Syftet med detta arbete Àr att undersöka A-ljudteknikers lyssningsnivÄer i förhÄllande till konsumenters lyssningsnivÄer. Undersökningen av konsumenternas lyssningsnivÄ sker i konsumenternas hemmiljö, och undersökningen av teknikerna sker i kontrollrumsmiljö. För att arbetet ska vara sÄ nÀra verkligheten som möjligt Äterspeglar testmaterialet programutbudet frÄn SVT. Testmaterialet Àr producerat i formatet Dolby Digital 5.1. Studien visar att skillnaderna i lyssningsnivÄ mellan konsumenter och ljudtekniker Àr 8,5 dB.

Varför köper inte svenskar mer nÀrproducerad mat? Den globala trenden gÄr mot ett samhÀlle som ska vara mer sjÀlvförsörjande för att minska den negativa klimatpÄverkan. Hur ska vi fÄ svenskar att Àta livsmedel som Àr nÀrproducerade? Svaret Àr inte enkelt men att erbjuda konsumenter nÀrproducerade livsmedel Àr en bra början. VÄrt arbete ska resultera i en inspirationshandbok för landsbygdens matproducenter, den ska vara inspirerande och öppna nya vÀgar nÀr det gÀller att distribuera sina produkter.

Syftet med studien Àr att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handlÀggningen av unga lagövertrÀdare beroende pÄ kön.Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, tvÄ socialsekreterare, tvÄ poliser och tvÄ Äklagare. VÄr studie fokuserar pÄ det problem som uppstÄr i samhÀllet nÀr individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstÄ i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handlÀggningen av unga lagövertrÀdare. Den forskning som vi har tagit del av visar pÄ att kvinnor och mÀn behandlas olika i kontakt med rÀttsssamhÀllet och att samhÀllets normer ser olika ut kring mÀn och kvinnor som begÄr brott.

MÀnsklig aktivitet leder till pÄverkan pÄ jorden och dess resurser. Genom att ÄteranvÀnda och Ätervinna, d v s att vi försöker lÄta materialen stanna kvar i kretsloppet sÄ lÀnge som möjligt sÄ kan vi spara pÄ jordens resurser. EU och Sverige strÀvar efter att bli ett hÄllbart samhÀlle genom att införa lagar och högre krav pÄ hantering av avfall. Avfall pÄ fel plats kostar bÄde miljö och pengar. Dagens intresse för kretslopp och resurshushÄllning Àr inget nytt. Det har lÀnge funnits diskussioner om att ta ansvar för en bÀttre miljöutveckling.

Bakgrund: E-handel Àr en marknad som vÀxt under de senaste Ären och möjliggjort för företag att vara verksamma pÄ en större marknad. TillvÀxten pÄ marknaden har lett till större konkurrenskraft som gjort att faktorer som kvalitet och snabba leveranser blivit allt viktigare för att tillfredsstÀlla kunders behov. Tidigare undersökningar visar att det finns ett gap mellan det företag tror att konsumenterna tycker Àr viktigt och det konsumenterna tycker Àr viktigt för leveransserviceelementen tid och flexibilitet vid ett e-handelsköp.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera om det finns signifikanta gap mellan företagens uppfattning om vad konsumenterna tycker Àr viktigt och det konsumenterna tycker Àr viktigt avseende leveransserviceelement vid e-handelsköp. Syftet Àr ocksÄ att identifiera om detta skiljer sig i de valda branscherna klÀder&skor, böcker&media samt hemelektronik. Uppsatsen ska Àven undersöka om de valda faktorerna har ett samband med vad konsumenter tycker Àr viktigt avseende leveransserviceelementen.Metod: Studien som genomförts Àr av kvantitativt slag och har ett deduktivt angreppssÀtt.

Inledning: Det Àr inte mÄnga omrÄden som berör sÄ mÄnga mÀnniskor som livsmedel och livsmedelskonsumtion. Vi alla konsumerar olika livsmedel pÄ ett eller annat sÀtt Àven om det Àr med mycket skiftande perspektiv. Det man konsumerar Àr heller inte statistiskt, utan förÀndras vid olika situationer som livet ger. Konsumtionen uppfyller olika behov hos olika individer och mycket pÄverkar ens val. VÀgen frÄn bonden till konsument blir allt lÀngre som gör att konsumenter vill ha mer information om slutprodukterna för att kunna vÀrdera produkten med sina referensramar.Bakgrund: Livsmedel som produceras och sÀljs i affÀren ska betraktas som att de Àr sjÀlvklara att konsumera sÀkert.

Energiutvecklingsprojekt Àr idag mer aktuella Àn nÄgonsin. För att kunna genomföra sÄ stora projekt som hela fastighetsbestÄnd, och samtidigt ta hÀnsyn till lagen om offentlig upphandling har affÀrsmodellen EPC, Energy Performance Contracting, utvecklats. I samarbete med SIEMENS AB Building Technologies har jag tittat pÄ hur man kan garantera en viss nivÄ pÄ besparingarna som genomförs. Denna garanterade besparing berÀknas mot en uppstÀlld baslinje, som Àr en berÀkning av hur energianvÀndningsmönstret skulle ha sett ut med dagens förutsÀttningar om inga förÀndringar gjorts. Modellen med regression Àr noggrann och hjÀlper till att identifiera avvikande anvÀndningsmönster..

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

I mitt arbete undersöker jag om och hur synliga sammansÀttningar i trÀprodukter pÄverkar konsumenternas val av produkt. Om en synlig sammansÀttning kan göra produkten mer tilldragande och vilka kÀnslor som kan tÀnkas vÀckas av denna. Jag har tillverkat tre identiska produkter men med den skillnaden att dessa sammanfogats pÄ olika sÀtt, varav en med en synlig sammansÀttning. Jag har sedan visat upp dessa produkter för en grupp konsumenter och genom en enkÀt lÄtit dessa besvara frÄgor kring detta Àmne. Jag analyserar sedan svarsspridningen för att se mönster och för att besvara min frÄgestÀllning..

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur ett företag pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll frÄn huvudkontoret. Detta Àr en fallstudie pÄ ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, dÀr den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen Àr social kontroll som leder till en stark sammanhÄllning och öppenhet i kommunikationen samt lÄg förekomst av hierarkiska hinder. Studien Àr begrÀnsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan dÀrför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll Àr ett bra verktyg för en framgÄngsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial..

Tidigare studier visar att konsumenter i allmÀnhet har en positiv attityd till Fair Trade-produkter men att köpbeteendet av dessa produkter inte överensstÀmmer med den positiva attityden. Syftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan svenska konsumenters attityd och köpbeteende gÀllande rÀttvisemÀrkt livsmedel samt undersöka vad som formar attityderna..

VÄrt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus pÄ den manliga sexköpares perspektiv. UtifrÄn vÄr studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns pÄ de arenor dÀr sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utstrÀckning av de diskurser som Àr allmÀnt accepterade i samhÀllet. Vi har funnit att det finns en stor samstÀmmighet hos de flesta av de mÀn vi har kommit i kontakt med nÀr det gÀller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ instÀllning till lagen och anser att den borde slopas. UtifrÄn de manliga sexköparnas resonemang Àr lagen orÀttvis eftersom den slÄr hÄrt mot vanliga mÀn och dessutom inte gör nÄgon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak Àgnar sig Ät trafficking.

Arbetet Àr en undersökning av butikers och konsumenters Äsikter angÄende en sÀnkning av temperaturen i kött- och charkkylar frÄn +8°C till +4°C. En temperatursÀnkning Àr föreslagen av Kött och Charkföretagen och Konsumentföreningen Stockholm som ett sÀtt att förbÀttra hÄllbarheten pÄ kött- och charkprodukter. Den lÀgre temperaturen skulle förutom lÀngre hÄllbarhet kunna innebÀra att mÀngden salt och tillsatser i produkterna gÄr att minska utan att minska livsmedelssÀkerheten. LÀgre temperatur i kyldiskar dÀr kött- och charkprodukter förvaras innebÀr att dessa produkters kvalitet behÄlls under en lÀngre tid Àn om de förvaras vid högre temperaturer. Den bÀttre kvaliteten Àr viktigt för mÄnga butiker eftersom det ger nöjda kunder och nöjda kunder Àr viktigt för de flesta butiker.Att förvara kött- och charkprodukter vid lÀgre temperatur och pÄ sÄ sÀtt förlÀnga hÄllbarheten skulle kunna bidra till att minska svinnet, nÄgot som Àr positivt ur ett miljömÀssigt, moraliskt sÄvÀl som ekonomiskt perspektiv.