MÄnga organisationer arbetar idag pÄ en internationell marknad och mÄste pÄ sÄ sÀtt ocksÄ anpassa sig till det nya samhÀllsklimatet. Att se och arbeta över grÀnser, arbeta utifrÄn att kompetens och nya affÀrsmöjligheter inte har nÄgon etnisk tillhörighet. Alla Àr vi lika oavsett ursprung. Det handlar om kunskap, att fÄ individen att lÀra och i lÀngden skapa en gemensam syn.Syftet med denna studie Àr att analysera en organisations planerade och pÄbörjade mÄngfaldsarbete samt att diskutera möjliga ytterligare ÄtgÀrder.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som datainsamlings metod.Resultatet av studien visade att organisationens företagskultur och vÀrderingar var vÀl implementerade men att kommunikationen behöver bli tydligare om den lyckade förÀndring som organisationen vill ska kunna förverkligas..

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk lÄngivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstÄtt mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den frÀmsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 dÄ den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tillÀts gÄ i konkurrs. Botten nÄddes sannolikt under 2009 som prÀglades av en global recession.

Det Àr viktigt för dagens butikschefer att vara medvetna om konsumenters köpprocess och dess olika steg; Behovsidentifikation, Informationssökning, alternativutvÀrdering, köp och utvÀrdering efter köp. Denna rapport beskriver hur butikscheferna försöker pÄverka konsumenternas tillvÀgagÄngssÀtt i de olika stegen. De steg som en butikschef kan pÄverka mest i konsumenternas köpprocess Àr informationssökning, alternativutvÀrdering och köp. Hur köpprocessen ter sig i verkligheten beror pÄ vilka produkter som köps in och vilket vÀrde de har. KlÀder och skönhetsprodukter har en mindre omfattande köpprocess Àn vad dyrare produkter som exempelvis bilar har.

Bakgrund ? Genom instiftandet av Sarbanes ? Oxley Act of 2002 har företagen som varittvungna att följa lagen skapat processer och kontroller över den interna kontrollen gÀllandesin finansiella rapporteringen. I och med de ökade kraven pÄ företagen som lagen stÀller harocksÄ kostnaderna för att följa densamma ökat. DÄ de flesta företag sedan tidigare anvÀndersig av kvalitetledningssystem sÄsom ISO 9001, har företag börjat fundera pÄ om de kaneffektivisera sitt arbete gÀllande Sarbanes-Oxley Act och ISO 9001 genom att pÄ nÄgot sÀttförena de tvÄ.Syfte ? Uppsatsens syfte Àr att se om det pÄ nÄgot sÀtt gÄr att förena det arbete somföretagen lÀgger ner pÄ kvalitetsledningssystem sÄsom ISO 9001 med arbetet som det krÀvsatt följa Sarbanes-Oxley Act of 2002.AvgrÀnsningar ? Studien har avgrÀnsats till att undersöka ett företag, Volvo Lastvagnar.Vidare avgrÀnsning har gjorts i den mÄn att det Àr endast externa parter som i nÄgon form Àrverksamma pÄ den svenska marknaden som har intervjuats för insamling av data ochinformation.Metod ? En kvalitativ metod har anvÀnts i uppsatsen, vilket förefaller naturligt dÄ uppsatsenhar undersökt ett företag och inte flera.

2005 Ärs Ärsredovisningar Àr de första som Àr anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 Àr utvecklad av IASB och har bl a medfört en förÀndring i redovisningen av goodwill.Författarna Àmnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft pÄ redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som gÄr att utlÀsa i 2005 Ärs Ärsredovisningar i jÀmförelse med Är 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners Ärsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har tvÄ personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag anvÀnds teorin om informationsasymmetri, den FörestÀllningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som anvÀnds av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat vÀsentligt 2005 jÀmfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas dÄ goodwill vÀrderas enligt de nya reglerna, vilket Àr i konflikt med IAS 38..

Syfte: Att förklara begreppet penningtvÀtt och beskriva gÀllande rÀtt, samt att utifrÄn studiet av rÀttsfall se om lagen Àr tillrÀcklig pÄ omrÄdet eller om det behövs en lagÀndring.Slutsats: Det finns i Sverige vÀldigt fÄ dömda för penninghÀleri. Eftersom vi endast fann ett fall frÄn hovrÀtten och ett fall frÄn Högsta domstolen angÄende penninghÀleriregleringen, kunde vi sjÀlvfallet inte dra nÄgon slutsats. Men utifrÄn de fall vi analyserade kunde vi inte se att det skulle behövas en lagÀndring.Vi ansÄg dock att den kommande lagÀndringen i PTL Àr nödvÀndig för att kunna bekÀmpa penningtvÀtten..

Uppsatsen tar upp det nya EU-direktivet MiFID. MiFID syftar till att harmonisera alla EU-lÀnders vÀrdepappersmarknader. Lagarna ska vara lika i alla lÀnder för att underlÀtta handeln med vÀrdepapper. Vi skriver uppsatsen utefter kvalitativ metod. Vi har intervjuat en hel del intressant folk som Àr insatta och medverkande i införandet av direktivet.

En svÄrighet för smÄföretag Àr hur de anskaffar kapital för att investera. MÄnga smÄföretag anvÀnder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte Àr den billigaste finansieringsformen.Syftet med studien Àr att undersöka och analysera varför smÄföretag anvÀnder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har pÄverkat smÄföretag nÀr det gÀller ekonomisk utveckling. Studien begrÀnsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.I studien har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts för att kunna fÄ fram en djupare kunskap om det undersökta Àmnet. Urvalet av smÄföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Shopping, som till stor del Àger rum i köpcentrum, har blivit en vÀsentlig del av mÀnniskors liv och Àr i dagslÀget en av de viktigaste sociala fritidsaktiviteter som mÀnniskor Àgnar sig Ät. Inom den svenska detaljhandeln har de större köpcentrumen utvecklats till att bli allt mer mÄngfacetterade, i sÄvÀl utbud som hela sitt uttryckssÀtt, men samtidigt har deras innehÄll blivit allt mer likriktat. I debatten om köpcentrum har vikten av differentiering och upplevelsedimensionen hamnat mer i fokus. Det har vÀckt frÄgestÀllningar kring vad köpcentrumupplevelse egentligen har för betydelse för konsumenter och om det pÄverkar mÀnniskors beteende. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka om konsumenters köpcentrumupplevelser pÄverkar deras besöks- och köpbeteende.

I samband med att konsumtionen av klÀder och textilier ökar i vÀrlden slÀngs ocksÄ allt mer klÀder i hushÄllssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg klÀder varje Är varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet Ätervinns. Trots att Ätervinning av textilier visat sig ha mer miljönytta Àn till exempel Ätervinning av tidningspapper sÄ finns i dagslÀget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker pÄ frivillig basis genom bland annat vÀlgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krÀvs att samtliga parter, bÄde konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att analysera hur McDonald's som aktör förhÄller sig till den aktuella debatten om riskerna med snabbmat. Hur försöker McDonald's upprÀtthÄlla förtroendet frÄn oss konsumenter inom ramen för den aktuella debatten? Vilka nya Ätaganden har McDonald's genomfört den senaste tiden vad det gÀller sortiment och marknadsföring? Hur speglar snabbmatskulturen den vÀsterlÀndska mÀnniskans vardag idag och hur relaterar till och anvÀnder sig McDonald's sjÀlv av denna tillvaro?.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Miljö- och samhÀllsbyggnadsdepartementets Johan GrÄberg ansÄg att Sverige lÄg lÄngt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den sÀger mycket lite om hur transporterna ska ske med hÀnsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen gÄr dÀrför inte att anvÀnda i Europa dÄ insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med slÀp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta gÄr emot de miljömÄl och de miljöbestÀmmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillvÀxtbolag minskade med 60 procent Ären 2009-2010, och med bara ett fÄtal aktörer kvar pÄ marknaden kan det bli det svÄrt för tillvÀxtföretag att fÄ kapital. AffÀrsÀnglar Àr investerare vilka fungerar som kompletterande lÀnkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör dÀrför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det Àr sÄledes intressant att undersöka om Àven affÀrsÀnglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillvÀxtbolag under Ären för finanskrisen 2008/2009. Med fokus pÄ investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkÀtundersökning och genom intervjuer undersökts om affÀrsÀnglarnas investeringsvilja har Àndrats. Resultaten av studien visar pÄ att det över lag inte funnits tendenser pÄ minskad investeringsaktivitet.