens image.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera och ÄskÄdliggöra hur en subkultur kan pÄverka det symboliska vÀrdet av ett varumÀrke.Genomförande: För att uppnÄ syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumÀrket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrÄn kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter frÄn hip-hopkulturen sÄ som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer frÄn företaget Adidas, samt analyschefen pÄ MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.Resultat: Denna undersökning visar bland annat pÄ att en subkultur kan pÄverka det symboliska vÀrdet pÄ ett varumÀrke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktÀrer varumÀrket stÄr för, utan Àven överföra subkulturens vÀrderingar pÄ varumÀrkets image.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Kameraövervakningen i samhĂ€llet ökar idag kraftigt. Statistik frĂ„n BRÅ visar att den tillstĂ„ndspliktiga och anmĂ€lningspliktiga kameraövervakningen ökat frĂ„n knappt 5000 tillstĂ„nd 1999 till 6100 tillstĂ„nd och 3200 anmĂ€lningar om kameraövervakning i början av 2002. Samtidigt som anvĂ€ndningen av kam-eraövervakning ökat har ocksĂ„ toleransen för kameraövervakning ökat. Detta har Ă€ven samverkat med att lagstiftningen utvecklats och det blivit lĂ€ttare att fĂ„ anvĂ€nda kameraövervakning.TillstĂ„nd eller anmĂ€lan till lĂ€nsstyrelsen om kameraövervakning mĂ„ste i de flesta fall göras för att kame-raövervakning, om den kan anvĂ€ndas för personövervakning, skall vara tillĂ„ten dĂ„ övervakningen skall ske pĂ„ plats dit allmĂ€nheten har tilltrĂ€de. Uppsatsen behandlar de huvudsakliga reglerna kring kameraö-vervakning och hur lagstiftningen förĂ€ndrats sedan den första regleringen infördes i och med lagen om TV-övervakning, via lagen om övervakningskameror (ÖKL), till den nu gĂ€llande lagen om allmĂ€n ka-meraövervakning (LAK).

Priskonvergens Àr en teoretisk slutsats av ett flertal ekonomiska teorier, samt ett vÀl undersökt omrÄde som visat sig vara ett statistiskt signifikant faktum i olika ekonomiska regioner. Priskonvergens krÀver i teorin och empirin att ekonomierna Àr likriktade och har liknande ekonomiska förutsÀttningar, krav som den inomeuropeiska marknaden uppfyller. HÀr har ocksÄ priskonvergens bevisats vara ett statistiskt signifikant faktum i ett flertal studier. Förutom de studier vari detta bevisats redovisas ocksÄ teorier som kan förklara  priskonvergensen, i denna uppsats redovisas bland annat lagen om ett pris, teorin om köpkraftsparitet samt utbuds- och efterfrÄgeteori.NÄgot som torde leda till ytterligare ekonomisk konvergens och dÀrmed ocksÄ priskonvergens Àr en gemensam valuta, och efter euroinförandet genomfördes flera studier i syfte att klargöra huruvida det teoretiska antagandet om stÀrkt priskonvergens inom en valutaunion kunde stÀmma. Dessutom testades i dessa studier om EU-kommissionen haft rÀtt i sitt uttalande om att priskonvergensen skulle bli stÀrkt mellan de lÀnder som anslöt sig till valutasamarbetet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Kina har lyckats implementera den lagstiftning IPRs (Intellectual Property Rights) som togs i bruk 2001. Vidare undersöks de effekter som lagen har haft pÄ viljan att satsa resurser och medel pÄ FoU. I uppsatsen redogörs det för de för- och nackdelar som en stÀrkt IPRs lagstiftning medför. Bland de fördelar som nÀmns lÀggs tonvikten pÄ teknologiöverföring, teknologi som överförs frÄn utvecklade lÀnder till utvecklingslÀnder genom bland annat import av varor. Bland de nackdelar som nÀmns finns de stora kostnader som implementeringen av lagstiftningen medför.

Det Àr idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har hÀr större möjlighet att kontrollera förfarandet och fÄ ett snabbare avgörande Àn i en domstolsprocess. Förfarandet Àr dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter frÄn olika lÀnder och det Àr vanligt att parter vÀljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös pÄ grund av att en motpart kommer att agera pÄ ett sÀtt som tillfogar parten skada eller försvÄrar verkstÀlligheten av domen. En part kan dÀrför vara i behov av en sÀkerhetsÄtgÀrd bÄde före, under eller efter förfarandet.

Syftet med denna uppsats var att belysa vilka faktorer som pÄverkar konsumentens benÀgenhet att vÀlja ekologiskt producerad mat. En surveyundersökning gjordes bland konsumenter i Stockholm och LuleÄ. VÄr studie visade att den ekologiska matkonsumenten Àr hÀlsomedveten, lojal mot vissa ekologiska mÀrken och anser Àven att ekologisk mat Àr bÀttre för hÀlsan. Studien visade Àven att det ekologiska konsumentköpbeteendet pÄverkas av konsumentens attityder och vÀrderingar om ekologiskt producerad mat. .

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanstÀllda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankvÀsendets sÀrart och vikten av ett statligt skyddsnÀt. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, dÀrefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad dÄ dessa belönat kortsiktiga vinster pÄ riskfyllda affÀrer.

I den dominerande samhÀllssynen ses kriminalitet som ett avvikande beteende eftersom det gÄr emot den rÄdande lagstiftningen och normerna. Det finns alltid mÀnniskor som inte följer normerna och ses dÀrför som avvikare. Vad Àr det som fÄr vissa personer att bryta mot lagen? Denna frÄga Àr komplex eftersom alla individer pÄverkas av yttre faktorer pÄ olika sÀtt. Författarna Àr intresserade av hur yttre faktorer kan pÄverka mÀnniskor till att begÄ brottsliga handlingar.

Under handlÀggning av ett Àrende i form av myndighetsutövning kan beslut komma att fattas vilka den enskilde mÄste rÀtta sig efter. Avgöranden och beslutsprocessen inom förvaltningsrÀtten ska prÀglas av ett rÀttssÀkerhetsperspektiv för att skapa legitimitet. Det Àr ocksÄ nÄgot som domstolen ska beakta vid en granskning av beslut frÄn myndigheter. Polismyndigheten utreder Àrenden, med stöd av till innehÄllet skiftande förvaltningsrÀttslig lagstiftning, som till exempel lagen om tillsyn över hund och katt. Lagen syftar till att skydda allmÀnheten mot hundar som Àr under bristande tillsyn.

Luftfartyg rÀknas som lös sak (lösöre). Det sakrÀttsliga momentet vid försÀljning av lösa saker Àr vanligtvis knutet till traditionsprincipen, d v s köparen blir skyddad mot sÀljarens borgenÀrer nÀr han fÄtt egendomen i sin besittning. Sale and leaseback Àr en vanlig finansieringsform vid nyanskaffning och refinan- siering av luftfartyg. Vid en sale and leaseback-affÀr sÀljer flygföretaget ett luftfartyg till en investerare för att omedelbart hyra tillbaka det. Luftfartyget traderas med andra ord aldrig frÄn sÀljare till köpare, utan blir hela tiden kvar i sÀljarens besittning.

Bakgrund och problem ? KlÀdbutikerna försöker pÄ olika sÀtt att locka konsumenter med olikaerbjudanden. Varje Är möts konsumenter till exempel av den Ärliga mellandagsrean, numera finnsÀven vÄrrea, sommarrea och andra utförsÀljningstillfÀllen. Kotler & Keller (2006) menar attanvÀndning av rabatter har blivit ett förfaringssÀtt bland en överraskande stor andel företag.Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga hur konfektionsbranschen arbetar med rabatteradeerbjudanden. Vi vill undersöka hur de ansvariga i klÀdföretag resonerar och agerar kringrabatterade erbjudanden betrÀffande pÄverkande faktorer, orsaker och planering.Metod ? Undersökningen utförs genom en survey pÄ 30 företag i konfektionsbranschen, varav16 deltog.