Sök:

Sökresultat:

191 Uppsatser om Lös egendom - Sida 11 av 13

Ursprungslandsprincipen i tjÀnstedirektivet

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Panthavarens förtida försÀljningsrÀtt av pantsatt lös egendom vid hastigt vÀrdefall

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Gröna generationsskifte : Inriktning mot skogs- och skogsskadekonton

Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera gĂ€llande rĂ€tt och de olika överlĂ„telsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma effekterna av de nya bestĂ€mmelserna, gĂ€llande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses trĂ€da i kraft frĂ„n och med januari 2009. JĂ€mte det kommer Ă€ven övriga skatterĂ€ttsliga effekter uppmĂ€rksammas.Överlag Ă€r Sveriges företagare svaga vad gĂ€ller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett vĂ€l genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem Ă„r. Det Ă€r inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som mĂ„ste behandlas, utan hĂ€nsyn mĂ„ste Ă€ven tas till de sĂ„ kallade mjuka vĂ€rdena. FrĂ„gor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska vĂ€rderas mĂ„ste fĂ„ sina svar.

Det allmÀnna barnbidraget : FörÀldrarförvaltning eller gÄva?

SammanfattningDen som Ă€r under arton Ă„r Ă€r omyndig, vilket innebĂ€r att denne inte fĂ„r rĂ„da över sina tillgĂ„ngar och ingĂ„ avtal med bindande verkan enligt FB 9 kap. 1§. Vanligtvis Ă€r den omyndiges förĂ€ldrar bĂ„de vĂ„rdnadshavare och förmyndare för sitt barn. Det Ă€r förmyndares ansvar att förvalta barnets tillgĂ„ngar. Överstiger vĂ€rdet pĂ„ dessa tillgĂ„ngar Ă„tta gĂ„nger prisbasbelopp eller har tillgĂ„ngar ett sĂ€rskilt ursprung och karaktĂ€r enligt FB 13 kap.

MeritvÀrdering vid tjÀnstetillsÀttning : otillrÀckliga meriter eller diskriminering

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

FörrÀttningslantmÀtarens hantering av stiftelser utifrÄn Kammarkollegiets och tillsynsmyndigheternas prövningar

Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrÀttningslantmÀtaren bör handla nÀr en stiftelse blir sakÀgare i en lantmÀteriförrÀttning och hur stiftelsen ska behandlas utifrÄn förrÀttningslantmÀtarens undersökningsplikt. Studien hade Àven tvÄ delsyften dÀr det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan Àndras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. FörrÀttningslantmÀtare Àr en yrkesroll inom lantmÀterimyndigheten och har till uppgift att handlÀgga samt besluta i fastighetsbildnings-Àrenden. LantmÀterimyndigheten Àr den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rÀttssÀker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse Àr en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestÀmt ÀndamÄl.

Sambors egendom : Mitt, ditt och vÄrt

Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Polisen i Norrbotten: en jÀmförelse mellan tilliten till polisen i Norrbotten och tilliten till polisen i övriga landet

SOM-mÀtningar som Göteborgs universitet genomfört visar att polisen har ett högt förtroende frÄn allmÀnheten. Men i Norrbotten Àr avstÄnden vÀldigt stora och den allmÀnna uppfattningen Àr att det inte finns tillrÀckligt med poliser. För att skydda sin egendom nÀr polisen inte rÀcker till startar allmÀnheten medborgargarden. Det kan ses som ett tecken pÄ missnöje. Dessa faktorer borde kunna pÄverka förtroendet för polisen i Norrbotten negativt.

Om skatterÀttslig tillgÄngspaketering

NÀr reglerna om skattebefrielse för kapitalvinster pÄ nÀringsbetingade andelar infördes Är 2003, öppnades Àven en möjlighet för företag att genom ett sÄ kallat paketeringsförfarande överlÄta tillgÄngar skattefritt. Paketeringsförfarandet gÄr till pÄ sÄ sÀtt att tillgÄngen lÀggs in i ett dotterbolag, paketeringsbolag, vilket sedan avyttras till en extern förvÀrvare. Om andelarna i dotterbolaget Àr kapitalandelar som utgör nÀringsbetingade andelar blir vinsten undantagen frÄn beskattningen. Det finns dock tvÄ lagrum som reglerar nÀr andelar ska anses utgöra lagerandelar, vilka inte Àr nÀringsbetingade. Det Àr den sÀrskilda regeln i 27 kap.

GÄrdarnas Smaker : möjligheter och begrÀnsningar för en ny försÀljningskanal för lokalproducerade livsmedel

Historiskt sett har det varit svÄrt för smÄskaliga livsmedelsproducenter att fÄ marknadstilltrÀde. Dagligvaruhandeln har stor makt över vad som saluförs i butikerna och butikskedjorna har strÀvat mot ett fÄtal leverantörer med hög effektivitet. För att överbrygga dessa problem har en grupp smÄskaliga livsmedelsproducenter i VÀsterÄstrakten startat en ekonomisk förening vid namn GÄrdarnas Smaker. Denna studie analyserar olika faktorer, som pÄverkar GÄrdarnas Smakers utveckling. I problemanalysen identifieras fyra faktorer, som pÄverkar GÄrdarnas Smakers grad av framgÄng.

Skogsnormens ersÀttning vid intrÄng i jÀmförelse med vÀrdet av rationellt skogsbruk

Svenska KraftnÀt ansvarar för det svenska stamnÀtet för el, dess konstruktion, underhÄll och transporten av el. Varje kraftledningsgata strÀcker sig över mÄnga privata markÀgares fasta egendom. NÀr kraftledningen byggs fÄr markÀgaren en ersÀttning för intrÄnget i det nÀrmaste omrÄdet under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de ÄtgÀrder för ledningens sÀkerhet som görs utanför skogsgatan, bÄde vid anlÀggning och vid framtida underhÄll, utgÄr ocksÄ ersÀttning.För skogsmark berÀknas dessa ersÀttningar med hjÀlp av den av LantmÀteriet framtagna och för ÀndamÄlet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvÀrderats.

Sjuksköterskor som förstainsatspersoner vid kommunal rĂ€ddningstjĂ€nst : Är sambruk samhĂ€llsekonomiskt lönsamt?

Syftet med uppsatsen var att med hjÀlp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhÀllets jour- och beredskapsresurser kan anvÀndas pÄ ett mer effektivare sÀtt. Med beredskapsresurser avses dÄ de sjuksköterskor som Àr anstÀllda av VÄrd och omsorgsförvaltningen och den kommunala rÀddningstjÀnsten i VÄlberg och VÀse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under rÀddningstjÀnstens Ätaganden och om möjligt ge ett monetÀrt vÀrde pÄ ett sÄdant sambruk.Med hjÀlp av Jaldells studie gÀllande tidsfaktorns betydelse vid rÀddningsinsatser(Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna berÀknas uppgÄ till ?450 000 kr Ärligen.

LĂ€rares ledarskap i klassrummet

FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.

Tidpunkten för marköverlĂ„telser som styrinstrument vid kommunala markanvisningar : En jĂ€mförelse av förfaranden som tillĂ€mpas i Örebro och GĂ€vle

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever dĂ„ en exploateringsfastighet överlĂ„ts till en byggherre först efter att byggnationer pĂ„börjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts pĂ„ förslag av GĂ€vle kommun som sökt svar pĂ„ om en överlĂ„telsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnĂ„ rĂ€tt resultat dĂ„ exploatering görs pĂ„ kommunalt Ă€gd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jĂ€mförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av GĂ€vle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlĂ„telsen till byggherren först efter att byggnationer pĂ„börjats pĂ„ fastigheten. I GĂ€vle kommun sker normalt överlĂ„telsen innan byggstart Ă€ven om svĂ€varvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhĂ„lla lagfart. För att förstĂ„ hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer pĂ„ respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstĂ„ hur kommunerna reglerar sina respektive överlĂ„telsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlĂ„telse kan anvĂ€ndas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt Ă€gd mark.

SakrÀttsliga ansprÄk och obligationsrÀttsliga invÀndningar i kontraktskedjor : Vindikation och retention

FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->