Det har lÀnge hÀvdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror pÄ att Sveriges sedan 1968 rÄdande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak pÄ marknaden, vilket motverkat en tillfredsstÀllande nybyggnation av hyreslÀgenheter. Syftet med denna uppsats Àr undersöka om sÄ Àr fallet. Hyreslagens grundlÀggande intentioner och antaganden har utifrÄn grundlÀggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett pÄ marknaden jÀmförts med de symptom som ett efterfrÄgeöverskott och ett pristak skulle innebÀra. Lagstiftningen har visat sig bestÄ av vad som i förlÀngningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera svÄrigheter, risker och möjligheter angÄende den kompletterande normgivningen som tillÀmpas vid periodiseringsfrÄgan.Metod: I uppsatsen anvÀnds en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rÀttsfallsstudie anses ge den bÀsta utgÄngspunkten för att svara pÄ problemstÀllningen. Denna rÀttsfallsstudie har gjorts pÄ fem prejudicerande rÀttsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rÀttsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjÀlp av gÀllande rÀtt, doktrin och vetenskapliga artiklar.Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rÀttspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna mÄste sÀttas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall.

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

Datum: 2011-01-13Titel: Lag (2007:592) om kassaregister m.m. En studie om effekterna av lagen för revisorer inom Skatteverket och utvalda frisörer.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur tvÄ revisorer inom Skatteverket och tvÄ frisörsalonger upplever förÀndringarna och konsekvenserna som kassaregisterlagen har medfört.Problemformulering: Hur uppfattar smÄföretagen i frisörbranschen att införandet avkassaregisterlagen kommer att pÄverka deras verksamhet?Hur bedömer revisorer pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av kassaregisterlagen?Metod: Studien har en explorativ ansats. Studien grundas frÀmst pÄ primÀrdata som samlas in via intervjuer med Skatteverkets revisorer och utvalda respondenter inom frisörbranschen. VÀsentlig information frÄn respondenterna har sedan presenterats och legat till grund för analys.

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplanelÀggning med enskilt huvudmannaskap för allmÀnna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestÀmmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket anvÀnds enskilt huvudmannaskap mycket oftare Àn vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmÀnna kostnader lÀggs över pÄ fastighetsÀgarna. Denna problematik har vÀckt vÄrt intresse för Àmnet.En litteraturstudie har gjorts av AnlÀggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus pÄ enskilt huvudmannaskap.

I den hÀr uppsatsen har vi undersökt och behandlat lÄneförbudet som Äterfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant Àr att en ny ABL trÀder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgÄtt frÄn lagstiftningen och sedan följt upp med rÀttspraxis och doktrin.Under arbetets gÄng upptÀckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rÀtt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgÄ lÄneförbudet med tÀmligen enkla metoder.

Syftet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, Àr en garanti att offentliga medel anvÀnds sÄ effektivt som möjligt, att kommuninvÄnarna ska fÄ ut mest vÀrde av skattemedlen och inte bara för att myndigheter ska göra bra affÀrer. Detta genom en likvÀrdig konkurrens mellan leverantörer. Den offentliga upphandlingen ska prÀglas av icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkÀnnande. BestÀmmelserna skiljer sig Ät beroende om det gÀller upphandling av varor, tjÀnster eller byggentreprenader. En tröskelvÀrdesberÀkning mÄste alltid göras inför en upphandling för att faststÀlla vilka bestÀmmelser i LOU som ska tillÀmpas.

I takt med allt mer ?slimmade? organisationer och ökade ekonomiska krav pÄ företagen stÀlls det dessutom högre krav pÄ de anstÀllda. De senaste mÄnadernas ekonomiska kriser över vÀrlden har dessutom lett till att mÄnga sÀgs upp frÄn sina arbetsplatser, men vad hÀnder med dem som blir kvar pÄ arbetsplatsen? Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om konsekvenserna av uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist blir ett arbetsmiljöproblem för de anstÀllda som blir kvar pÄ en arbetsplats efter en massuppsÀgning. Anledningen till att jag har valt att skriva den hÀr uppsatsen Àr att jag Àr intresserad av frÄgor om arbetsmiljö och hur anstÀllda pÄverkas av en ökad arbetsbelastning och vilka faktorer som pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön.

Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svĂ„righeter som finns i att arbeta utefter en ramlag som SocialtjĂ€nstlagen. Äldreomsorgens bistĂ„ndshandlĂ€ggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjĂ€lp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan fĂ„ den hjĂ€lp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet Ă€r att undersöka hur behovsbedömningen gĂ„r till i tvĂ„ kommuner med olika riktlinjer och hur de tillĂ€mpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om grĂ€srotsbyrĂ„krater har anvĂ€nts för att belysa den arbetssituation och de svĂ„righeter som förekommer i bistĂ„ndshandlĂ€ggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillĂ€mpats för att fĂ„ en djupare inblick samt att fĂ„ en helhetsförstĂ„else av problemet.

KontrollbalansrÀkningen Àr ett borgenÀrsskydd vars funktion Àr att sÀrskilja livsdugliga företag frÄn de som inte Àr det. FrÄgan om livsduglighet avgörs av företagets nettotillgÄngar. Vilka tillgÄngar som tas upp och hur tillgÄngarna vÀrderas fÄr dÀrmed en avgörande betydelse för ett aktiebolags fortsÀtta existensen. Lagen ger ingen nÀrmare beskrivning för hur redovisning av tillgÄngar ska ske, utan hÀnvisar till god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed blir sÄledes viktigt för att avgöra nettotillgÄngarnas storlek och i förlÀngingen företags livsduglighet.

Rapporten beskriver polisens svĂ„righeter att informera unga gĂ€rningsmĂ€n om medling nĂ€r ett brott Ă€r begĂ„nget. Fokus ligger pĂ„ de yttre polisernas arbete i VĂ€sternorrlands lĂ€n dĂ€r tre nĂ€rpolisomrĂ„den, Sundsvall, SollefteĂ„ och Örnsköldsvik, valts ut att undersökas. Att dessa omrĂ„den utgör underlaget för studien har att göra med den stora skillnaden i antal medlingsĂ€renden i de olika omrĂ„dena. Enligt Rikspolisstyrelsen, som utformat en blankett, ska polisen tillfrĂ„ga unga gĂ€rningsmĂ€n, som inte fyllt 21 Ă„r, om de vill bli kontaktade av en medlingsverksamhet vid brott. Detta för att förebygga Ă„terfall i brott för gĂ€rningsmannen samt öka tryggheten för brottoffret som deltar i medling.

Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter som de upptÀckte i och med sitt revisionsarbete pÄ grund av tystnadsplikten. Detta ansÄgs inte tillfredsstÀllande. FrÄn och med den 1 januari 1999 har undantag frÄn tystnadsplikten gjorts. Ett av skÀlen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet. De nya reglerna sÀger att revisorn ska vidta vissa ÄtgÀrder om det kan misstÀnkas att en styrelseledamot eller den verkstÀllande direktören gjort sig skyldig till vissa brott.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

The aim of this thesis is to contribute to a better understanding of the FRA-law. The focus of the study is to examine how Swedish politicians relate to the new draft of this law on intelligence. Key themes in the study are security, threats, surveillance and privacy. The power relationship between the individual and the state is also examined. Empirical data used in this study consists of a spoken plenary debate in the House which was held in connection with the adoption of the FRA law in June 2008.

SocialförsÀkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försÀkringar har ökat. NÀr den nya försÀkringsavtalslagen trÀdde ikraft Är 2005 infördes en lagstadgad rÀtt till individuell personförsÀkring som avsÄg skydda sÀrskilt utsatta grupper sÄsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. FrÄgan Àr om denna förestÀllning om en ovillkorlig kontraheringsplikt Àr riktig. I förarbetena anges att det inte kan krÀvas att försÀkringsbolagen frÄngÄr den försÀkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frÄngÄ sin egen praxis. Enligt lagen ges försÀkringsbolagen en möjlighet att neka försÀkring om sÀrskilda skÀl föreligger.