Sök:

Sökresultat:

1503 Uppsatser om Lagen om anställningsskydd - Sida 57 av 101

SamrÄd med byggnadsnÀmnden : En undersökning av rutiner och tillÀmpning, 4 kap. 25-25 a §§ FBL

I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlÀgga Àrenden ?sÄ enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att sÀkerheten eftersÀtts?. Man skall ocksÄ bereda andra myndigheter tillfÀlle att yttra sig i de frÄgor som kan beröra deras verksamhetsomrÄde. I lantmÀterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, stÄr det i 4 kap 25 § att samrÄd ska ske med andra myndigheter ?vid behov?.

Vinster och förluster med steriliseringslagarnas tillÀmpning pÄ sinnesslöanstalten HallagÄrden 1935-1943

År 2013 kom en ny lag i Sverige som helt förbjöd tvĂ„ngssterilisering. FrĂ„n 1975 fram till 2013 har mĂ€nniskor som bytt kön varit tvungna att sterilisera sig. PĂ„ grund av den nya lagen har steriliseringsproblematiken lyfts upp igen och blivit aktuellt. Syftet med undersökningen har varit att se olika ?vinster och förluster? med steriliseringslagarnas tillĂ€mpning.

Föryngring av soldatens skyddsnÀt : Nya möjligheter med en ny veteransoldatpolitik

Bakgrunden till arbetet vÀcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivÄn pÄ de fordon som svenska soldater i Afghanistan anvÀnder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten dÀr. I takt med att upprorsmÀnnens attacker började skada personalen sÄ var frÄgestÀllningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet Àr presentera en sammanhÄllen bild av hur försÀkringsskyddet ser ut genom att svara pÄ dessa frÄgor. Hur försÀkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjÀnstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebÀr den sÄ kallade veteransoldatspropositionen ur försÀkringssynpunkt, vilka Àr skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men Àven komparativt.

Partnering ur ett byggherreperspektiv: incitament för samverkan

Byggbranschen har lÀnge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gÀller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer sÄvÀl frÄn politiker som frÄn Àgare och kunder. En utveckling för att förnya och förbÀttra branschen pÄgÄr sedan en tid tillbaka dÀr ett antal organisationer arbetar med förÀndrings- och förbÀttringsarbete. SjÀlva byggprocessen Àr hÀr av central betydelse dÀr en stor förbÀttringspotential finns.

Skolbibliotek i det offentliga samtalet : En diskursanalys av hur samtalet kring skolbibliotek förts idagspress efter lagÀndringen 2011

Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur dagspressen framstÀller och debatterar skolbiblioteket gÀllande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmÀnheten dÀrigenom fÄr att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som Àr en textanalys med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nÀtverk. Teoretiska utgÄngspunkter kommer frÄn diskursanalysen, domÀnanalysen och nÀtverksanalysen. TidsmÀssigt Àr uppsatsen fokuserad pÄ tiden efter lagÀndringen 2011. Inom problemomrÄdet kan man se en diskurs kring tillgÄng till skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.

Revisorns inre balans eller obalans ? Ànnu en studie om tillÀmpningen av anmÀlningsplikten.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmÀlningsplikt som Älade revisorn skyldighet att vidtaÄtgÀrder vid misstanke om brott och att under vissa förutsÀttningar göra anmÀlan till Äklagareeller polis. Tidigare begrÀnsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser dÀribland FAR och SRS motsatte sig förslaget dÄ man ansÄg att det var alltförlÄngtgÄende. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försÀmras och attde dÀrmed inte skulle fÄ tillgÄng till den information som Àr nödvÀndig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmÀlningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptÀckas samt förebyggas.VÄr huvudfrÄga i denna uppsats Àr enligt följande: Kan en revisor rimligen hÄlla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekÀmpning, och att vara en hjÀlpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmÀla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod dÄ vi vill skapa oss djupare förstÄelse för vÄrfrÄgestÀllning.

FuktsÀkringsarbete i ett byggprojekt : ? En undersökning om hur byggprocessens aktörer arbetar för att uppnÄ samhÀllskraven

Lagen sÀger att man inte fÄr uppföra byggnader sÄ att det riskerar mÀnniskors hÀlsa. Trots detta uppförs byggnader sÄ att ohÀlsa uppstÄr för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsÀkring. Syftet Àr att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsÀkra byggnaderna. MÄlet Àr att lyfta fram var i processen det finns risker nÀr det gÀller fuktsÀkring, och Àven ge förslag till förbÀttringar av arbetet med fuktsÀkringen.

De svenska dokumentationskraven vid internprissÀttning i konstitutionell belysning

De svenska reglerna för dokumentationsskyldighet, avseende prissÀttning mellan företag i intressegemenskap, trÀdde i kraft den 1 januari 2007. Reglerna i 19 kap 2a-2b §§ LSK (lagen om sjÀlvdeklarationer och kontrolluppgifter) har nÀrmast utformningen av en ramlagstiftning och Skatteverket har genom SKVFS (Skatteverkets författningssamling) 2007:1 meddelat ytterligare föreskrifter, sÄ kallade verkstÀllighetsföreskrifter. Det huvudsakliga syftet med dokumentationskraven Àr att det skall bli enklare för Skatteverket att kontrollera om de priser som avtalas mellan företag i intressegemenskap vid grÀnsöverskridande interntransaktioner Àr marknadsmÀssiga. Enligt 8 kap 3 § RF (regeringsformen) ingÄr föreskrifter om skatt i det sÄ kallade obligatoriska lagomrÄdet och normgivningskompetensen kan dÀrför inte delegeras av riksdagen. UtfÀrdandet av verkstÀllighetsföreskrifter Àr dÀremot inget nytt inom den svenska skatteförvaltningen och har sin grund i 8 kap 13 § 1 pkt RF.

Lokal pÄverkan av torvtÀktsverksamhet vid AnttjÀrnmyren

I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar vĂ„tmark och av dessa Ă€r ca 6.3 miljoner hektar torvmark med ett djup pĂ„ mer Ă€n 30 cm. PĂ„ ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiĂ€ndamĂ„l behövdes Ă€n det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpĂ„verkan pĂ„ olika sĂ€tt. Torvmarkernas egenskaper förĂ€ndras och landskapet förĂ€ndras drastiskt TvĂ€rĂ„n och SandsjĂ€rv Ă€r byar som ligger invid AnttjĂ€rnmyren, en torvproducerande myr i Överkalix kommun, Norrbottens lĂ€n.

VÀgen till vattenstÀllet : Tre svenska imamers syn pÄ sharia

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera tre svenska imamers syn pÄ hur sharia ska förstÄs, tolkas och tillÀmpas i Sverige. Vi utgÄr frÄn aktuell forskning och litteratur i Àmnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. FörhÄllandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjÀlp av exempel frÄn olika lÀnder. Dessutom beskrivs förhÄllandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen.

Ett annat perspektiv pÄ benchmarking : En studie om benchmarking i kommunalaförvaltningar.

MÀnniskan har i alla tider jÀmfört sig sjÀlv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jÀmförelser Àven sker pÄ de arbetsplatser vi jobbar pÄ. Xerox sÄg under 70-talet möjligheter att jÀmföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bÀsta tillvÀgagÄngsÀtten, vilket gick under benÀmningen Benchmarking. Verktyget har Àven pÄ senare tid fÄtt inflytande inom den kommunala sektorn dÄ högre krav stÀlls pÄ att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens frÄn privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking Àr att, trots den ökade populariteten och den stora mÀngd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gÄ till i en kommunal förvaltning. I vÄr teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur dÄ dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

Arbetstagarens lojalitetsplikt kontra yttrandefrihet

ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Svensk skjutvapenlagstiftning : en jÀmförande studie med Finland

Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv Àr det av stor relevans att varje ingripande av polisen sker med största möjliga omsorg och respekt för den enskilde individen i den mÄn det Àr möjligt. Svensk polis ges idag inte möjlighet att efterleva denna princip pÄ grund av invecklad och krÄnglig lagstiftning som stÄr i dess vÀg. Denna rapport visar att det idag skadas och dödas personer i onödan pÄ grund av otillrÀcklig lagstiftning. De finlÀndska lagstiftarna har löst mycket av problematiken genom att tillÄta en öppen och ej fallbunden tolkning av lagen. Statistik visar pÄ en markant skillnad i skadebilden lÀnderna emellan.

Den digitala kaffestugans grÄzon : En beskrivande studie om lÀkemedelsbranschens anvÀndning av sociala medier

ABSTRACT TitelDen digitala kaffestugans grÄzon- En beskrivande studie om lÀkemedelsbranschens anvÀndning av sociala medier FörfattareLouise Ottosson & Rebecka Hoberg HandledareEmma HÄkansson KursMedie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010 SyfteStudien syftar till att beskriva hur lÀkemedelsbranschen anvÀnder sig av sociala medier utifrÄnde förutsÀttningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger pÄ Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet. MetodStudien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom lÀkemedelsbranschen. ResultatResultatet tyder pÄ att lÀkemedelsbranschen har insett att sociala medier Àr en viktig del förbranschen i bÄde omvÀrldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har intesociala medier en framtrÀdande roll i den dagliga omvÀrldsbevakningen men sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I anvÀndandet avsociala medier handlar det frÀmst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. PÄ grund av lagen kan inte lÀkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sÀtt attÀndÄ föra en dialog med publics. NyckelordPublic Relations, Sociala medier, Issues Management, LÀkemedel, OmvÀrldsbevakning.

Samarbetet mellan polis och kommun gÀllande omhÀndertagande av djur

Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och pÄ svenska gÄrdar. TrÄkigt nog blir inte alla djur vÀl omhÀndertagna av sina Àgare, det Àr dÄ djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift Àr att kontrollera vÀlmÄendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhÀndertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gÄ till, bl.a.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->