Kameraövervakningen i samhĂ€llet ökar idag kraftigt. Statistik frĂ„n BRÅ visar att den tillstĂ„ndspliktiga och anmĂ€lningspliktiga kameraövervakningen ökat frĂ„n knappt 5000 tillstĂ„nd 1999 till 6100 tillstĂ„nd och 3200 anmĂ€lningar om kameraövervakning i början av 2002. Samtidigt som anvĂ€ndningen av kam-eraövervakning ökat har ocksĂ„ toleransen för kameraövervakning ökat. Detta har Ă€ven samverkat med att lagstiftningen utvecklats och det blivit lĂ€ttare att fĂ„ anvĂ€nda kameraövervakning.TillstĂ„nd eller anmĂ€lan till lĂ€nsstyrelsen om kameraövervakning mĂ„ste i de flesta fall göras för att kame-raövervakning, om den kan anvĂ€ndas för personövervakning, skall vara tillĂ„ten dĂ„ övervakningen skall ske pĂ„ plats dit allmĂ€nheten har tilltrĂ€de. Uppsatsen behandlar de huvudsakliga reglerna kring kameraö-vervakning och hur lagstiftningen förĂ€ndrats sedan den första regleringen infördes i och med lagen om TV-övervakning, via lagen om övervakningskameror (ÖKL), till den nu gĂ€llande lagen om allmĂ€n ka-meraövervakning (LAK).

Bakgrund och problemdiskussion: Sarbanes-Oxley Act Àr en lag som trÀdde i kraft den 30juli 2002 och Àr svaret pÄ ett flertal redovisningsskandaler som skadade förtroendet för deamerikanska finansmarknaderna. Lagens syfte Àr att ÄterstÀlla investerares och andra aktörersförtroende för den amerikanska aktiemarknaden samt öka finansiella rapporters tillförlitlighetliksom att förhindra framtida företagsbedrÀgerier. Sarbanes Oxley Act ska uppfylla sitt syftegenom att bland annat öka insynen i publika företag, amerikanska sÄsom icke-amerikanska,för att pÄ sÄ sÀtt garantera att informationen i de finansiella rapporterna som lÀmnas tillaktiemarknaden överensstÀmmer med verkligheten. Lagen har varit vÀldigt omtvistad i fleraaspekter. Den del i regelverket som orsakar den tyngsta bördan samt den som Àr mest kostsamför företagen att implementera Àr lagens sektion 404.

I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer pÄ den svenska marknaden mÄngdubblats genom Ären och konkurrensen mellan dem blir allt hÄrdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra vÀrden som kÀnslor och upplevelser. DÀrigenom har det blivit viktigt för varumÀrken att hitta nya sÀtt att differentiera sig pÄ. Dagens varumÀrken kan dÀrför övergÄ till att vara mer emotionellt laddade för att pÄ bÀttre sÀtt nÄ ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumÀrkeslojalitet.För att konsumenterna pÄ ett emotionellt plan ska lyckas sÀrskilja ett varumÀrke frÄn ett annat mÄste nÄgon form av emotionell kommunikation ske. DÄ traditionell marknadsföring inte Àr inriktad pÄ den emotionella kommunikationen krÀvs ett komplement till denna.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka faktorer och risker som pÄverkar köpbeslutet för en konsument gÀllande en ny innovativ produkt. Uppsatsen kan pÄ sÄ sÀtt bidra med kunskap och förstÄelse för företag som vill utveckla den hÀr typen av produkter. Studiens inriktning och syfte togs fram i samarbete med textilföretaget FOV Fabrics. Med utgÄngspunkt ur syftet och problemet genomfördes en enkÀtundersökning som kompletterades med semi-strukturerade intervjuer med fyra av enkÀtrespondenterna. Resultatet av enkÀtundersökningen analyserades och jÀmfördes med resultatet av intervjuerna.

Denna studie undersöker hur investerare pÄ NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar pÄ olika typer av finansiella rapporter, nÀrmare bestÀmt den andra delÄrsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framstÀllas regleras bland annat genom Ärsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framstÀllandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och dÀrmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika pÄ rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delÄrsrapportering fungerar vÀl.

För en butiks överlevnad har vikten av lojalitet kommit att bli en allt mer central punkt dÄ konkurrensen inom olika branscher stÀndigt ökar. DÄ det finns en strÀvan för företag att behÄlla sina nuvarande kunder kan företaget, genom att skapa kundlojalitet, bidra till en högre lönsamhet. Det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för ett företag att anvÀnda sig utav för att uppnÄ lojalitet bland konsumenter, frÄgan Àr dock vad och vilka metoder som kan tÀnkas bidra till lojalitet. Beroende pÄ vilken sorts produkt konsumenten söker ser de olika stegen i köpprocessen annorlunda ut dÄ vikten av de olika stegen baseras pÄ konsumenters engagemang kring en produkt. UtifrÄn denna bakgrund anser i det vara intressant att se om det finns nÄgra bidragande faktorer till skapandet av kundlojalitet gentemot en butik.

För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.

I detta arbete studeras hur word of mouth fungerar i praktiken. Word of mouth Àr passerande, verbal och informell information. I huvudsak handlar det om rekommendationer men Àven generell information frÄn en person till en annan. Word of mouth Àr ett mÀnskligt fenomen som har funnits sedan urminnes tider dÄ mÀnniskor Àr kommunicerande varelser. PÄ senare Är har dock fenomenet word of mouth blivit mer uppmÀrksammat, av bÄde marknadsförare, forskare och företag.

Uppsatsen har gjort gÀllande att det som serveras oss ?pÄ silverfat? Àr lÀtt att ta för givet. Det Àr definitivt enklare Àn att sjÀlv behöva reflektera kring varför detta sker. Dock, i den hÀr uppsatsen har just detta Àgt rum. Det har reflekterats kring hur sociala och politiska konstruktioner skapar och upprÀtthÄller omedvetna konsumtionsmönster bland samhÀllets invÄnare.

De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mÄl vilar ytterst pÄ nationalekonomisk teori och emperi och fÀrgas sÄledes av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och gÄr ut pÄ att penningpolitikens övergripande mÄl bör bestÄ i att maximera nyttan för ett representativt hushÄll. Riksbanken har prisstabilitet som mÄl, vilket inte alltid Àr förenligt med nykeynesianismens mÄlfunktion. Det förefaller utifrÄn detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som faststÀller den svenska penningpolitikens mÄl förhÄller sig till modern makroekonomisk teori, samt pÄ vilket sÀtt som Riksbanken tillÀmpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte Àr att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mÄl, med speciellt avseende pÄ Riksbankslagen.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera framvÀxten av nya kommersiella etiska konsumtionsfenomen och dess pÄverkan pÄ konsumentkulturen. Metod: Magisteruppsatsen bygger pÄ en kvalitativ litteraturstudie som kompletterats med en empirisk case-studie av fenomenet (PRODUCT) RED. Allt emiriskt material Àr inhÀmtat frÄn Internet under olika tidpunkter frÄn och med mars mÄnad till mitten av maj 2008. Empirin grundar sig bland annat i diskussioner vilka bedrivits pÄ sociala nÀtverk pÄ Internet och dÀr frÀmst inom grupper pÄ Facebook. Materialet strÀcker sig tillbaka till (PRODUCT) RED etableringen i mars 2006, vilket innebÀr att urval av inlÀgg och bloggar frÄn olika diskussionsforum inhÀmtats under hela denna tidsperiod.

This study aims to map the opinions and attitudes of lokal elected officials regarding corruption and corruption preventing measures. The study also attempt to determine weather opinions differ based on the interviewed party political affiliations. The study material of the thesis is therefore largely based on interviews with elected representatives from the municipalities; Älmhult, Lessebo and Tingsryd.  .

Syftet Àr att skapa en förstÄelse för strategiska beteenden hos flygbolag i Europa, under en tid som prÀglas utav finansiell oro, detta dÄ mÀnniskor i allt högre grad anvÀnder sig utav flyg som transportmedel. Vid utförandet av denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts samtidigt som den prÀglats av en induktiv ansats, dÄ utgÄngspunkten Àr empirin för att sedan tillÀmpa passande teorier pÄ det empiriska materialet. Insamlandet av det empiriska materialet har genomförts med hjÀlp av en tvÀrsnittsstudie utav sex olika flygbolag, vi har dÄ valt att enbart anvÀnda oss av sekundÀra kÀllor, dÄ vi anser att detta Àr passande för denna uppsats. NÀr valet av flygbolag gjordes var kravet att bolagen skulle finnas inom Europa och bedriva flygtrafik till och frÄn Sverige. .

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.