Sökresultat:
1436 Uppsatser om Lagar - Sida 42 av 96
Personalgruppers föreställningar av brukares upplevelser inom äldre- och handikappomsorg
Kvalitet inom omsorgsverksamhet i Sveriges kommuner påverkasbl.a. av både Lagar och förordningar samt ekonomiska resurser.Kvalitet kan dessutom ses ur många perspektiv t.ex. personalensupplevelse eller brukarnas upplevelse. Dessutom kankommunikationen både vertikalt och horisontellt mellanpersonalgrupper inom organisationen påverka verksamhetens olikakvalitetsområden. Syftet med denna studie var främst att undersökahur olika personalgrupper i en vårdorganisation uppfattade brukarnasupplevelse av vårdkvalitet men också att jämföra dessa föreställningarmed brukarnas faktiska upplevelse av vårdkvalitet.
Den nya våldtäktslagen
Mycket har hänt runt lagstiftningen kring våldtäkt sedan den infördes i Sverige på 1200-talet. Då var våldtäkt ett egendomsbrott, ett brott mot mannen. Idag är våldtäkt ett brott mot kvinnan och över hennes rättigheter att bestämma över sin egen sexualitet. År 2003 anmäldes cirka 2560 våldtäkter men endast 12 procent av de våldtäkter som skedde inomhus ledde till åtal. Syftet med detta arbete är att jämföra den nuvarande lagstiftningen med det nya lagförslaget som är tänkt att börja gälla från den första april 2005.
Anmälningsplikt vs. tystnadsplikt: en studie om personliga assistenters möjligheter och hinder att agera om de möter våld i sitt arbete
Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som innebär brott mot mänskliga och demokratiska rättigheter och som har sin utgångspunkt i genusordningen, det vill säga att kvinnor och män lever under olika förutsättningar i samhället. Kvinnor med funktionsnedsättning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för våld, dels för att de är kvinnor och dels på grund av deras funktionsnedsättning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svår situation om de misstänker eller upptäcker att deras kund är utsatt för våld. För att veta hur de ska agera i en sådan situation krävs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmäla en förövare. För att få en förståelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i fråga om våld har kvalitativa intervjuer genomförts.
Förväntningsgapet : - mellan klient och revisor
När revisorer och allmänheten har olika uppfattningar om vad som är revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som är tillåtet enligt Lagar och regler uppstår ett förväntningsgap. Förväntningsgapet är inget nytt fenomen utan har funnits lika länge som revisorsprofessionen. Däremot har orsakerna och storleken förändrats i takt med utvecklingen i näringslivet, samhället och revisorsprofessionen i sig. Områden där missuppfattningar ofta uppstår är kring hur mycket revisorn kan hjälpa sin klient med rådgivning, hur omfattande revisionen är och med vilken grad av säkerhet en revisor kan uttala sig om att allt står rätt till. I små och medelstora företag har den ekonomiska rådgivningen från revisorn en stor betydelse och det kan vara svårt att sätta klara gränser mellan revision och revisionsnära tjänster.
Polisens krisberedskap : varje myndighets skyldighet att förbereda för CBRNE?händelse
Under 1900-talet inträffade det såväl nationellt som internationellt en rad händelser som har kommit att påverka vad som idag är att betrakta som säkerhet. Vårt samhällsklimat har gått från att handla om förberedelser inför ett storkrig mot att idag handla om hur vi ska förhindra och motstå olyckor och katastrofer. Denna studie är en genomgång av hur det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt med fokusering på polismyndigheternas roll. Syftet är att åskådliggöra vilka krav som Rikspolisstyrelsen (RPS) ställt på polismyndigheternas förmåga att klara av kriser som utgörs av bland annat CBRNE?karaktär det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära eller explosiva händelser samt att granska hur pass långt polismyndigheterna kommit i sitt krisberedskapsarbete.
Efter de nya spelreglerna - vem ansvarar för bostadsbyggandet?
Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en
offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett
bostadsbyggande som omges av komplexa
Lagar och strukturer.
Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar
(2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1)
Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och
marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga
byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör
exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.
ISO 14000 : en miljöstandard för företag
Samhället blir allt mer medvetna om miljöns framtida betydelse. Företag får krav från myndigheter och andra intressenter att minska sin miljöpåverkan. En möjlighet som företagen har för att bedriva ett bra miljöarbete är att miljöcertifiera sitt miljöledningssystem enligt en miljöstandard, där det finns fördefinierade miljökrav som måste uppfyllas. I Sverige finns två miljöstandarder, ISO 14000 och EMAS.Att miljöcertifiera företag kan liknas vid den kvalitetscertifiering som företag genomgått. Vid ISO 9000 certifieringen ställde kunderna krav på företagen och deras produkter samt innebär en kvalitetscertifiering att den ekonomiska vinsten ökade då kvalitetsbristkostnaderna reducerades.
Relationen mellan revisorer och kreditgivare gällande gemensamma kunder - Hur påverkas kreditgivare av revisorers oberoende
Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera relationen mellan revisorer och kreditgivare, vid arbetet med gemensamma kunder. Vidare diskuteras kreditgivares förtroende för revisorer och hur revisorers oberoende påverkar den granskade informationens tillförlitlighet, sett utifrån revisorers och kreditgivares synvinkel. Vi har valt ett induktivt och ett kvalitativt tillvägagångssätt i vår undersökning. Vår uppsats bygger på de intervjuer som vi har genomfört med revisorer och kreditgivare. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.
Källsortering - Hållbar utveckling - En fallstudie om hinder och möjligheter för en ökad källsortering i Mölndal
Hållbar utveckling är ett globalt ämne som handlar om långsiktigt bevarande avjordens resurser. Det rådande produktions och konsumtionsmönstret leder till storamängder avfall vilket inte är hållbart. Ett väl fungerande system för källsortering påhushållsnivå är nödvändigt då det ökar återanvändning och materialåtervinning vilketleder till mindre och hållbar hushållning av naturresurser. En väl fungerandekällsortering kräver dock viktiga kunskaper, Lagar och regler samt information ochinteraktion mellan olika aktörer. Den tekniska förvaltningen i Mölndals kommunupplever mindre källsortering i Störtfjällsgatan jämfört med området Smörräntegatantrots att båda områden har samma uppsamlingssystem.Syftet med denna fallstudie har därför varit att kartlägga de hinder och möjlighetersom styr processen för källsortering i bostadsområden.
Ordningsvakter : När ordningsvakter överskrider sina befogenheter
Ordningsvakter har på senare tid fått mycket uppmärksamhet i media och ofta handlar det om ordningsvakter som gjort tvivelaktiga ingripanden. Detta gör att vi som arbetat med rapporten och även andra i våran umgängeskrets har en allmän uppfattning om att ordningsvakter ofta tar sig friheter och överskrider sina befogenheter. Då polisen är förman åt ordningsvakter är det av vikt för polisen att se över om det stämmer att ordningsvakter överskrider sina befogenheter och i så fall varför. För att kunna ta reda på det har vi granskat två rättsfall där ordningsvakter blivit dömda för deras agerande. Vi har dessutom intervjuat tre personer som har god inblick i hur det är att vara ordningsvakt, hur utbildningen är utformad och hur rekryteringen går till.
Sekretess: Ett hinder för att dela kunskaper och erfarenheter mellan förskola och förskoleklass!
Syftet för studien är att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förväntningar förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass har på varann. För det syftet lyftes olika förväntningar på samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de Lagar och förordningar som de båda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrädes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.
Alla är vi människor : Regnbågsföräldrars upplevelse av bemötande i förskola och samhälle
Syftet med studien är att belysa hur regnbågsföräldrar upplever att de blir bemötta i förskolan, samt deras upplevelser av att vara homosexuella i en heteronormativ förskole- och samhällsmiljö. Trots att det idag finns Lagar som reglerar alla människors rätt att leva med och älska vem man vill finns det i samhället fortfarande många hinder att ta sig igenom för dessa familjer. Vi har i vår studie utgått från queerteorin som ifrågasätter det normala och vänder upp och ner på antagandet att det finns ett normalt kontra onormalt sätt att vara sexuell man eller kvinna. Queer intar ett prövande förhållningssätt till det normala, och innefattar inte en begränsande identitet. Undersökningen är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer av tre regnbågsfamiljer. Samtliga uttryckte att de blivit positivt bemötta i kontakten med förskolan.
Redovisningsutveckling och järnbruk : En studie av faktorerna som driver redovisningsutveckling
Inledning: Det finns en pågående diskussion kring redovisningsutveckling och vad som driver dess framfart. Detta utan att en allmänt accepterad konkretisering av faktorerna som påverkar redovisningsförändring över tid har gjorts. Dessutom har den svenska bruksredovisningen till stora delar ignorerats inom forskningen, vilket, med tanke på bruksindustrins centrala roll inom utvecklingen av det moderna svenska näringslivet, framstår som en kunskapslucka.Problemformulering: Hur utvecklas redovisning och vilka faktorer kan anses påverka dess förändring över tid? Syfte: Studien ämnar utveckla en modell som identifierar faktorerna som driver redovisningsutveckling samt utöka kunskapen kring utvecklingen av den svenska bruksredovisningens.Metod: Med en initialt deduktiv ansats upprättas en modell utifrån de framstående teoretiska synsätten inom forskningen kring redovisningsutveckling. Denna modell prövas sedan empiriskt genom en arkivstudie av ett småländskt järnbruk från 1775 till 1970.
Personalens upplevelse av hinder och möjligheter i habiliteringsprocessen för personer med autism
I vår vardag utsätts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa påverkar oss på ett medvetet plan medan andra verkar gå oss obemärkt förbi. Vad är det som gör att vissa bilder påverkar oss mer än andra? Vad sätter bilderna igång inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrån våra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika människor kan tolka en och samma bild och försöka förstå varför den tolkas på så olika sätt. En bild kan väcka väldigt starka känslor hos en person samtidigt som någon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har använt mig av bilder som jag själv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka känslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.
Kartläggning av internutredningsförfarandet vid brottsanmälningar mot poliser : samt gränsdragningsproblematiken vid tjänstefel
Syftet med denna rapport är att redogöra för handläggningen av anmälningar om brott av polisman, från att en anmälan inkommer till dess att åtal sker. Denna rapport har också för avsikt att, beskriva brottet tjänstefel och särskilt skillnaden mellan ringa och normalgraden av tjänstefel samt redogöra för disciplinpåföljderna. Rapporten avgränsar sig till att beröra handläggningen av brott där polisman är anmäld för brott. Allmänhetens förtroende för utredningsförfarandet vid brottsanmälningar mot polis (internutredningar) har genom åren aktualiserats vid ett flertal tillfällen. Inledningsvis i rapporten kommer en sammanfattning av resultaten av de statliga utredningar som gjorts, från år 1975 till och med år 2007.