Sök:

Sökresultat:

26024 Uppsatser om Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövande och andra tvćngsćtgärder - Sida 25 av 1735

Motivation och kreativitet i grundskolan : En enkÀtstudie om en grupp elevers upplevda lÀrandemiljö i Är 8

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Konstauktioner online : Hur bygger auktionsverk fo?rtroende online?

Fo?rfattarna har uppma?rksammat en starkt uppa?tga?ende trend inom onlineauktioner sett till omsa?ttning och antal akto?rer. Med utga?ngspunkt i denna utveckling har fo?rfattarna underso?kt hur svenska auktionsverk bygger fo?rtroende gentemot kunder som handlar pa? onlineauktioner. Uppsatsen a?mnar besvara hur fo?retag inom denna bransch idag jobbar fo?r att bygga fo?rtroende gentemot sina kunder.

Erfarenheter av egenv?rd vid typ 2 diabetes : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Vad har hÀnt pÄ biblioteket? En studie av kulturaktiviteter pÄ Ulricehamns stadsbibliotek

This thesis is about the public library of Ulricehamn and the cultural activities at the library during the period from 1960 to 1998. We have focused on the study of the cultural activities. It begins with the foundation of the library of Ulricehamn and a historical background to it. It follows with the definitions of the public library and a historical background to the public library in Sweden. Then we present the goal of the public library in general and the goal of Ulricehamn's city library.

Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

VarumÀrkestvÀtt - ett syfte med varumÀrkesutvidgning och varumÀrkessamverkan

VÄr avsikt med uppsatsen Àr att utöka varumÀrkesteorin. Detta har vi försökt göra genom att införa ett nytt begrepp som vi kallar varumÀrkestvÀtt. Den varumÀrkesteori vi haft som utgÄngspunkt Àr varumÀrkesutvidgning och varumÀrkessamverkan. Vi menar att det finns olika branscher dÀr mer eller mindre moraliskt tvivelaktiga produkter marknadsförs. VÄrt fallstudieföretag Private, Àr en stor aktör inom en traditionellt moralisk tvivelaktig bransch, nÀmligen porrbranschen.

Utelek, en möjlighet till lÀrande. : Vilket lÀrande finns av utelek?

Detta examensarbete handlar om hur verksamma förskolepedagoger ser pÄ uteleken. Förskolan ska arbeta utifrÄn de styrdokument som finns. I styrdokumenten stÄr det att barn ska erbjudas rika tillfÀllen till att utveckla sina fÀrdigheter. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna anser att barnen utvecklar under uteleken och undersökt hur pedagogerna planerar uteleken. Vi har genomfört intervjuer och observationer pÄ tre olika förskolor med sammanlagt sex pedagoger.

Utflyttning av aktiebolag : AnstÄnd med betalning av utflyttningsskatt för immateriella tillgÄngar vid ett aktiebolags utflyttning inom EU

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

VÀgen frÄn barns unisona sÄng till flerstÀmmighet

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

FörskolegÄrden en plats för lek och lÀrande : En studie om hur förskollÀrare anvÀnder utemiljön som verktyg för barns lek och lÀrande

I LÀroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi lÀsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter bÄde i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien Àr att undersöka hur nio förskollÀrare i södra Sverige uttrycker att de anvÀnder sig av förskolegÄrden i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lÀrande.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur anvÀder föskollÀarna föskolegÄden i den dagliga verksamheten?? Hur tar förskollÀrarna tillvara pÄ barnens intresse pÄ förskolegÄrden?? Hur ser föskollÀarna pÄsin delaktighet i möet med barnen?Resultatet visar att samtliga förskollÀrare i studien anser att det sociala samspelet Àr viktigt. Flera av förskollÀrarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang Àr av stor betydelse i barnens lek.

Upplevelsen av att förlora en kroppsdel

Den vanligaste orsaken till att en person blir tvungen att amputera en kroppsdel Àr diabetes, andra vanliga orsaker Àr traumatiska olyckor, förfrysningar, brÀnnskador och infektioner. Oavsett orsak sÄ innebÀr det en förlust av fysisk förmÄga och den egna kroppsbilden förÀndras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att förlora en extremitet. Tio internationella vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Ären 1998-2005 analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fem kategorier: Att tappa fotfÀsten pÄ grund av förlusten, att fÄ en förÀndrad kropp, att ha intensiva smÀrtor att vara begrÀnsad och utanför samt att acceptera och kunna hantera sin situation.

Sjuksköterskans reaktioner och bearbetning av traumatiska hÀndelser uppkomna i arbetet

Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och kÀnslomÀssiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska hÀndelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998).

"Vi bara firar" : Högtider, traditioner och rituella uttryck i förskolemiljöer

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka högtider som uppmÀrksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhÄllande till förskolans lÀroplan och Konventionen om barnets rÀttigheter. Uppsatsens empiri bestÄr av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det Àr de sÄ kallade ?svenska högtiderna? som uppmÀrksammas och Àven firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den lÀroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

Humankapital -En ökande mÀngd

Bakgrund och problem: Idag kan en allt större del av företags vÀrden hÀrledas tillicke redovisade tillgÄngar och av dessa Àr humankapitalet en viktig del i företagensvÀrdeskapande. För att informationsbrist inte ska uppstÄ förmedlar företagen sitthumankapital framförallt genom att lÀmna upplysningar om personalen iÄrsredovisningarna. Tidigare studier har undersökt mÀngden humankapital somföretag upplyser om och vi ska göra en uppföljning för att ta reda pÄ hur mÀngdenupplysningar har utvecklats över tiden.Syfte: Det primÀra syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva mÀngden upplysningar omhumankapital, som de 20 största företagen pÄ OMX Stockholm lÀmnar i sinaÄrsredovisningar 2008 och 2010, samt att identifiera och diskutera eventuellaskillnader mellan Ären och med perioden 1998-2002.AvgrÀnsningar: Vi kommer endast kontrollera och berÀkna mÀngden humankapital iÄrsredovisningarna och kommer inte kontrollera tillförlitlighet och sanningshalten i deuppgifter som företagen uppger. Om informationen som företagen upplyser omverkligen Àr intressant kommer ej att undersökas.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie dÀr det empiriska materialet harsamlats in genom kodning av Ärsredovisningar för att undersöka mÀngden kvalitativoch kvantitativ information som Àr hÀnförlig till humankapital.Resultat och slutsatser: FrÄn 1998 till 2010 har den totala mÀngden upplysningarökat med 68,9 % i Ärsredovisningarna, dock varierar mÀngden för enskilda företagmellan olika Är.Förslag till fortsatta studier: En liknande studie med storleksmÀssigt mindre, fleroch Àven onoterade företag skulle vara intressant. Det skulle Àven vara intressant attlÀgga mer fokus pÄ medarbetarsidor och undersöka hur företag ser pÄ dem.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->