Konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act
Bakgrund och problemdiskussion: Sarbanes-Oxley Act är en lag som trädde i kraft den 30juli 2002 och är svaret på ett flertal redovisningsskandaler som skadade förtroendet för deamerikanska finansmarknaderna. Lagens syfte är att återställa investerares och andra aktörersförtroende för den amerikanska aktiemarknaden samt öka finansiella rapporters tillförlitlighetliksom att förhindra framtida företagsbedrägerier. Sarbanes Oxley Act ska uppfylla sitt syftegenom att bland annat öka insynen i publika företag, amerikanska såsom icke-amerikanska,för att på så sätt garantera att informationen i de finansiella rapporterna som lämnas tillaktiemarknaden överensstämmer med verkligheten. Lagen har varit väldigt omtvistad i fleraaspekter. Den del i regelverket som orsakar den tyngsta bördan samt den som är mest kostsamför företagen att implementera är lagens sektion 404. I Sverige berörs ett tiotal företag direktav regelverket. Med denna bakgrund ställer sig författarna av denna uppsats frågan vilkakonsekvenser, i uttryck av kostnader, problem och fördelar, en Sarbanes Oxley Actimplementering medfört för ett svenskt företag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka konsekvenser som har blivit en följd avanpassningen till Sarbanes Oxley Act för svenska företag, samt förklara uppkomsten av dessakonsekvenser.Metod: Uppsatsens studie baseras på en kvalitativ undersökning som består av djupintervjuermed tre svenska företag samt två revisionsbyråer.Avgränsning: Författarna avgränsar sig till Sarbanes Oxley Act sektion 404 samt till svenskastorföretag som är direkt påverkade av lagen.Slutdiskussion: I undersökningen har det framkommit att anpassningen till lagen har krävtmycket resurser från företagen i form av tid och pengar. De kostnader som främst associerasmed Sarbanes Oxley Act är revisions- och konsultationskostnader. Även kostnader föromorganisation har uppkommit som främst förklaras av att de svenska företagen har fåttanpassa sina rutiner och sitt sätt att tänka till ett amerikanskt regelverk. I och med SOXanpassningen har även problem uppstått i de svenska företagen. Det har främst varit svårt attfå ner budskapet och nyttan med regelverket i organisationerna, vilket har resulterat i attledningen mött motstånd. En naturlig förklaring till dessa konsekvenser är den kulturellaaspekten. De svenska företagen har gått ifrån platta organisationer och informella arbetssätttill ett mer byråkratiskt och formellt system. Däremot har de svenska företagen hanterat dessakonsekvenser på ett fördelaktigt sätt på grund av att svenska organisationer har lätt för attanpassa sig till förändringar och ifrågasätter inte en lag. Även om SOX har varitresurskrävande har de svenska företagen kunnat bevittna fördelar genom förbättrade processeroch kontroller liksom stängda kontrollgap, vilket har gett en ökad trygghet för ledningen.Detta eftersom det hindrar felaktigt handlande och gör rapporteringen av finansiella siffrormer tillförlitlig.