Bakgrund: Den vanligaste smittvÀgen för hepatit C Àr genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan Àven ske via blodtransfusioner eller stickskador i vÄrden. Det finns mÄnga fördomar förknippade med sjukdomen och risken Àr stor att dessa fÀrgar mötet med patienter. Det Àr viktigt att som vÄrdpersonal vara medveten om hur den egna synen pÄ sjukdomen kan pÄverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vÄrden.

Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tÀtorter. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.  Den etniska boendesegregationen Àr ett flitigt diskuterat fenomen bÄde i forskning och i allmÀnna debatten. Framförallt har fokus varit pÄ Sveriges tre storstÀder Stockholm, Göteborg och Malmö medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del Àr outforskad.

Studiens syfte Àr att jÀmföra hur italienska respektive svenska tidningar framstÀller irreguljÀra migranter. Visst fokus lÀggs pÄ att undersöka om de portrÀtteras som ett problem eller med solidaritet. Utöver jÀmförelsen lÀnderna emellan undersöks Àven eventuella skillnader mellan tidningarna och skillnader över tid inom respektive land.Teorier som har anvÀnts Àr diskursiv diskriminering och ?vi och dom?. Aktuell metod Àr kvalitativ textanalys i form av diskursanalys.Resultatet visar att det Àr vanligare att framstÀlla migranterna med solidaritet i Sverige Àn vad det Àr i Italien.

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet Àr att studera invÄnarnas syn pÄ etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i vÀstvÀrlden, har visat att interetniska relationer pÄverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har Àven visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende pÄ individers etniska tillhörighet, kön, Älder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfrÄga Àr hur Àr de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad pÄverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen Àr nÀtverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt pÄ etniska relationer.

I bakgrunden tas betydelsen av en bra vĂ„rdrelation upp, liksom transpersoners plats inom dagens vĂ„rd. Även tidigare forskning presenteras. Syftet Ă€r att belysa transpersoners (könskorrigerade och icke könskorrigerade) upplevelser av brister inom vĂ„rden. För att besvara syftet har en litteraturöversikt utförts enligt Fribergs (2006) modell. Resultatet redovisar att vĂ„rden idag för denna minoritetsgrupp Ă€r bristfĂ€llig, med diskriminering och okunskap som stĂ€ndigt möter transpersoner inom vĂ„rden, liksom att vĂ„rden styrs av heteronormativitet.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.

Begreppet mÄngfald diskuteras allt oftare i samhÀllsdebatten och valet av uppsatsÀmne kÀndes dÀrför naturligt. Syftet med vÄr undersökning var att beskriva etnisk mÄngfald och integration pÄ tvÄ arbetsplatser inom bankvÀrlden.Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ banker som aktivt valt att anstÀlla invandrare. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer och genomförde totalt tio stycken. Resultaten visade att bankerna befinner sig i ett startskede dÀr det Àn sÄ lÀnge frÀmst Àr i rekryteringsprocessen samt inom ramen för kundanpassning som tankar om tillvaratagande av etnisk mÄngfald Äterfinns. Det finns Àven en skillnad vad gÀller hur de anstÀllda med utlÀndsk bakgrund integrerats i bankerna.

This thesis will deal with the development of the situation of the Roma minority in the Swedish school system in the period between 1954 to 2010, based on two Swedish Government Official Reports of the group's situation in the Swedish schools. The study is done by the report ZigenarfrÄgan (SOU 1956:43) and with the report Romers rÀtt (SOU 2010:55). The report Romers rÀtt was written by the Delegation for Roma issues and gives an updated picture of the situation of Roma in the Swedish school system. The state investigation ZigenarfrÄgan, is also important as the latter resulted in the Roma children enrolled in Swedish schools. This work will look at the various governmental investigations by the theory used for analysis called ?structural discrimination theory?.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Den kriminella utsidan - Etnisk profilering inom polisen i Göteborg.

Sammanfattning Föreliggande undersökning Àr ett försök att genom en gruppenkÀt fÄnga en bild av intresset för livsfrÄgor hos elever i en sjundeklass och en niondeklass pÄ en skola dÀr man arbetar aktivt med livsfrÄgepedagogik bÄde inom ramen för den traditionella religionskunskapsundervisningen samt inom livskunskapsundervisningen. Sammanlagt har 37 elever besvarat en enkÀt som pÄ olika sÀtt försöker mÀta intresset för nÄgra olika livsfrÄgor bÄde av traditionellt religiös karaktÀr och av mer sekulÀr art. Resultatet redovisas och analyseras utifrÄn frÄgestÀllningar som behandlar vilka frÄgor eleverna upplever som viktigast, huruvida det finns ett samband mellan elevernas intresse för livsfrÄgor och vilka frÄgor de vill lyfta till diskussion i klassen samt hur eventuella skillnader ser ut mellan kön, Äldersgrupper och etnisk bakgrund. Resultatet visar att det finns ett intresse frÄn elevernas sida att arbeta aktivt med flera av de livsfrÄgor som tas upp men att det i vissa fall finns tydliga skillnader mellan vad eleverna önskar behandla utifrÄn variablerna kön, Älder och etnisk bakgrund. Nyckelord: livsfrÄgor, livsfrÄgepedagogik, livskunskap, religionskunskap, religionsdidaktik..

Den psykiska ohÀlsan ökar i samhÀllet samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och lÀkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohÀlsa stöter pÄ fördomar i samhÀllet som Àven kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekrÀftat att det rÄder en negativ syn pÄ psykisk ohÀlsa i samhÀllet. Det finns fÄ studier som omfattar bÄde vÄrdpersonalens och patienternas perspektiv i detta Àmne. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors, lÀkares, lÀkarstudenters och undersköterskors syn pÄ psykisk ohÀlsa samt hur patienter med psykisk ohÀlsa upplever att de blir bemötta.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. DÄ det inte finns tidigare forskning om vÀktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper anvÀnts som utgÄngspunkt.Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex vÀktare som diskuterar attityder och förhÄllningssÀtt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjÀlp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmÀrksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns förestÀllningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt vÄldsanvÀndning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk.

Den hÀr studien Àr ett försök att empiriskt pÄvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder, vilket humankapitalteorin hÀvdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gÀllande utbildningens signifikans pÄ tillvÀxten, vilket kan bero pÄ vilka utbildningsvariabler man anvÀnt och den ojÀmna tillgÄngen av tillförlitliga data, vilket vi ocksÄ uppmÀrksammar i vÄr uppsats. I uppsatsen visar vi pÄ olika faktorer som kan pÄverka utbildningens effekter pÄ ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder. I vÄra undersökningar testas tvÄ olika mÄtt för utbildning som bÄda anses vara viktiga för ekonomisk tillvÀxt. Dessa Àr utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrÄn ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebÀr att olika behov och konsumtionsmönster gÄr att urskilja. Ett sÀtt att studera marknaden Àr utifrÄn ett kulturellt perspektiv med utgÄngspunkt att kulturella variabler pÄverkar individers och gruppers köpbeteenden. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprÀtthÄlla goda kundrelationer med svenskar med utlÀndsk bakgrund genom att anstÀlla personer med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Under arbetets gÄng har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.