Förenklade utredningar enligt 23 kap. 22 § Rättegångsbalken är komplexa så till vida att det inte räcker med att läsa lagtexten för att förstå hur förfarandet fungerar. För att en polisman skall kunna ta initiativ till en förenklad utredning så krävs det att han förstår, hanterar och tar i beaktning juridiska tolkningar. Man måste alltså läsa förarbeten, kommentarer till paragrafen och olika instansers tolkningar av paragrafen för att kunna få en förståelse för hur man skall handskas med det förenklade utredningsförfarandet på ett effektivt sätt utan att tumma på rättssäkerheten för den misstänkte. Nedan har vi valt ut tre juridiska områden (tillräckliga skäl, brott som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter och rättssäkerhetsaspekter för den misstänkte) att problematisera och på så sätt bidra till en förståelse till hur de kan användas vid utredningar enligt 23 kap.

Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors mobbning vilken många gånger är mycket svår att upptäcka. Det redogörs inte för hur man skall åtgärda och förebygga mobbning, koncentrationen ligger istället på hur man skall upptäcka den många gånger dolda psykiska mobbningen bland flickor. I litteraturgenomgången finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention står för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar beträffande barn. Vidare nämns flera olika forskares definitioner om vad mobbning är samt vad som kännetecknar plågare och offer. I resultatet redovisas en enkätundersökning gjord i år 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass beträffande flickors mobbning.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på behovet av integritet hos äldre dementa personer och sedan koppla detta behov till hur fysiska begränsningar i form av tvång och inlåsning av dessa personer, är reglerat. Uppsatsen är skriven rättssociologiskt, vilket innebär en grundlig genomgång av relevant forskning om aktuella frågor kring behovet av integritet bland äldre. Även ett inslag av rättsdogmatism har använts för att fastställa vad som stadgas i lagarna vad gäller fysiska begränsningar såsom inlåsning och andra tvångsåtgärder i vården av äldre dementa. Forskning visar att integritet och självbestämmande är nära knutna till varandra. Personal på särskilda boenden har svårt att veta vad som är tillåtet i det dagliga arbetet, då tydlig reglering saknas på området.

Syftet med denna studie är dels att utifrån mellanchefernas beskrivningar förstå vilket handlingsutrymme mellanchefer inom äldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 åren har den kommunala äldre- och handikappomsorgen genomgått stora förändringar. Ansvaret för verkställandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristående, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer från USA och Storbritannien började under 90-talet slå igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett självständigt ledarskap och att de skulle ha tillgång till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar på att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, åtminstone i att bestämma över sin egen tid och hur politikernas och handläggarnas beslut ska verkställas.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar i en mindre kommun. Vidare är syftet med uppsatsen även att frambringa förbättringsförslag för den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vår undersökning. Vår uppsats bygger på intervjuer som vi genomfört med personer med insyn på den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel på när ett familjearbete blivit bra och när det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbättras. Det är en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet är sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgår ifrån fem frågeområden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbättringar.

En grundförutsättning för folkhälsan är delaktighet och inflytande i samhället. Delaktighet är ett mångtydigt begrepp, och patientdelaktighet, som kan ses som ett mycket komplext begrepp, innebär således rätten till delaktighet i allt som rör den egna vården. I svensk sjukvård innebär det att all sjukvårdspersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen har skyldighet att bidra till patientens delaktighet.Flertalet åtgärder via lagar och förordningar har under senaste årtiondet vidtagits för att stärka patientens ställning i vården. Vilka faktorer påverkar då patientens upplevelse av delaktighet? Syftet har varit att genom en litteraturstudie av kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv, belysa faktorer som påverkar patientens upplevelse av delaktighet i vården, oavsett kontext.

Barn ska få möjligheten att växa upp med, och uppleva, vuxna sammanhang samt visuell komplexitet i sin omgivning. Utan dessa utbyten och objekt i sin omgivning utvecklas barns delaktighet i samhället som ansvarsfulla medborgare långsammare. Detta är projektets utgångspunkt. Förskolan Bullerbyn är, precis som namnet tyder på, en liten by med olika verksamheter där förskolan ligger i fokus med en central gård. Barnen kommer i kontakt med vuxna som arbetar i byggnaderna intill: bageriet levererar bröd och fika, restaurangen lagar mat till lunchen, ett snickeri delas med ateljéerna, utställningslokalen drar till sig både vuxna och barn i sin verksamhet och kontorsfolket kommer och går genom uteplatsen.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Det finns speciella förutsättningar som präglar bankbranschen vilka främst utgörs av lagar som reglerar hur bankverksamheter får bedrivas. Bankbranschen går även igenom en förändring på grund av ökad konkurrens som gör att de traditionella bankerna måste agera för att behålla sina kunder lojala. Den lojalitetsforskning som finns tar ej hänsyn till dessa förutsättningar och därmed blir ämnet bank och lojalitet intressant att utforska. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera bankers agerande för att skapa lojala kunder. Vi har utgått från vetenskapliga artiklar och undersökningar om vilka faktorer som är viktiga för bankkunders lojalitetsbeteende.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och förstå pedagogers syn på innemiljöns betydelse i förskoleklassen och även deras sätt att utforma den. Eftersom det inte finns några riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut så ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras på en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin är utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer så har jag genomfört en kvalitativ studie för att få ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollärare på fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lång erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke där de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera på vilka grunder företag byter revisionsbyrå. Avsikten är att genom en analys identifiera de vanliga orsakerna till bytet för företag i Kristianstads kommun.Undersökningen är kvantitativ och hög svarsfrekvens eftersträvas och därför togs telefonkontakt med företagen. För att identifiera vilka företag som har bytt revisionsbyrå erhölls information hos Affärsdata. De personer, som intervjuades var endera ägaren, ekonomichef eller den person som föreslagit byte av revisor. Undersökningen genomföres som en deduktiv studie och för att kunna identifiera problemområden användes tidigare forskning, teorier och litteratur inom området.

Förväntningarna på revisorerna är många och höga. Flera intressenter har olika utgångsperspektiv och har därmed olika förväntningar på revisorn. Vi har i denna uppsats på c-nivån undersökt vad företagens förväntningar på revisorn är, vidare har vi även jämfört dessa förväntningar med det revisorn anser han skall tillföra företagen. Vi har också försökt identifiera om det förekom förväntningsgap mellan revisorer och företagen samt gett förslag på hur dessa förväntningsgap skall kunna minskas. Ett annat syfte med denna uppsats var att undersöka huruvida det förelåg någon förändring i förväntningarna efter de så kallade redovisningsskandalerna i USA.

I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder skapar förutsättningar för jämställdhet och detta skapar i sin tur förutsättningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande många strukturella hinder för de kvinnor som vill nå höga befattningar. Denna uppsats fokuserar på att utröna vilka faktorer som har påverkat tio kvinnor på chefsnivå att välja en karriär som ledare.

Första försöket med trafiksäkerhetskamera i Sverige genomfördes 1989-1992 och senare gjordes försök på 14 sträckor mellan 2001 och 2002. Fram till 2007 skall 700 nya kameror sättas upp. Dessa skickar informationen direkt via kabel till Kiruna istället för att Polisen tar ur kamerorna och därefter behandlar informationen som var fallet med de gamla kameraskåpen. Ansvaret för överträdelsen som registreras i kamerorna bygger på att föraren kan identifieras och därefter bötfällas. Det finns problem med detta system då det finns personer som undandrar sig lagföring genom att dölja sitt ansikte eller köra någon annans bil ex.