Sök:

Sökresultat:

620 Uppsatser om Lövsta bruk - Sida 39 av 42

Resultat vid GIH:s pyramidtest och VO2max-test bland Àldre, bandyspelare och gymnasieelever : en valideringsstudie av ett vidareutvecklat pyramidtest

Syfte. God kondition har visats vara av speciellt vÀrde i olika idrotter samt för att minska risken för hjÀrt-kÀrlsjukdomar. I vissa idrotts- och hÀlsosammanhang Àr billiga, enkla och tillförlitliga tester ute i fÀlt önskvÀrda för att utvÀrdera och följa upp ett konditionsvÀrde. Vid 5-minuters pyramidtest (5MPT) gÄr individer fram och tillbaka över nÄgra trappsteg placerade i pyramidform. Testet har visat sig ha en hög korrelation till maximal aerob kapacitet för Àldre samt för studenter vid GIH.

Effekter pÄ godstransporttillvÀxten orsakade av Ikea: s
etablering i Haparanda

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete pÄ 20 poÀng vid avdelningen för Industriell logistik vid LuleÄ tekniska universitet. Bakgrunden till arbetet Àr att Ikea beslutat att etablera sin verksamhet i Haparanda och att etableringen skapar ett intresse hos andra nÀringsidkare. Tekniska förvaltningen Àr intressenter vid den nybyggda kombiterminalen i LuleÄ, vilket genererar ett intresse frÄn deras sida för den ökade transportvolym som kommer i och med de nya etableringarna. Syftet till arbetet Àr att undersöka de konsekvenser företagsetableringar, relaterade till Ikea:s etablering i Haparanda, har pÄ volymtillvÀxten av kommande godstransporter samt att undersöka hur detta kan komma att pÄverka kombiterminalen i LuleÄ kommun. MÄlet Àr att ge en bild av hur stora transportflödena kan bli under de nÀrmaste Ären, ge svar pÄ vilka transportsÀtt som kan komma att anvÀndas och varför de skall anvÀndas.

ByggstÀllning För bruk i trappor

Kundklubbar Àr idag ett mycket vÀlkÀnt fenomen, de flesta mÀnniskor Àr idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen anvÀnder sina klubbar i syfte att knyta kunderna nÀrmare sig med hjÀlp av förmÄnliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb Àr en Ätminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmÄnspaket med ett högt upplevt vÀrde, med mÄlet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en kÀnslomÀssig relation.? Anledningen till att kunden ofta fÄr ett klubbkort beror pÄ att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer trÀffsÀkert.Eftersom kundklubben Àr sÄ pass utbredd bland företag idag blir det svÄrare för företagen att skilja sig frÄn andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar stÀndigt. DÀrför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjÀlp av en kundklubb.

Ekonomisk analys av anvÀndningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion pÄ besÀttningsnivÄ

En del i avelsarbetet i en mjölkkobesÀttning Àr att kunna kartlÀgga vilka djur som har det bÀsta genetiska materialet att föra vidare till nÀsta generation för att nÄ avelsmÄlen. Den nya tekniken av kartlÀggning innebÀr att man analyserar det genetiska materialet hos djuren pÄ DNA-nivÄ. Den metod som aveln fÄtt en praktisk anvÀndning av idag Àr genomisk selektion. FrÄn hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvÀrden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. MÄlet med denna undersökning Àr att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsÀttningar i mjölkkobesÀttningen som ett sÄdant genomiskt test blir attraktivt att anvÀnda för lantbrukaren.

Investeringsbeslut för kraftvÀrmeproduktion i skogsindustrin

MÀnskligheten stÄr inför mÄnga utmaningar. PÄtaglig Àr den förÀndring av klimatet som sker till följd av mÀnsklig aktivitet. En förÀndring av den globala energiförsörjningen Àr ett mÄste för att undvika ytterligare klimatförÀndringar. Fortsatta ÄtgÀrder bör vidtas för att minska anvÀndandet av fossila brÀnslen som kol, olja, och naturgas och istÀllet öka anvÀndningen av lÄngsiktigt uthÄlliga och miljövÀnliga energikÀllor.Skogsindustrin har alltid varit en stor anvÀndare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skÀrpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvÀrmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlÀgga den framtida utvecklingen av kraftvÀrme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), dÀr elcertifikatsystemets pÄverkan Àr i fokus.

Utformning av nytt armstödskoncept för elektrisk rullstol

Detta Àr ett examensarbete pÄ 20 högskolepoÀng som utförts hos uppdragsgivaren Permobil Design AB. Arbetet Àr en avslutning pÄ ingenjörsutbildningen Industriell Design 120 poÀng vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet har bedrivits individuellt med mÄl att ta fram ett helt nytt koncept för Permobil att jobba vidare med. Projektet har utförts pÄ uppdrag av Permobil Design AB, TimrÄ. Företaget Àr ledande inom tillverkning och utveckling av eldrivna rullstolar och de flesta förknippar idag Permobil som en benÀmning pÄ en elrullstol och inte ett mÀrke.

Hur kan det svenska hÀrdighetssystemet för perenner förbÀttras? : utvecklandet av underkategorier

Det svenska A-D hÀrdighetssystemet för perenner har varit i bruk under mÄnga Är i Sverige men dess anvÀndning Àr inte sÄ utbredd som önskat. HÀrdighetssystemet togs ursprungligen fram av svenska perennodlare. DÀrefter vidareutvecklades de frÄn tre till fyra hÀrdighetskategorier. 2012 skrevs ett examensarbete kring perenners hÀrdighet av Fredrika Eklund. I Eklunds arbete gjordes en utredning av det svenska hÀrdighetssystemet för perenner samt inledande förslag pÄ vidareutveckling av systemet med hjÀlp av underkategorier.

Produktionsekonomiska förbÀttringar hos Wasabröd i Filipstad

Att bestÀmma hur mÄnga enheter som skall köpas eller tillverkas varje gÄng Àr ett klassiskt problem inom material- och produktionsstyrning. Wasabröd i Filipstad, som Àr vÀrldens största producent av knÀckebröd, Àr inget undantag. Problemet Àr att det idag inte finns nÄgot verktyg för att bestÀmma optimala serielÀngder eller som bestÀmmer i vilken ordning de olika produkterna som tillverkas i samma produktionsutrustning ska följa. Syftet med examensarbetet Àr dÀrför att ur ett ekonomiskt perspektiv skapa dessa verktyg. Dessutom skall de nuvarande nivÄerna av produkter i arbete ifrÄgasÀttas och nya nivÄer rekommenderas.

Olika strategier vid val av allétrÀd : vilka faktorer pÄverkar valet av allétrÀd? hur kan vi skapa bra förutsÀttningar för att kunna bibehÄlla allétrÀds livskvalitet?

Arbetet handlar om trÀd i stadsmiljön, frÀmst allétrÀd. Arbetet visar pÄ problematiken kring trÀden och hur viktigt det Àr att anpassa rÀtt art till rÀtt plats, bÄde gÀllande stÄndort men ocksÄ gÀllande de andra förhÄllandena som spelar roll pÄ en vÀxtplats som utrymme bÄde ovan och under mark. Vegetation i stÀderna spelar en mycket stor roll. Vegetationen Àr Ärstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut Äret om. Syftet Àr att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet av allétrÀd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall Àven beskriva hur vi kan skapa bra förutsÀttningar för att kunna bibehÄlla allétrÀds livskvalitet. Arbetet visar pÄ mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

Musikidolers inverkan pÄ ungdomars attityder till alkohol och droger

Alkohol och droger medför pÄ mÄnga sÀtt problem i samhÀllet. Det innebÀr stora kostnader ekonomiskt, men framförallt kommer mÀnniskor till skada bÄde direkt och indirekt av dess följder. Det finns anledning att utforska olika omrÄden för att fÄ ett brett perspektiv pÄ vilka orsaker som kan leda mÀnniskor till missbruk.Musik Àr nÄgot mycket positivt i mÄnga mÀnniskors liv, men det kan ocksÄ finnas negativa förebilder i form av artister som föresprÄkar liberala attityder till droger och alkohol. Syftet med undersökningen har varit att undersöka om det gÄr att se kopplingar mellan musikstilar och ungdomars syn pÄ droger och alkohol? Mina frÄgestÀllningar Àr: 1.

UtvÀrdering av fyra antimikrobiella preparat som alternativ till antibiotika vid behandling av sÄrinfektioner

PÄ grund av stora resistensproblem mÄste anvÀndningen av antibiotika i vÀrlden minska. För att kunna genomföra detta mÄste alternativa preparat börja anvÀndas. I detta arbete görs en utvÀrdering av fyra topikalt administrerade preparat som anvÀnds vid behandling av infekterade sÄr. De preparat som utvÀrderas Àr honung, jod, hydrofoba förband (Sorbact) och polyhexametylenbiguanid (PHMB). UtifrÄn de fakta och studier som finns tillgÀngliga i dagslÀget görs en utvÀrdering av preparaten utifrÄn deras effekt, hur toxiska de Àr och om de selekterar för resistens hos bakterier. Med hÀnsyn till detta ges svar pÄ frÄgan huruvida dessa preparat Àr lÀmpliga substitut till antibiotika vid behandling av sÄrinfektioner. Vid sammanstÀllning av studierna kunde det konstateras att tre av preparaten hade en baktericid effekt in vitro.

Kan urskog vara kulturlandskap? : en tvÀrvetenskaplig studie av kulturspÄr och naturvÀrden i EggelatsomrÄdet

Idag hittas bÄde höga kultur- och naturvÀrden inom omrÄden som har lÀmnats mer orörda av det industrialiserade skogsbruket Àn andra och dÀr andelen gammal skog med döda trÀd och lÄgor dÀrför Àr högre (Ericsson 2001). En stor andel omrÄden som tidigare ansetts vara urskog eller orörda av mÀnniskan, har pÄ senare tid istÀllet visat sig vara starkt pÄverkade av mÀnsklig aktivitet.Den före detta kronoparken Eggelats nordöst om Arjeplog, Àr ett sÄdant omrÄde. Syftet med min fÀltinventering i omrÄdet var att registrera kulturspÄr bÄde av samiskt ursprung och av det industriella skogsbruket. Jag ville ta reda pÄ hur mycket spÄr som egentligen fanns i omrÄdet och vad de kunde berÀtta om omrÄdets skogsbrukshistoria. Vidare undersökte jag kÀllmaterial i form av bland annat bestÄndsbeskrivningar frÄn början av 1900-talet och framÄt för att fÄ en bild över hur omrÄdet har förÀndrats under de senaste 100 Ären.

Undersökning av strömningsbilden i en luftad damm med tvÄ olika luftningssystem : En förstudie vid Skoghalls Bruk

Orenat avloppsvatten orsakar övergödning och syrebrist i vattendrag. Sedan nÄgra Ärtionden tillbaka finns det krav pÄ att avloppsvatten frÄn svenska hushÄll och industrier ska renas innan det leds till recipienten. Luftade dammar Àr lÀmpliga för att samla och behandla avloppsvatten biologiskt. I dem bryter mikroorganismer i nÀrvaro av syre ner organiska föreningar till koldioxid och vatten. Syre kan tillföras genom att vatten kastas upp i luften (ytluftare) eller genom att luft komprimeras och tillförs i form av fina bubblor i botten pÄ dammen (bottenluftare).

?Dom vill att jag ska fÄ ordning pÄ mitt liv? ? Institutionsplacerade ungdomars berÀttelser om vÀgen till placeringen, sig sjÀlva och sin livssituation.

Varje Är blir tusentals barn och ungdomar placerade för vÄrd och behandling utanför det egna hemmet. Trots att en placering pÄ institution eller i ett familjehem innebÀr ett omfattande ingrepp i de ungas liv finns det idag mycket lite forskning inom omrÄdet som utgÄr ifrÄn de ungas perspektiv. Detta Àr bakgrunden till vÄr egen studie, i vilken vi har velat lyfta framungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter av institutionsplacering.Syftet med denna uppsats har varit att via institutionsplacerade ungdomars egna berÀttelseroch tankar försöka förstÄ hur vÀgen fram till placeringen har sett ut samt om det underplaceringstiden har skett nÄgra förÀndringar i deras liv och i deras syn pÄ sig sjÀlva och sinlivssituation. Vi har dÀrför utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur har vÀgen fram till placeringen sett ut?- Hur beskriver ungdomarna sina erfarenheter av att bli placerade pÄ institution?- Beskriver ungdomarna förÀndringar eller vÀndpunkter i sina liv under placeringstidenoch har deras syn pÄ sin livssituation och sig sjÀlva förÀndrats?För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats och har genomfört halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med tre institutionsplaceradeungdomar.

?Bara man gör det man ska? - ?Det handlar ju om att ge och ta? : En kvalitativ studie om privata angelÀgenheter pÄ arbetsplatser

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->