Sökresultat:
191 Uppsatser om Lös egendom - Sida 12 av 13
FörtÀckt byggentreprenad eller sÀrskilt undantag? - Om grÀnsdragningen mellan upphandlingsskyldigheten vid köp av byggentreprenad och undantaget i LOU vid köp eller hyra av byggnad
Statliga och kommunala myndigheters köp av byggentreprenad representerar ofta stora ekonomiska vÀrden och upphandlingsförfarandena Àr inte sÀllan föremÄl för tvister och offentlig debatt. Upphandlingslagstiftningen syftar till att verka för en effektiv och sund konkurrens och upphandlande myndigheter Àr skyldiga att tillÀmpa lagstiftningen vid köp av byggentreprenad. Lagstiftningen har genomgÄtt förÀndring och Àr idag vid sidan av den nationella lagstiftningen Àven EU-rÀttsligt reglerad. Inte sÀllan Àr byggentreprenad föremÄl för grÀnsöverskridande handel, inte minst pÄ grund av det stora antalet tjÀnster som Àr kopplade till arbetet och dÀrmed stora ekonomiska vÀrden. Statliga eller kommunala myndigheters köp eller hyra av byggnader sker dÀremot i regel pÄ ett nationellt, regionalt eller lokalt plan och det rÄder sÀllan nÄgon större konkurrens vad gÀller sÄdan egendom, ofta pÄ grund av byggnadernas speciella karaktÀr.
Analys av RĂ€ddningstjĂ€nsten Ăstra Götalands brandstationers serviceomrĂ„den
Vid Ă„rsskiftet 2009-2010 slogs Norrköpings brandförsvar samman med Linköpings rĂ€ddningstjĂ€nst och bildade Kommunalförbundet RĂ€ddningstjĂ€nsten Ăstra Götaland. Sammanslagningen innebar att det nya förbundet förfogade över totalt 12 stationer i de bĂ„da kommunerna, varav 4 st. Ă€r heltidsbemannade och de andra 8 Ă€r deltidsbemannade. Rapporten avser att ge en bild över samtliga stationers tĂ€ckningsförmĂ„ga (serviceomrĂ„de) inom ett antal olika tidsintervall samt att ge en helhetsbild över hur vĂ€l de tvĂ„ kommunerna tĂ€cks in. Arbetet skall Ă€ven svara pĂ„ vilken station som skall fungera som andra insatsstation vid hĂ€ndelse av att primĂ€rstationen Ă€r upptagen vid inkommande larm eller nĂ€r primĂ€rstationen behöver assistans vid större insatser.RĂ€ddningstjĂ€nstens arbete regleras av ett antal lagar och bestĂ€mmelser, bland annat lagen om skydd mot olyckor (LSO) som syftar till att i hela riket skydda mĂ€nniskoliv, egendom samt miljö.
Synen pÄ barn i Indien
VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med Ätta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat pÄ barn. Syftet med uppsatsen Àr att belysa synen pÄ barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen pÄ barn i det indiska samhÀllet. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesÀtt och faktorer som pÄverkar synen pÄ barn. I detta vill vi Àven i viss mÄn se till hur synen har förÀndrats över tid i samhÀllet och bland socialarbetare. FrÄgestÀllningarna Àr som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn pÄ barn utifrÄn aspekter som barns bÀsta, barns rÀtt till att uttrycka sin Äsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen pÄ barn och barns situation i det indiska samhÀllet?- Vilka faktorer Àr det som pÄverkar synen pÄ barn bland socialarbetare och synen pÄ barn i samhÀllet?IntresseomrÄdena och aspekter som frÄgestÀllningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och Älder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bÀsta och att lÄta barnet uttrycka sig, Àr nÄgot som socialarbetarna influeras av och som pÄverkar deras syn pÄ barn.
Dubbelförfogande avseende patent och patentlicenser. En funktionellrÀttslig analys
VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med Ätta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat pÄ barn. Syftet med uppsatsen Àr att belysa synen pÄ barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen pÄ barn i det indiska samhÀllet. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesÀtt och faktorer som pÄverkar synen pÄ barn. I detta vill vi Àven i viss mÄn se till hur synen har förÀndrats över tid i samhÀllet och bland socialarbetare. FrÄgestÀllningarna Àr som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn pÄ barn utifrÄn aspekter som barns bÀsta, barns rÀtt till att uttrycka sin Äsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen pÄ barn och barns situation i det indiska samhÀllet?- Vilka faktorer Àr det som pÄverkar synen pÄ barn bland socialarbetare och synen pÄ barn i samhÀllet?IntresseomrÄdena och aspekter som frÄgestÀllningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och Älder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bÀsta och att lÄta barnet uttrycka sig, Àr nÄgot som socialarbetarna influeras av och som pÄverkar deras syn pÄ barn.
UtvÀrdering av skördekartering under flera Är pÄ samma fÀlt
I denna studie har jag tittat nÀrmare pÄ vÀrdena för rÄdata i skörd av spannmÄl, genom att
utvÀrdera skördekartering frÄn tre olika fÀlt, tvÄ fÀlt pÄ Sannarps egendom och ett fÀlt pÄ
Nya FjÀllalunda gÄrd. GÄrdarna ligger i Halland utanför Falkenberg och Sannarp AB stÄr
för driften av bÄda enheterna. De skördekarterade grödor som ingÄr i studien Àr foderkorn,
rÄgvete samt höstvete. Studien har gÄtt till pÄ det viset att i de tre fÀlten har tvÄ provytor
belÀgna nÀra en markarteringspunkt valts ut. I provytorna har rÄdata lÀsts ut frÄn
skördedata och sedan jÀmförts med medelvÀrdet för fÀltet.
FN-stadgan och EuroparÀtten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mÀnskliga rÀttigheterna betrÀffande genomförandet i EU av sÀkerhetsrÄdets resolutioner om intelligenta sanktioner
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Skydd av Ă€garpositioner i familjeĂ€gda smĂ„ och medelstora aktiebolag : Ăr skyddet tillrĂ€ckligt starkt?
Det finns mÄnga smÄ och medelstora familjeÀgda aktiebolag i Sverige och delÀgare i dessa företag har en stark anledning att skydda sina Àgarpositioner i företaget mot oönskade förvÀrv frÄn nya Àgare. Familjemedlemmar har ofta investerat privat förmögenhet i företaget och bÄde Àger aktier och arbetar vanligen i företaget vilket innebÀr att dessa i högre grad Àn andra Àr beroende av dess resultat. DelÀgare i dessa företag önskar i de flesta fall att Àgandet kvarstannar inom familjen och att ett framtida skifte till den yngre generationen genomförs. Under företagets livstid kan ett antal situationer och komplikationer intrÀffa i vilket ett skydd mot oönskade förvÀrv Àr motiverat. En Àgare kan önska avyttra sin Àgarandel, genomgÄ en Àktenskapsskillnad eller plötsligt avlida.
Farliga Àmnen i Norrbottens lÀn: En förstudie om förekomst och förmÄga
Denna rapport Àr en bestÀllning av den regionala samordningsfunktion som finns i lÀnet kring farliga Àmnen. Rapporten behandlar förekomst av farliga Àmnen pÄ fasta industrianlÀggningar, pÄ vÀg och jÀrnvÀg samt kommunal rÀddningstjÀnsts och övriga berörda myndigheters förmÄga att hantera olyckor med farliga Àmnen inom Norrbottens lÀn.I dagens samhÀlle lagras, hanteras och transporteras Àmnen med farliga egenskaper rutinmÀssigt i stora mÀngder. Farliga Àmnen transporteras pÄ vÀg, jÀrnvÀg, till sjöss och i luften. PÄ land stÄr vÀgtransporterna för den största mÀngden farligt gods. Allvarliga hÀndelser med farliga Àmnen Àr ovanliga men intrÀffar varje Är i Sverige.
Reglering av enskilt och gemensamt vid ÀgarlÀgenhetsförrÀttningar : En analys av de tvÄ första Ärens praktiska tillÀmpning
ĂgarlĂ€genheter Ă€r en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast Ă€r avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. Det har varit möjligt att bilda Ă€garlĂ€genheter sedan maj 2009. De 24 Ă€garlĂ€genhetsförrĂ€ttningar som registrerats i fastighetsregistret under de tvĂ„ första Ă„ren har kartlagts och en analys av olika aspekter pĂ„ hur förhĂ„llandet mellan enskilda Ă€garlĂ€genheter och gemensam egendom reglerats i förrĂ€ttningarna har genomförts.I ca 20 % av Ă€garlĂ€genhetsprojekten bildades Ă€garlĂ€genheterna innan byggnaden blivit uppÂförd. Förfarandet Ă€r bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osĂ€kerhet om ifall lĂ€genheterna i den fĂ€rdiga byggnaden överensstĂ€mmer med den beslutade fastighetsÂindelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminĂ€rfrĂ„ga i dessa fall medför att förrĂ€ttningen inte avslutas förrĂ€n byggnaden Ă€r klar och dĂ€rigenom kan lantmĂ€terimyndigÂheten sĂ€kerstĂ€lla att fastighetsindelningen överensstĂ€mmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren Ă€r nĂ€stan alltid ensam sakĂ€gare i förrĂ€ttningen.
Avtal om produktutveckling och design - en rÀttslig studie av SGECC Design- och uppdragsavtalet i svensk rÀtt
AvtalsrÀtten innehÄller en kÀrna av lagar, regler och principer av gammal hÀvd. Dessa rÀttsliga normer Àr produkten av traditionella avtalsformer. MÄnga praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag stÄr oreglerade i svensk rÀtt. Det Àr emellertid inte detsamma som att sÀga att svensk rÀtt inte har förmÄga att hantera ocksÄ sÄdana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrÀtten, genom lagstiftning, rÀttspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rÀtt flexibla redskap att tillÀmpa i olika typer av frÄgor och problem.
Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rÀttslÀget betrÀffande de typer av immateriella uppdrag som nÀrmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.
à dé laddat?: ett arbete om fildelning och nedladdning av musik pÄ Internet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka tvÄ olika teorier om frihet och ÀganderÀtt som vi kommer tillÀmpa för att svara pÄ frÄgan om det Àr rÀtt att fildela och ladda ner musik. För att svara pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar. Anser studenterna och de vi intervjuat att det Àr rÀtt att det finns musik tillgÀnglig ute pÄ Internet gratis? Hur ser Äsikten ut om fildelning och nedladdning av musik idag? Och kan fildelning och nedladdning av musik jÀmföras med stöld. VÄr utgÄngspunkt för denna uppsats Àr hÀndelsen mot Bahnhof.
Att vara död Àr inget lidande
VeterinÀrer mÄste navigera mellan mÄnga olika intressen och faktorer i sin yrkesutövning: djuret, dess djurÀgare, samhÀllets förvÀntningar, kollegial lojalitet och ekonomiska övervÀganden. Det Àr inte alltid sjÀlvklart vilka intressen som ska vÀga tyngst; speciellt inte dÄ synen pÄ djurs moraliska status och (egen)vÀrde varierar, bÄde inom yrkeskÄren, befolkningen i stort och inom moralfilosofin. Synen pÄ djur har under stor del av historien dominerats av ett antropocentriskt förhÄllningssÀtt, i extrema fall har djur setts som maskiner. Idag finns en mÄngfald av djuretiska teorier och en global rörelse som ifrÄgasÀtter mÀnniskans behandling av djur. Utilitarism och rÀttighetsetik Àr exempel pÄ tvÄ filosofier som explicit utmanar dagens djurhÄllning, den senare ocksÄ det faktum att djur dödas för mÀnniskans skull.
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar : en rÀttsvetenskaplig studie med inriktning pÄ sanktionssystemet
Arbetsmiljö Àr nÄgot som berör i stort sett alla mÀnniskor; att ha en bra, trygg och sÀker arbetsplats borde rimligen vara en sjÀlvklarhet. I verkligheten ser det dock inte alltid ut sÄ. Arbetssjukdomarna ökar, mÀnniskor skadas regelbundet och varje Är omkommer ca 50 personer i arbetsplatsolyckor. Statistik frÄn Arbetsmiljöverket visar Àven att ett stort antal av Sveriges arbetsplatser brister i sitt arbetsmiljöar-bete. HÀrmed Àr det intressant att studera vilket ansvar arbetsgivaren ÄlÀggs betrÀffande arbetsmiljöfrÄgor och dÄ utifrÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv.Syftet med uppsatsen Àr att söka redogöra för gÀllande rÀtt vad gÀller arbets-givarens och likstÀlld med arbetsgivares rÀttsliga arbetsmiljöansvar och hÀr med utgÄngspunkt i vilka möjliga sanktioner som finns att rikta mot denne i fall dÀr den bryter mot arbetsmiljölagstiftningen.
Biologisk nedbrytning av plogsulan : vÀxtföljder, klimat och anvÀndningsomrÄden
Strukturrationaliseringen i jordbruket pÄverkar i stor utstrÀckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi gÄr mot allt större och tyngre maskiner. Detta pÄverkar i stor utstrÀckning markpackningen. Ett sÀtt att komma förbi detta Àr att anvÀnda sig av fasta körspÄr (CTF ). Andra sÀtt Àr att vÀlja strukturförbÀttrande grödor och
strukturförbÀttrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de tvÄ sistnÀmnda punkterna och deras effekt pÄ biodiversiteten.
Arbetet har bestÄtt av tvÄ delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.
Statens skyddsroll och den individuella friheten: den svenska statens Äsiktsregistrering av svenska medborgare under det kalla kriget
Under det kalla kriget hÄrdbevakades sammanslutningar pÄ den yttersta vÀnsterkanten av de svenska sÀkerhetstjÀnsterna genom kontroversiella metoder sÄsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare Äsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att sÀkra det rÄdande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okrÀnkbar rÀtt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att sÀkerstÀlla att dessa friheter inte utsÀtts för krÀnkningar.