Etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter
En kvantitativ studie av den etniska boendesegregationen i Sverige
Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet. Den etniska boendesegregationen är ett flitigt diskuterat fenomen både i forskning och i allmänna debatten. Framförallt har fokus varit på Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del är outforskad. Detta på grund av, bland annat, den konventionella synen att segregationen är högre i större städer.Denna uppsats ämnar till att göra en kartläggning över den etniska boendesegregationen i Sveriges tätorter. Därutöver undersöks huruvida det finns ett samband mellan invånarantal och segregation. Rapporten visar genom beräkningar av ett olikhetsindex för segregationen 1990 och 2010 att den etniska boendesegregationen även varit påtaglig i mindre städer. Deskriptiv statistik visar att segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika var påtagligt högre än den för svenskfödda relativt alla utlandsfödda. Däremot visar denna segregation enligt resultaten på en svagare utveckling. De deskriptiva resultaten visar att det fanns ett stort antal tätorter med både högre segregationsnivåer och snabbare utveckling än storstäderna men att majoriteten har en lägre nivå.Analytisk statistik visar ett signifikant samband mellan invånarantal och segregationsnivå, vilket emellertid främst gäller för segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika. Däremot visade den statistiska analysen inte på något samband mellan invånarantal och segregationsutveckling. Dessa resultat visar att sambandet mellan invånarantal och segregationsnivåer inte kan anses deterministiskt.