Tak på marknaden ger tak över huvudet?
Sveriges hyreslag genom fyra decennier
Sveriges hyreslagBostadsbristBostadsbrist StockholmBruksvärdesprincipenBruksvärdeBostadsmarknadBostadsköHyresmarknadUpplåtelseformLägenhetsbeståndHyresbildningTobins qRent controlSpillover-effektJämviktshyraPristakEfterfrågeöverskottEfterfrågeunderskottAlonsoAlonsokurvaWilliam AlonsoFastighetsinvesteringPresumtionshyraKommunalt hyresbolagAllmännyttanMiljonprogrammetFriktions-bostadslöshetHyresrättBostadsrättOmbildningLångsiktig jämviktKortsiktig jämviktPrisbildningsmekanismAndrahandskontraktAndrahandsuthyrningTredjehandskontraktTredjehandsuthyrningBruksvärdesfaktorerBesittningsskyddNybyggnationOckerhyrorSkälig hyresnivå
Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism. Rimligtvis kan detta ha inneburit ett pristak vilket i sin tur det uppenbara efterfrågeöverskottet i teorin kan härledas till. De symptomatiska tillstånd som visat sig gällande i Stockholm kan därmed på många punkter förklaras av att lagen i praktiken har inneburit ett pristak.