Problemfrågor:De forskningsfrågor som uppsatsen är baserad på är följande:Vad är det som förorsakar svårigheter bakom oavsiktliga fel i samband med ifyllandet av NE-blanketter?Finns det något samband mellan bristande bokföring och oavsiktliga fel i NE-blanketten?Hur kan Skatteverket komma tillrätta med enskilda näringsidkares oavsiktliga fel och bristande bokföring och därmed minska omfattningen av detta?Syfte: Huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som ligger bakom oavsiktliga fel i samband med ifyllandet av NE-blanketten. Delsyftet är att utreda om det finns några samband mellan bristande bokföring och oavsiktliga fel som uppstår i samband med NE-blankett. Ett annat delsyfte är att föreslå åtgärder som kan minska problemområdet.Metod: Metoden som har tillämpats i uppsatsen är av kvalitativ karaktär, där fem företag har intervjuats med hjälp av semistrukturerad intervju och studien kan liknas vid en fallstudie.Slutsatser:Undersökningen visar att bakomliggande faktorer till oavsiktliga fel i NE-blanketten ligger i svårförstådda blanketter, okunskap i ekonomistyrning, redovisning och tidspress. Dessutom finns det samband mellan bristande bokföring och oavsiktliga fel som kan härledas till ovan nämnda faktorer.

Stöld och snatteri är tillgreppsbrott som finns reglerade i brottsbalkens åttonde kapitel. Stöld är kapitlets huvudbrott och snatteri är en ringa form av stöld. Båda dessa brott har tre gemensamma rekvisit som måste vara uppfyllda för att straffansvar ska föreligga. Dessa rekvisit är olovligt tagande, tillägnelseuppsåt samt att det ska innebära en ekonomisk skada för den som blir drabbad av brottet. Det finns flera olika sätt att utreda snatterier och detta arbete kommer att förklara närmare vilka sätt som finns och när de olika sätten är tillämpbara.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella intressekonflikter mellan lärare i kommunala skolor och föräldrar till elever. Vilka strategier det finns för att lösa dem, om det finns ett klassperspektiv i detta och hur dessa intressekonflikter inverkar på lärarnas upplevda auktoritet. Uppsatsen har tre huvudsakliga teoretiska utgångspunkter: nyinstitutionell organisationsteori, Rehnmans intressentmodell och Bourdieus teorier kring fält och klassreproduktion. Undersökningens design är deduktivt kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet av skolor och lärare är teoretiskt grundat och sex lärare från fyra olika skolor intervjuas.

 Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förståelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stämplad av samhället som en avvikare. Studien koncentreras till människor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges Lagar och som har klassats av samhället som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras på de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med åtta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats på tematiskt strukturerade frågor för att hålla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i två olika idella organisationer som arbetar stödjande för människor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebär en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten på illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men även vilka konsekvenser den kan få för den enskilde individen i form av inskränkningar i de grundlagsstadgade fri och rättigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rättsväsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mängd illegala vapen i samhället. I vårt andra kapitel går vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiära uttryck som är bra att känna till t ex fara i dröjsmål.

För att pröva vår teori om att ?vanligt? folk inte vet skillnaden mellan ordningsvakt och entrévärd använde vi oss av en enkät undersökning. Denna gjordes i en universitetsmiljö där det finns många vana krogbesökare. Resultatet av vår enkätundersökning styrker vår grundtes om att ?vanligt? folk inte har kunskap om regelsystemet gällande ordningsvakter och entrévärdar.

Skulle du våga vittna, ställa upp och berätta om vad du sett och vet, om du visste att det skulle leda till hot eller andra åtgärder från gärningsmannen? Det råder vittnesplikt i Sverige med ett fåtal undantag. Vittnen utgör en viktig del i vårt rättsystem och de har ett stort ansvar. Det är viktigt att kunna informera ett vittne om vad för slags skydd under en rättsprocess som är tillgängliga om en hotbild skulle föreligga. Som vittne kan man vara väldigt utsatt för påtryckningar av olika slag och hur dessa kan förebyggas och reduceras framkommer i denna rapport.

Som polis kan det hända att man ställs inför en folksamling som stör den allmänna ordningen och då är det nödvändigt att veta hur man ska agera samt vilka brott som folksamlingen kan göra sig skyldig till. I den här studien har vi gjort en sammanställning av relevant lagstiftning som rör upplopp och ohörsamhet mot ordningsmakten samt undersökt hur denna används i realiteten. Något som inledningsvis lockade vårt intresse att studera just dessa brott, var att det fanns få rättsfall om dem från högre instanser. Funderingar kring huruvida lagstiftningen, tillämpningen av paragraferna eller krav på bevisningen var oklar väcktes då och vi beslutade oss för att försöka bringa klarhet i frågan. Ett underlag till rapporten, förutom lagstiftning och litteratur i ämnet, har hämtats från polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götalands län och Östergötlands län samt från åkLagarkammarens enhet i Stockholm och åkLagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö.

Syftet med denna studie är att beskriva och ge ökad förståelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn på både lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad Lagar och styrdokument säger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berättat om några tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.

Syftet med vårat arbete är att få fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster). Vi vill undersöka hur lagen tillämpas i praktiken av polisen och vilka svårigheter som uppstår när lagen ska tillämpas. Följande frågor söker vi svar på: Varför går så få anmälningar till åtal? Varför blir så få åtal fällande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns på området.

I och med att människor runt omkring i världen idag kopplas ihop med hjälp av ny teknik och kommunikationsmedier är det intressant att studera hur konsumenter från ett visst land ser på handel med andra länder på nätet. Denna studie syftar till att skildra vilka faktorer på landsnivå som gör att svenska konsumenter väljer att näthandla en digitalkamera från ett land framför ett annat. Mer specifikt utreder studien svenska konsumenters köpbeteende vid näthandel inom landet och gentemot Polen, Tyskland och USA. Tidigare forskning har visat att tillit har en viktig betydelse vid handel mellan länder och näthandel (Michaelis et al, 2008; Connolly & Bannister, 2008). Därför kopplas landsfaktorerna i studien ihop med en egenkonstruerad tillitsmodell som bygger på tidigare teorier om tillit.

Organisationer förändras ständigt och måste anpassa sig till sin omgivning. Orsakerna till förändringar beror delvis på organisationernas egna frivilliga beslut men även externa påtryckningar, till exempel på grund av Lagar och direktiv. Hur anställda uppfattar och reagerar på förändringar påverkar hur effektivt förändringarna implementeras. Därför är det nödvändigt för företaget att göra vad de kan för att anställda ska acceptera förändringen.Denna studie undersöker hur anställda reagerar vid organisationsförändringar. Syftet är att redogöra för hur och varför anställda reagerar i olika typer av organisationsförändringar.

Den här rapporten innehåller information om hur jag har gått till väga i mitt examensarbete, som har bestått i att utforma två broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gått tillväga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.Bakgrunden till uppgiften är att den befintliga broschyren är, enligt min uppdragsgivare Mona Kärner Eliasson, väldigt jobbig att läsa med svåra facktermer och dåligt utförd layout. De har även tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dåligt skicka och det var även svårt att förstå och hänga med i texterna.Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag både utgått från min uppdragsgivares önskemål så väl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fått från böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta på broschyren som redan fanns på plats vid kopparverket, och därefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder på kopparverket. Jag ringde även runt till olika myndigheter för att få mer information om vilka Lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete.

Jag har valt att se närmre på hur några arbetsledare i den kommunala hemtjänsten upplever den mellanposition de befinner sig i, samt de effekter denna mellanposition möjligtvis har på ledarskapet. Intresset av att belysa just arbetsledarnas situation bottnar i att jag ser den som relativt svår. De befinner sig i en klämsits där de ofta med mycket små medel ska lyckas göra verklighet av de mål och direktiv som framförs av överordnade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie eftersom jag anser att detta är i linje med mitt tänkta syfte. Fyra arbetsledare har medverkat i studien som bestått av halvstrukturerade intervjuer.

Vårt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom äldreomsorgen i två olika kommuner. Avgränsningen vi valt är ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde när vi påbörjade vår undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlägset det andra vad gällde dokumentation. Tittat närmare har vi gjort på olika riktlinjer och arbetssätt de använder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick även att ta reda på om personal och chefer har samma syn på dokumentation, om de anser det vara svårt eller lätt att skilja på SoL- (Socialtjänstlager) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att använda sig av dokumentation som arbetssätt.