Partnering ur ett byggherreperspektiv
incitament för samverkan
Byggbranschen har länge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gäller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer såväl från politiker som från ägare och kunder. En utveckling för att förnya och förbättra branschen pågår sedan en tid tillbaka där ett antal organisationer arbetar med förändrings- och förbättringsarbete. Själva byggprocessen är här av central betydelse där en stor förbättringspotential finns. En större samverkan mellan aktörer involverade i processen förespråkas och tros vara ett sätt till en förbättrad byggprocess och således en indirekt bättre fungerande bransch. Ett sätt att skapa samverkan mellan aktörer i byggprocessen är genom tillämpning av ett arbetssätt som i branschmun kallas ´partnering´. Arbetssättet har, och har länge haft, en stark förankring inom bilindustrin och har de senaste decennierna spridit sig till byggbranschen där konceptet blivit alltmer etablerat. Överlag bygger arbetssättet på samverkan mellan den aktör som upphandlar och den som upphandlas. Aktörerna skapar en gemensam målbild och arbetar därefter tillsammans för projektets bästa med incitament för risk- och vinstfördelning. Detta examensarbete beskriver, studerar och analyserar arbetssättet och samverkansformen ur ett byggherreperspektiv, där byggherren står i centrum som initiativtagare och aktör för initiering av denna samverkansform. Arbetet genomförs med utgångpunkt från två valda forskningsfrågor. Dessa är: ? Varför väljer byggherrar partnering vid genomförande av byggprojekt? ? Finns det incitament för offentliga byggherrar att välja partnering? Syftet med arbetet är att utreda om det finns incitament för offentliga byggherrar att använda sig av partnering som samverkansform. Målet är att ge rekommendationer och förslag till åtgärder som kan främja initiativtagandet och intresset hos byggherren när det gäller implementering av samverkansformen partnering i svensk byggindustri. Som metod för genomförande väljs en kvalitativ metod där tidigare forskning om ämnet är den viktigaste källan till förståelse. Vidare studeras ett genomfört partneringprojekt som upphandlats i konkurrens där byggherren fungerat som initiativtagare. Byggherren har i detta projekt tydliga incitament till valet av partnering som samverkansform. Det studerade projektet kompletteras med ett antal intervjuer med ansvariga inom beställarens organisation. Tillsammans ger detta ett underlag för analys och bedömning. De slutsatser som dras med hänsyn till de valda forskningsfrågorna är som följer: ? Byggherrar i Sverige väljer partnering som samverkansform i relativt liten utsträckning. De byggherrar som väljer har till stor del påverkats av externa källor innan de bestämt sig för att upphandla ett partneringprojekt. ? Det finns incitament för offentliga byggherrar att upphandla och använda sig av partnering som samverkansform. Dock skiljer sig incitamenten åt beroende på vilken typ av beställare som studeras och den aktuella beställarens förutsättningar och mål med den egna verksamheten. De förslag till åtgärder som rekommenderas för att öka intresset och initiativtagandet till partnering hos svenska byggherrar är: ? Att kontinuerligt utbilda och sprida information om partneringkonceptet till och bland byggherrar. Här kan då engelska och danska kunskaper vara av intresse för att utveckla arbetssättet i Sverige. ? Att fortsätta skapa demonstrationsprojekt som ger utrymme för byggherrar att prova på konceptet inom ramen för dennes ordinarie verksamhet. Detta bör då leda till ett större eget initiativtagande från dessa. ? Att tillse att offentliga beställare kan välja partnering som samverkansform utan att lagen om offentlig upphandling uppfattas som en osäkerhet och/eller en begränsning. Här kan den nya lagen om offentlig upphandling med de förändringar som denna medför vara ett bra hjälpmedel som manar till ett mer strategiskt arbetssätt.