Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom sprÄketsanvÀndning i likabehandlingsplaner upprÀttade i en vÀstsvensk kommun lÀsÄret 2012/2013. IförhÄllande till detta formulerades följande frÄgestÀllningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom sprÄkets anvÀndning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom sprÄketsanvÀndning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgÄngspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska upptrÀttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rÀttvisa, diskriminering och vÀrdering. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àrsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Positiv sÀrbehandling Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat var grÀnserna gÄr mellan positiv sÀrbehandling och otillÄten diskriminering, samt om dessa typer av ÄtgÀrder kan rÀttfÀrdigas som medel för att uppnÄ rÀttvisa mellan grupper. Positiv sÀrbehandling finns reglerad i nationell sÄvÀl som EG-rÀttslig lagstiftning. I svensk rÀtt Äterfinns undantaget frÄn direkt diskriminering i JÀmstÀlldhetslag (1991:433). I gemenskapsrÀtten stadgas rÀtten till positiv sÀrbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rÄdets rekommendation 84/635/EEG.

Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta och samtidigt bidra till vÄr vÀlfÀrd Àr för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte nödvÀndigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon mÀnniskor med funktionshinder stÄr idag utan sysselsÀttning och det i en tid dÄ det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprÀtthÄlla nivÄn pÄ vÄr vÀlfÀrd. Samtidigt visar orovÀckande statistik att personer med funktionsnedsÀttning utsÀtts för diskriminering nÀr de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsÀttning ska utsÀttas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgÄ för att underlÀtta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

I detta arbete har Ätta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgÄngspunkt i ett intersektionellt förhÄllningssÀtt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen Àr diskrimineringsgrunderna som de benÀmns i lÀroplanen för förskolan; genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmÄga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av Ätta populÀra bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktÀrer konstrueras i text och bild utifrÄn nÀmnda sociala kategorier. Syftet var Àven att utifrÄn förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och vÀrderingar som förmedlas genom bilderboken.

Syften med studien var att:Undersöka hur barnen, som kom frÄn olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frÄgor och hur förhÄllandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frÄgor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad kÀnsla av sammanhang och mening. Vi hoppades ocksÄ att det kunde skapa större förstÄelse mellan olika religiösa och etniska grupper.FrÄgorna vi stÀllde oss var följande:Vilka Àr de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstÄs styrka kÀnslan av samband och mening i barnens liv?Hur Àr den nuvarande situationen nÀr det gÀller tolerans och förstÄelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?Kan ett serieprojekt pÄverka barnens möjligheter att skapa en kÀnsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förstÄelsen mellan barnen?.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrÄn etnisk, kulturell och religiös hÀrkomst. Fokus ligger pÄ skolans styrdokument och den teoretiska utgÄngspunkten Àr den universalistiska och mÄngkulturalistiska perspektiven pÄ hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rÀttigheter den ska kunna Ätnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spÀnningar dem emellan. Slutsaten Àr att bÄda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spÀnningar faktiskt existerar. DÀr till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mÄngkulturalistiska.

Flyktingar Àr personer som lÀmnat sitt hemland pÄ grund av förföljelse och flytt till ett annat land. Dessa löper större risk att drabbas av hÀlsobesvÀr Àn den övriga befolkningen i de vÀrdlÀnder de befinner sig i och enligt de mÀnskliga rÀttigheterna har de rÀtt till vÄrd. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att beskriva vilka hinder som finns nÀr flyktingar i industrialiserade lÀnder ska fÄ vÄrd. I denna litteraturöversikt ingick 13 artiklar som svarade mot syftet. Analysen visade att det finns flera hinder för att flyktingar ska fÄ och kunna ta emot vÄrd.

This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity.

Forskning pÄvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende pÄ etnicitet, kön och Älder förekommer pÄ den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utlÀndsk bakgrund att diskrimineras nÀr arbetsgivare vÀljer vilka sökande som skall kallas till anstÀllningsintervjuer. Detta har lett till förslag pÄ avidentifierade, Àven kallat anonyma, ansökningsprocesser dÀr variablerna etnicitet, kön och Älder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sÄdan metod medför. Uppsatsen syftar dÀrför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida anvÀndandet av sÄdana metoder kan medföra en ökad mÄngfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

VÄrt syfte var att undersöka hur ungdomar i Angered och BiskopsgÄrden pÄverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus pÄ mediernas makt och skildringar. Vi anvÀnde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med ungdomar frÄn Angered och BiskopsgÄrden i Äldrarna sexton till tjugotvÄ Är. Vi genomförde en meningskoncentrering av vÄrt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjÀlp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stÀmpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stÀmplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen Àr att ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.

Svensk arbetsmarknad Àr snedfördeladmellan mÀn och kvinnor. Tidigare forskning har visat att könsstereotypiskt sprÄk (agentic/communal) kan bidra till att upprÀtthÄlla denna snedfördelning, skapa statusskillnader mellan kvinnor och mÀn samt leda till diskriminering av kvinnor redan i en rekryteringsprocess. Med ett flerfaktoriellt experiment (N=194) av dubbel-blind-design med randomiserade deltagare undersöktes, huruvida bedömningen av en arbetssökande pÄverkas av könsstereotypiskt sprÄk, samt vilken attityd deltagarna hade till pronomenHen. Deltagare betingades med agentic eller communal platsannons samt en av fyra personbeskrivningar.Sedan skattades den sökandes agentic och communal egenskaper. Deltagarna svarade pÄ frÄgor gÀllande sexism samt uttryckte sin Äsikt om Hen.

Det Àr lÀtt att tro att det Àr problemfritt, ja till och med populÀrt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det Àr inte sant. För trots att mycket har hÀnt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste Ären sÄ krÀnks och diskrimineras fortfarande mÄnga pÄ sina arbetsplatser, Àven inom polisen. Vi vet ocksÄ att vissa grupper Àr mer utsatta Àn andra. Orsakerna till diskriminering och utestÀngning Àr i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för.