Sök:

Sökresultat:

620 Uppsatser om Lövsta bruk - Sida 38 av 42

Provtryckningsutrustning till hÀrdlinje 3 och 4 pÄ Gestamp Hardtech

Gestamp Hardtech utvecklar, tillverkar och marknadsför sÀkerhetskomponenter till bilindustrin. Verksamheten bygger pÄ tekniken att hÀrda borstÄl i samband med formpressning. PÄ avdelningen verktygsunderhÄll pÄ Gestamp Hardtech i LuleÄ jobbar man med underhÄll och reparationer av verktyg. NÀr ett verktyg Àr genomgÄnget och klart provtrycker man det för att upptÀcka eventuella lÀckage. Om man tar ett verktyg i drift utan att provtrycka och det lÀcker innebÀr det lÄnga och onödiga omstÀllningstider vilket leder till förlorad drifttid.

HÀlsenesmÀrta hos vÀrnpliktiga. Förekomst och förebyggande behandling: En pilotstudie

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

PÄ vÀg mot en hÄllbar framtid?

Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krÀvs för att nÄ en hÄllbar utveckling. Med hÄllbar utveckling menar vi bl.a. ett hÄllbart resande ? ett resande som inte begrÀnsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövÀnligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lÀmna barnen pÄ dagis pÄ vÀg till pendelparkeringen, ta tÄget/ spÄrvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna utrÀtta sina Àrenden, i samband med att barnen hÀmtas pÄ vÀgen hem.

FörbrÀnning av biobrÀnsle pÄ Saugbrugs pappersbruk : Variation i rökgasstoftets sammansÀttning

Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS anvÀnder flera olika biobrÀnslen i en brÀnslemix vid produktion av Änga för internt bruk. BiobrÀnslen visar stora variationer i asksammansÀttning och producerad askmÀngd, varför syftet var att studera dessa i förhÄllande till brÀnslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna frÄn förbrÀnningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfÀlt för askstoftet, och en teori om fraktionering av aska frÄn de olika fÀlten vad gÀller innehÄll av ekotoxiska metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och laboratorieanalys av askstoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fÀlten i elektrofiltret var dÀrför motiverat. FörbrÀnningen som helhet alstrar stora mÀngder aska som sedan deponeras.

Hur viktig Àr rite de passage för invÄnarna i Kalix

Dop, konfirmation och bröllop Àr nÄgra riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom Ärens lopp. Syftet med denna uppsats Àr att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlÀgga vad invÄnarna i Kalix anser om rite de passage. Metoden utgick frÄn ett kvantitativt synsÀtt och till grund för undersökningen lÄg enkÀtundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred Äldersvariation 15-75 Är. Resultatet visar att de flesta av bÄde mÀnnen och kvinnorna oavsett Älder eller yrke/sysselsÀttning, anvÀnder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men dÀrutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen.

Kulturarv som en turistisk resurs : En studie av Astrid Lindgrens vÀrld

NÀr jag fick klartecken att lÀsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera pÄ ett Àmne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de anvÀnds kommersiellt och började fundera pÄ vilka kulturarv som finns i nÀromrÄdet som jag skulle vilja undersöka nÀrmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar pÄ mitt sommarjobb nere pÄ Astrid Lindgrens vÀrld i Vimmerby och nÀr jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skÀmtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började dÄ fundera pÄ hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hÄrt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstÄtt att det ligger mycket arbete och mÄnga förkastade idéer bakom parkens utseende.

KonkurrensbegrÀnsning genom selektiva distributionsavtal inom den schweiziska klockindustrin

Sammanfattning Selektiva distributionsavtal anvÀnds inom mÄnga branscher som ett sÀtt att reglera handeln med produkter och som ett verktyg för att selektera ÄterförsÀljarna. Det senaste Äret har dessa avtal kommit att nyttjas Àven inom klockbranschen. Det Àr en speciell bransch dÀr varumÀrkena fÄr allt större betydelse och det bidrar till en starkare position för de företag som Àger och levererar produkter av de specifika varumÀrkena. Syftet med detta arbete Àr att utreda huruvida de selektiva distributionsavtalen medför en begrÀnsning av konkurrensen och om sÄ sker, vilka faktorer det Àr som skapar begrÀnsningarna. Vidare har en diskussion förts om de villkor som nyttjas verkligen Àr förenliga med lagstiftningen.

PÄ vÀg mot framtidens kollektivtrafik i Kiruna?: en studie
om attraktiv kollektivtrafik, olika fÀrdmedel och
finansieringsmöjligheter

Kiruna grundades i slutet av 1800-talet i samband med att gruvföretaget LKAB:s verksamhet startade. För nÀrvarande pÄgÄr en samhÀllsomvandling pÄ grund av gruvdriftens pÄverkan pÄ staden. Kollektivtrafiken Àr en av mÄnga delar som kommer att beröras. I början av 1900-talet infördes kollektivtrafik i Kiruna genom att vÀrldens nordligaste spÄrvÀg anlades. I mitten av 1900-talet ersattes spÄrvÀgen med bussar likt mÄnga andra stÀder i Europa.

?DÀrför finns det ocksÄ massor musar?och bara 3 katten?? En studie om grammatiska svÄrigheter och dess orsaker hos andrasprÄksinlÀrare med ryska som modersmÄl.

Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr en del av landets befolkning har ett annat modersmÄl Àn svenska. Kommunikation över sprÄkgrÀnserna har blivit ett naturligt inslag i vÄrt liv. Vi har idag ett stort antal modersmÄl som talas och anvÀnds i hemmen och det sprÄk som talas utanför hemmen Àr det svenska sprÄket. Att tillÀgna sig ett nytt sprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde individen och samhÀllet.Detta arbete Àr en kontrastiv undersökning inom omrÄdet tvÄsprÄkighet av de svenska och ryska sprÄken. Svenskans struktur studeras i ett kontrastivt perspektiv med tyngdpunkt pÄ företeelser i svenskan som brukar vÄlla problem vid andrasprÄksinlÀrning.

Finsk arbetskraftsinvandring i Norrbotten

Finland prÀglades under efterkrigsdecennierna av bÄde ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra VÀrldskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestÄnd till Sovjetunionen och det krÀvdes stora summor för att Äteruppbygga landet. Det var pÄ grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin anvÀndes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill sÀga ett land med negativa förhÄllanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltsÄ ett land som har ekonomiska framgÄngar och hög arbetslöshet och var dÀrmed ett land som mÀnniskorna frÄn ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bakomliggande faktorer till varför mÀnniskorna ville flytta frÄn Finland och varför de flyttade just till Sverige.

SidvallsÀngar i VÀstmanland : förÀndringar över 1900-talet

Denna studie visar att sidvallsÀngarna som fanns i VÀstmanland Är 1910 i stor utstrÀckning har övergÄtt till den marktyp som lÄg runt omkring dem. DÀr sidvallsÀngen omges av skogliga bygder har Àngen övergÄtt till skog eller sumpskog. DÀr sidvallsÀngen omges av jordbruksbygder har Àngen övergÄtt till Äker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvÀndningar. De sidvallsÀngar som finns kvar pÄ 2000-talet omges av en högre andel Äker samt bete samt buskmark Àn genomsnittet bÄde 1910 och idag. DÀremot har skogsmark en negativ inverkan pÄ sidvallsÀngarnas överlevnad.

Att undervisa en nation : Historieundervisning i Kenya och Tanzania

Islamologen Jan HjÀrpe har en gÄng skrivit att ingen historieskrivning Àr oskyldig. Vilket Àven stÀmmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien Àr en del av sÄvÀl individens som nationens minne, dÀrför mÄste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har pÄpekat att för att ens identitet skall övergÄ till en identifikation mÄste den aktiveras och ges en innebörd. AlltsÄ mÄste en nationell, eller annan, identitet sÀttas i förhÄllande till nÄgon eller nÄgot annat för att göras legitim och anvÀndbar.

PÄ vÀg mot en hÄllbar framtid?

Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krÀvs för att nÄ en hÄllbar utveckling. Med hÄllbar utveckling menar vi bl.a. ett hÄllbart resande ? ett resande som inte begrÀnsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövÀnligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lÀmna barnen pÄ dagis pÄ vÀg till pendelparkeringen, ta tÄget/ spÄrvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna utrÀtta sina Àrenden, i samband med att barnen hÀmtas pÄ vÀgen hem.

Utveckling av arbetsmiljöledningssystem pÄ Holmen Paper AB, Braviken: framtagning av rutiner enligt OHSAS 18001

Examensarbetet Àr utfört sommaren och hösten 2005 pÄ sektionen arbetsmiljö och sÀkerhet (PBAM) pÄ Holmen Paper AB, Braviken. Braviken har i dagslÀget inget certifierat system för arbetsmiljöarbetet. Företaget har inte beslutat om de ska certifiera sig, dÀremot har det bestÀmts att ett certifieringsbart arbetsmiljöledningssystem ska utvecklas till slutet av december 2005. Syftet med examensarbetet Àr att börja ta fram ett certifieringsbart arbetsmiljöledningssystem. Arbetet med att ta fram arbetsmiljöledningssystemet utgÄr frÄn standarden OHSAS 18001 (2001).

BerÀkning av skadestÄnd för sakskada : En undersökning av vÀrderingsmetoder

NÀr en sakskada har uppstÄtt i form av totalskada och det föreligger grund för skadestÄndsansvar, aktualiseras frÄgan om skadestÄndets storlek i form av egendomens vÀrde enligt 5 kap. 7 § 1 st. skadestÄndslagen. VÀrdeberÀkningen grundas i tre olika vÀrderingsmetoder; dagsvÀrdeprincipen, försÀljningsvÀrdeprincipen och bruksvÀrdeprincipen. Vid tillÀmpningen av dessa metoder Àr det av betydelse att beakta de bakomliggande syftena med skadestÄnd.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->