Vinster och förluster med steriliseringslagarnas tillämpning på sinnesslöanstalten Hallagården 1935-1943
År 2013 kom en ny lag i Sverige som helt förbjöd tvångssterilisering. Från 1975 fram till 2013 har människor som bytt kön varit tvungna att sterilisera sig. På grund av den nya lagen har steriliseringsproblematiken lyfts upp igen och blivit aktuellt. Syftet med undersökningen har varit att se olika ?vinster och förluster? med steriliseringslagarnas tillämpning. Det har också varit att se om steriliseringarna skedde som en garanti för elevers utskrivning från en sinnesslöanstalt. För att möjliggöra undersökningen har elev akter från en sinnesslöanstalt undersökts som hette Hallagården som fanns i Heberg. Det centrala forskningsläget som har använts är Maija Runcis har skrivit avhandlingen? Steriliseringar i folkhemmet?, Judith Areschoug som har skrivit avhandlingen ?Det sinnesslöa skolbarnet, undervisning, tvång och medborgarskap 1925-1954 och Mattias Tydén som har skrivit ?Från politik till praktik ? De svenska steriliseringslagarnas tillämpning 1935-1975?. Undersökningens resultat visar att samtliga elever vars ansökan om sterilisering utfärdades skedde detta i samband med att eleverna skulle skrivas ut från Hallagården. Tolkningar om ?vinster och förluster? har gjorts och oavsett om eleven blev steriliserad eller inte har olika instanser gjort ?vinster och förluster? på det beslutet. Undersökningens huvudresultat är att både ?vinster och förluster? har synliggjorts på ett beslut. En sterilisering kunde både ses som ?en vinst och en förlust? för en instans.