Abstract Titel: GÄ ut för att lÀra in - en fallstudie om pedagogers instÀllning till utomhusverksamhet pÄ en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill studera hur man överlag bedriver utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat vÄra problemformuleringar kring hur pedagogerna anvÀnder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi hÀr kommer att kalla utomhusped. Vi vill ocksÄ se vilka tankar och förestÀllningar pedagogerna har kring att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att anvÀnda oss av enkÀt och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkÀten ut till samtliga pedagoger pÄ den utvalda förskolan. DÀrefter utformades intervjufrÄgor baserade pÄ enkÀtsvaren.

Osteoporos Àr en sjukdom som under de senaste decennierna ökat. I Sverige intrÀffar det cirka 70 000 osteoporosrelaterade benbrott varje Är. Den största gruppen som drabbas Àr kvinnor efter menopaus. Syftet var att belysa faktorer som Àr av betydelse för prevention av osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer hos postmenopausala kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestÄende av 10 vetenskapliga artiklar varav 9 baserade pÄ kvantitativ och en pÄ kvalitativ forskning.

Bakgrund: MÄnga Àldre patienter faller under vÄrdtiden pÄ sjukhus. Detta leder till ökat lidande, förlÀngd vÄrdtid och en stor samhÀllskostnad. Sjuksköterskan har ett ansvar över patientsÀkerhet och har en viktig funktion för det fallförebyggande arbetet.Syfte: UtifrÄn tidigare forskning undersöka hur förebyggande omvÄrdnadsarbete kan utformas för att minska fallrisken hos Àldre patienter under vÄrdtiden pÄ sjukhus.Metod: Litteraturöversikt med 17 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar frÄn databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: En adekvat riskbedömning Àr av största vikt för att kunna identifiera patienter med hög risk för fall och aktuella riskfaktorer. Riskbedömning behövs för att kunna utforma individuella omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga fall. Denna litteraturöversikt visade att förÀndringar i miljön, individanpassade hjÀlpmedel, patientutbildning, fysisk aktivitet och tillskott av vitamin D kombinerat med kalcium Àr omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga fall och fallskador hos Àldre personer pÄ sjukhus.Slutsats: Vi kan utifrÄn det vetenskapliga materialet i denna litteraturstudie dra slutsatsen att fall och fallskador kan förebyggas hos Àldre personer genom preventiva omvÄrdnadsÄtgÀrder baserade pÄ identifierade fallriskfaktorer.

Bakgrund:Demens Àr en av de största folksjukdomarna i Sverige och Àr en obotbar sjukdom som Àr progredierande. Agitation Àr ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress bÄde för den demensdrabbade, för anhöriga och vÄrdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och mÄnga biverkningar, vilket gör att omvÄrdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmÀn litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingÄ i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingÄr i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

Finansiella index Àr viktade genomsnitt av olika tillgÄngars avkastning frÄn en bestÀmd tidpunkt. Traditionella index Àr börsvÀrdeviktade. Problemet med denna typ av index Àr att börsvÀrdet tidvis kraftigt kan överdrivas pÄ grund av spekulation. Alternativa index bygger pÄ företags fundamentalvÀrden. De viktas dÀrmed efter företags faktiska redovisade siffror i balans- och resultatrÀkningar.

Syftet med mitt utvecklingsarbete var att studera vilket förhÄllningssÀtt förskollÀrare har till leken och dess betydelse för lÀrandet i förskolan. Jag har intervjuat fyra förskollÀrare i en kommun om detta. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för denna undersökning eftersom min intervju baserade sig pÄ frÄgestÀllningar som innehöll frÄgeord. Patel och Davidsson (2003) menar att en kvalitativ intervju görs för att upptÀcka intervjupersonens uppfattningar om ett Àmne. Genom mitt utveckllingsarbete har jag kommit fram till att förskollÀrarna hade ett genmensamt förhÄllningssÀtt till leken och dess betydelse för lÀrandet.

Skolverket anger klart och tydligt i sina programmÄl för omvÄrdnadsprogrammet, att samarbete över ÀmnesgrÀnserna Àr en förutsÀttning för att kunna skapa en helhet av utbildningen. Det anges ocksÄ att kÀrnÀmne och karaktÀrsÀmne skall strÀva Ät samma hÄll (Skolverket 2000). Syftet med denna studie var att kartlÀgga och analysera problem och möjligheter som kÀrnÀmneslÀrare erfar och ser vid Àmnesintegrering pÄ omvÄrdnadsprogrammet och hur dessa erfarenheter pÄverkar arbetet med Àmnesintegrering mellan kÀrnÀmneskursen SamhÀllskunskap A och karaktÀrskurserna Etik och livsfrÄgor samt MÀnniskan socialt och kulturellt. Studien har utgÄtt ifrÄn ett lÀrande perspektiv och den sociokulturella teorin. Metoden som anvÀnts i studien har varit kvalitativa intervjuer baserade pÄ en intervjuguide med öppna frÄgor.

Vi lever idag i ett samhÀlle som omger oss med olika budskap. Tv, radio och tidningar förser oss med ett konstant flöde av information oavsett vi vill det eller ej. Denna information Àr i grund och botten texter av olika slag. I skolans vÀrld förknippas begreppet text fortfarande oftast med skriven text i en lÀrobok. Men behöver det vara sÄ? I denna forskningskonsumerande uppsats har jag tittat nÀrmare pÄ tre olika begrepp som alla behandlar arbete med text inom undervisning pÄ ett annat sÀtt Àn det traditionella.

Sveriges lönesÀttningssystem har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesÀttningpÄ en mer lokal och individuell nivÄ. Detta i ett försök att med större precision Àn tidigare belöna god arbetsprestation och dÀrmed öka arbetsmotivationen hos anstÀllda. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom Àmnet, undersöka huruvida individuella lönesÀttningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.

Det milita?ra anva?ndningsomra?det fo?r IT a?r inte bara det fo?rsta utan a?ven ett av de mest drivande. Beslutssto?dsystem inom detta omra?de har en naturlig roll da? beslut ofta beho?ver tas snabbt, med risk fo?r allvarliga konsekvenser. Fo?r att ta dessa beslut sto?djer den Svenska Fo?rsvarsmaktens beslutstagare sig pa? analyserad information fra?n Underra?ttelsetja?nsten.

Det moderna arbetslivet prÀglas av att nya krav stÀlls pÄ individen. En förstÄelse för vilka dessa krav Àr och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmÄgor som individen behöver Àr inte sÄ vÀl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att ta reda pÄ vilka psykologiska förmÄgor som krÀvs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade pÄ Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar pÄ att det moderna arbetslivet stÀller krav pÄ att vi kan utforma, sjÀlva ta initiativ och styra vÄrt arbete.

Förekomsten av diskriminering av romer har pÄvisats i tidigare studier och rapporter frÄnDiskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ romers upplevelse avdiskriminering. FrÄgestÀllningarna som lyfts Àr om romer upplever sig vara diskriminerade och pÄ vilketsÀtt, hur man möter de fördomar man som grupp utsÀtts för och vad anser de kan identifieras somorsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrÄn kvalitativ metod,genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr baserade pÄ perspektivgÀllande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhÀlleliga strukturer sompÄverkar fördomar och diskriminering.Studien visar pÄ att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsomrÄden,och de beskriver detta som en del i deras vardag.

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sÀtt att konsumera. I relation till faktorer baserade pÄ ?social identity theory? (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men ocksÄ egna individuella upplevelser om pÄverkan pÄ det egna konsumtionssÀttet hos kvinnor i Äldern 20-24 Är. StrÀvan efter att uppnÄ en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs pÄverka sÀttet att konsumera.

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr mer Àn 2 000 000 mÀnniskor har en utlÀndsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika vÀrderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan pÄverka omvÄrdnaden vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvÄrdnad vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad pÄ 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehÄlls analys.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.