Regeringen har givit Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram bÀttre data om det svenska skogarna baserat pÄ laserdata. Den hÀr studien behandlar betydelsen av referensytors positionering och effekt pÄ skattning av skogliga variabler. Riksskogstaxeringens (RT) provytor Àr positionerade med GPS, men under 2013 har ett antal av dessa ytor givits en förbÀttrad koordinat med DGPS. GPS och DGPS koordinatangivelserna har kopplats samman med motsvarande yta i laserdata frÄn den nya nationella höjdmodellen. Med statistik frÄn laserdata har regressionsmodeller anvÀnts för att skatta skogliga variabler genom att utnyttja RTs provytor som referensytor. Medelfelet för skattningarna berÀknades pÄ regionnivÄ och fördelat pÄ höjdklasser. Differensen mellan skattningarnas medelfel, baserade pÄ skattningar med GPS och DGPS koordinaterna, berÀknades.

Den hÀr uppsatsen försöker besvara frÄgan om hur man kan förmedla kÀnslor, tankar och stÀmningar till mÀnniskor med trÀdgÄrden som medium. Uppsatsen söker Àven svar pÄ om man specifikt kan designa gröna miljöer som riktar sig till mÀnniskor som gÄr igenom ett sorgearbete. HÀr ges exempel pÄ flera olika designteorier och olika sÀtt att tÀnka kring hur man skapar meningsfulla landskap. DÀrefter presenteras forskning kring hur mÀnniskor tar sig igenom ett sorgearbete och bemöter kÀnslor av sorg. Uppsatsen tar Àven upp Appelton?s teorier kring habitat och prospect/refuge och hur mÀnniskan förhÄller sig till rummet. Vad som avgör vÄr kÀnsla av trygghet och de underliggande mönstren i hur vi lÀser av vÄr omgivning. I den avslutande delen av litteraturstudien gÄr jag nÀrmare in pÄ hur man kan skapa helande miljöer för mÀnniskor som genomgÄr ett sorgearbete. I uppsatsen ingÄr Àven tvÄ utformningsförslag som Àr baserade pÄ den tidigare genomgÄngna litteraturen kring hur man skapar trygga och helande miljöer.

Syftet med denna Uppsats Àr att genom en fallstudie av Uppsala Internationella Gitarrfestival studera utvecklingen av ett evenemang och hur detta pÄverkas av aktörerna i dess evenemangsnÀtverk, samt hur detta hanteras av arrangören.Undersökningen utgÄr frÄn teorier om projektutveckling, dÀr teorier om hur projekt Àr strukturerade och aktörers betydelse för ett projekts utgÄng vÀvs samman. Vi har Àven anvÀnt oss av teorier kring evenemang, baserade pÄ den omfattande evenemangsforskningen som bedrivs vid Göteborgs Universitet. Vidare baseras undersökningen frÀmst pÄ fyra djupgÄende och tvÄ kortare intervjuer med representanter frÄn Uppsala Internationella Gitarrfestival och viktiga aktörer inom dess evenemangsnÀtverk. SekundÀra kÀllor som bland annat artiklar, undersökningar, pressreleaser, samt elektroniska kÀllor har anvÀnds för att underbygga och sÀtta informationen frÄn vÄra intervjuobjekt i perspektiv.VÄr studie har visat att Uppsala Internationella Gitarrfestival Àr ett evenemang som genom att lÄngsiktigt ha byggt upp sitt varumÀrke och skapat starka relationer med aktörerna i evenemangsnÀtverket har stor frihet i utvecklingsarbetet av festivalen. Dock mÄste viss hÀnsyn tas till aktörer och deras Äsikter, dÄ utvecklingen mÄste ske pÄ ett sÄdant sÀtt att aktörerna kÀnner att de kan stÄ bakom Uppsala Internationella Gitarrfestivals produkt..

Diabetes typ 2 Ă€r ett globalt vĂ€xande problem. Ökad livslĂ€ngd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förĂ€ndrad kostsammansĂ€ttning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan Ă€r sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom dĂ„ frĂ€mst genom livsstilsförĂ€ndringar med fokus pĂ„ kostomlĂ€ggning och ökad fysisk aktivitet. LivsstilsförĂ€ndringarna kan upplevas som möjligheter men ocksĂ„ som begrĂ€nsningar, varför det Ă€r viktigt att sjuksköterskor visar förstĂ„else och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförĂ€ndringar.

Bakgrund: NÀr ett barn fÄr cancer förÀndras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen Àr pÄfrestande pÄ alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hÀlsa pÄverkas finns bÄde hos förÀldrar och sjukvÄrdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hÀlsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl anvÀndes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehÄllsanalys anvÀndes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som pÄverkade hÀlsan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa om, och i sÄ fall hur, invandrarbarn uppvÀxta i Sverige med rötter i muslimska lÀnder, pÄverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrÄn detta. FrÄgorna jag valt för att uppnÄ syftet Àr: Vad innebÀr det för invandrarbarn med rötter i muslimska lÀnder att vÀxa upp i det svenska samhÀllet? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med muslimsk tradition i förhÄllande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan pÄ bÀsta sÀtt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som belyser problemstÀllningen. Resultatet i denna studie pÄvisar att det förkommer speciella problem baserade pÄ den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet pÄverkas av detta.

Vi har undersökt hur globaliseringen pÄverkar aktiemarknaden. Ett sÀtt att ta reda globaliseringens effekter kan vara att jÀmföra avkastning och risk för olika marknader. För att kunna göra en jÀmförelse har vi skapat aktieportföljer baserade pÄ olika marknader och jÀmfört dessa med ett index som motsvarar vÀrlden.Genom nÄgra enkla urvalskriterier har vi skapat fyra portföljer med börsnoterade aktier frÄn Norden, Europa, Japan och USA.Portföljerna har vi jÀmfört med ett vÀrldsindex för att se vilka samband som finns och hur de utvecklar sig över tiden. Sambanden vi fann var att korrelationen mellan nÄgra av portföljerna och vÀrldsindexet Àr relativt starka samt ökar med tiden. Att korrelationen ökar kan tyda pÄ att företagen blir mer internationellt verksamma med tiden.

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga mÀnniskors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med Ätta personer som bott i byn under en lÀngre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gÄtt Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hÄllbar livsföring som hÄlls dÀr. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus pÄ begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstÄ de drivkrafter som ligger bakom valet att bosÀtta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna vÀsterlÀndska samhÀllet bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som Àr viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga mÀnniskors liv och slutligen vad det Àr som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosÀtta sig dÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fritidspersonal runt om i SkÄne anser sig följa Skolverkets AllmÀnna rÄd för fritidshemmet samt att undersöka hur de tvÄ grundidéerna helhets- och effektiviseringsperspektivet pÄverkar mÄlarbetet. Undersökningen utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer gjorda med personal frÄn fyra fritidshem. Vi har Àven valt att studera de fyra fritidshemmen genom observationer samt utgÄtt frÄn tidigare forskning inom det aktuella omrÄdet dÀr vi bl.a. behandlar helhets- och effektiviseringsperspektivet. Vid intervjutillfÀllena gjordes ljudupptagningar som sedan transkriberades.

LÄgkonjunkturer och misslyckade IT-projekt har lett till att mÄnga blivit allt försiktigare med sina IT-investeringar detta har ocksÄ lett till att mÄnga valt standardsystem före egenutvecklade system som lösning. Det Àr dÀrför allt viktigare att verkligen förstÄ vilken nytta IT-baserade informationssystem kan ge en verksamhet för att investeringarna ska kunna motiveras. PÄ senare Är har mÄnga insett att det inte lÀngre rÀcker med att utvÀrdera nyttan med informationssystem i ekonomiska modeller utan för att identifiera den verkliga nyttan sÄ mÄste Àven andra aspekter beaktas. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av inköpsavdelningarna i tvÄ kommuner. Det empiriska materialet har i huvudsak insamlats genom personliga intervjuer med anvÀndarna av det aktuella informationssystemet.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? En studie av pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Det hÀr Àr en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare, tvÄ lÀrare och en utvecklingssamordnare frÄn skolkontoret som har en förskollÀrarexamen i grunden och deras syn pÄ förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen.

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vÄrt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med pÄ en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan pÄ en utbildningsinstitution. I vÄr lÀgesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrÄn intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som anvÀnds för införandet och mottagandet av genus pÄ Stenkulaskolan. Vi har ocksÄ beskrivit hur en genuspedagog har bistÄtt skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lÀrare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte gÄr till. Vi har ocksÄ granskat om det uppstÄr kunskapsbÀrande konflikter baserade pÄ tvÀrkulturella möten. För att fÄ ett bredare perspektiv har vi valt att anvÀnda oss av begreppet ?mÄngkulturell? för att pÄvisa att etniska grupper ocksÄ konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfÀllig kunskap hos eleverna om genus och att lÀromedlen ocksÄ saknar denna aspekt till stor del.

Vi har valt att skriva om Business Intelligence pÄ grund av dess relevans i dagens vÀxande teknologiska samhÀlle. Ett Business Intelligence system Àr en typ av informationssystem som hjÀlper anvÀndaren att se mönster, relationer och trender inom företaget och dess försÀljning.BI Àr ett verktyg för företag och organisationer att anvÀnda som underlag för att kunna ta vÀl grundade och beslut baserade pÄ information snarare Àn intuition.Syftet med vÄr uppsats Àr att söka förstÄelse för de problem som olika typer av anvÀndare stÄr inför vid anvÀndning av BI system och hitta gemensamma nÀmnare bland dem.Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metodansats dÀr vi undersökt vilka problem och utmaningar olika anvÀndartyper stÄr inför vid anvÀndandet av systemet.Studien belyste behovet av ordentlig informationsmodell och en masterdatamodell över gemensamma definitioner inom organisationerna.Det största problemet som identifierades i studien var problematiken för företag att hÄlla en kvalitativ data inom företaget. Detta problem var nÄgot som de alla var vÀl införstÄdda med.PÄ grund av slutanvÀndarnas olika uppfattning av BI system sÄg problembilderna olika ut. Resultatet av vÄr studie Àr att problembilderna skiljer sig Ät beroende pÄ vilken anvÀndartyp som Äsyftas. Leverantörerna, IB-arkitekterna och analytikerna hade en mer gemensam problembild, medan slutanvÀndarnas problembild var mer spretig..

Problemformulering: Vilka Àr de bakomliggande faktorerna för den nuvarande strategin?Hur ser de strategiska processerna ut pÄ Biovitrum?Vad avgör graden av risktagande?Vilka teoretiska modeller har anvÀnts i det strategiska arbetet? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera Biovitrums strategi och strategiska processer. Vi Àmnar studera i vilken grad som Biovitrum anvÀnt sig av de tre strategiska synsÀtten som vi definierar i teorikapitlet. Vidare har vi för avsikt att om möjligt komma med förslag till tÀnkbara nya strategiska modeller som skulle kunna vara speciellt lÀmpade för Biovitrum. Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssÀtt i förskolan med utgÄngspunkt i en fallstudie. Vi saknade en fÀrdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt pÄ förskolan. Vi ville dÀrför skapa en beskrivning för att kunna ge oss sjÀlva och andra ett verktyg som kan underlÀtta arbetet för den tematiska verksamheten pÄ förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vÄrt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet. Vi bestÀmde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa vÄra kunskaper om tematiskt arbete.