Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar. Centrala frÄgor som behandlas Àr nÀr andelar Àr lagertillgÄngar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhÄller sig till varandra. Vidare analyseras frÄgan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgÄngar genom anvÀndandet av reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar..

Historiskt sett har bostadsfastigheter begrÀnsats till den areal som krÀvs för att fastigheten vÀsentligen ska fÄ karaktÀr av en bostadstomt. En ökad efterfrÄgan pÄ ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i Àndringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ÀndamÄl, helt i linje med den gÀllande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. LantmÀteriet tog dÀrför fram arbetsrekommendationer för att underlÀtta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagÀndringen med efterföljande arbetsrekommendationer pÄverkat bildandet av stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden.Varför mÀnniskor flyttar Àr en viktig frÄga för bÄde forskare inom omrÄdet och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var mÀnniskor vill bo och varför de vÀljer att flytta dit.

Sedan 1 januari Är 2004 finns möjlighet att ny- och ombilda tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen. NÀr tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen bildas mÄste nödvÀndiga rÀttigheter tillförsÀkras som fastigheten behöver för att fungera pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt. Vilka rÀttighetslösningar som ska vÀljas för att detta krav ska vara uppfyllt, Àr enligt propositionen upp till lantmÀtaren att avgöra. Dock föreslÄr lantmÀteriet att sakÀgarnas önskemÄl bör ges stor betydelse. Hur rÀttighetsfördelning ska ske har varit oklart sedan lagstiftningen kom.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillÀt tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillÀmpningen blivit de första 2,5 Ären, samt Àven fÄ en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. FrÄgestÀllningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ÀndamÄl som fanns representerade och hur rÀttigheter tillförsÀkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillÀmpningen beroende pÄ geografisk spridning i landet, och vilken pÄverkan fastigheternas lÀge i en tÀtort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gÄ igenom data frÄn fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmÀngd och huruvida de hade en hög eller lÄg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillÀt tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillÀmpningen blivit de första 2,5 Ären, samt Àven fÄ en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. FrÄgestÀllningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ÀndamÄl som fanns representerade och hur rÀttigheter tillförsÀkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillÀmpningen beroende pÄ geografisk spridning i landet, och vilken pÄverkan fastigheternas lÀge i en tÀtort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gÄ igenom data frÄn fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmÀngd och huruvida de hade en hög eller lÄg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

PÄ SAAB Aerostructures i Linköping utvecklas och tillverkas delsystem, sÄ som dörrar och skevroder, till kommersiella flygplan Ät framförallt Boeing och Airbus. Inom flygindustrin gÄr utvecklingen mot en större anvÀndning av kompositmaterial i denna typ av strukturer. För att befÀsta sin position pÄ marknaden och bygga kunskap kring konstruktion i och tillverkning av kompositmaterial har SAAB startat ett forskningsprojekt kallat GF Demo. Projektet syftar till att ta fram nÀsta generations kompositstrukturer för civilflygplan, samt att utveckla effektiva produktionsprocesser för detta. En utmaning med konstruktioner i kompositmaterial Àr den dyra och komplexa tillverkningsprocessen.

Sveaskog AB har av sin Àgare svenska staten fÄtt i uppdrag att sÀlja 10 % av det markinnehav man hade 2002 i syfte att stÀrka enskilt jord- och skogsbruk. Detta för att det förvÀntas bli lÀttare för enskilda privatpersoner att fÄ en utkomst i glesbygden. Syftet med studien var att granska försÀljningsprocessen och vilka fastigheter som sÄlts. Köparna, deras motiv till köpet och hur det pÄverkat dem och omgivningen har ocksÄ studerats. Nyckelpersoner inom Sveaskog intervjuades för att förstÄ försÀljningsprocessen och vilka kriterier man hade för att vÀlja omrÄden till försÀljning.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Efter att ha Ă€gt fastigheterna benĂ€mnda som PolstjĂ€rnan, belĂ€gna i stadsdelen Lindholmen pĂ„ Norra Älvstranden i Göteborg, under mĂ„nga Ă„r stĂ€lls Wallenstam nu vid ett vĂ€gskĂ€l. Med byggnader som Ă„ldrats och ett omrĂ„de som utvecklas ifrĂ„n dem vĂ€xte fastighetsutvecklingsprojektet PolstjĂ€rnan fram.Syftet med arbetet Ă€r sĂ„ledes att utreda en framtida utvecklingsplan för fastigheterna som Ă€r vĂ€l förankrad i omrĂ„det Lindholmen och kvarteret PolstjĂ€rnegatan-Karlavagnsgatan. Till att börja med ville jag fĂ„ en bild av Lindholmen ser ut och vad det finns för planer för fortsatt utveckling i omrĂ„det. DĂ€rför kontaktade jag Johan Altenius, planarkitekt pĂ„ stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Anna Eckerstig, byggprojekt och verksamhetsansvarig pĂ„ Chalmers Fastigheter.För att sedan skapa en gĂ€llande utgĂ„ngspunkt för arbetet har flera personer pĂ„ Wallenstam intervjuats. I dessa intervjuer har de fĂ„tt ge sin bild av fastigheterna, dess historik och tidigare tankar pĂ„ vidare utveckling.

Under de senaste 20 Ären har priset pÄ skogsfastigheter ökat dramatiskt. Historiskt sett har priset pÄ skogsfastigheter haft en tydlig koppling till skogens avkastning, men detta samband tycks inte lÀngre gÀlla. Utöver vÀrdet av skogens ekonomiska avkastning, tillkommer idag vÀrdet av ickemonetÀra resurser som tidigare hade en begrÀnsad betydelse för fastigheternas pris. Faktorer som bonitet och Äldersfördelning pÄverkar en skogsfastighets avkastning. Men Àr det sjÀlvklart att dessa faktorer Àven pÄverkar skogsfastigheters pris? Om utvecklingen av fastighetspriset medfört en försvagad koppling mellan avkastning och pris, kan detta dÄ förklaras av att tidigare prispÄverkande faktorer inte lÀngre beaktas i fastighetsvÀrderingarna? Syftet med studien var med bakgrund av detta att undersöka hur ett antal faktorer pÄverkar fastigheters pris; dÀribland Äldersfördelningen och boniteten.

Detta arbete behandlar avtalsbundenhet, med sÀrskild inriktning pÄ huruvida det Àr möjligt att avtalsbundenhet intrÀffar mellan förhandlingsparter under förhandlingar inom svensk avtalsrÀtt. Avtalslagens regler ger inte nÄgra klara regler pÄ omrÄdet och det gÄr inte heller att skönja nÄgon tydlig linje i varken doktrin eller praxis. Dagens kommersiella avtal föregÄs ofta av lÄnga, komplexa och resurskrÀvande förhandlingar och stÄr i kontrast till avtalslagens enkelt utformade anbud-accept modell som tillkom för snart ett sekel sedan. Den nordiska avtalsrÀtten vilar pÄ att en part skall kunna förlita sig pÄ motpartens agerande vilket i slutÀndan skall leda till att ett bindande avtal kommer till stÄnd. I praktiken Àr dock lojalitetspliktens legitimitet ifrÄgasatt och det rÄder oklarhet i huruvida det gÄr att successivt bli bunden till ett avtal.

Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehĂ„llsanalys pĂ„ datamaterialet som har bestĂ„tt av en av deras senaste reklamfilmer, sekundĂ€ra intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt pĂ„ hemsidan. Vi har Ă€ven kompletterat analysen genom att göra en sekundĂ€r analys pĂ„ forskaren Rebecca Beals studier av den subkultur som WeSC anvĂ€nder sig utav i sin emotionellt sĂ€ljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen ? 1. Öppet deltagandet, att alla skulle fĂ„ möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2.

Den hÀr studien utforskar deltagande kring det populÀrkulturella fenomenetThe Twilight Saga. Ett fenomen som bÄde utgörs av fandom och kommersiell franchise. Fokus ligger pÄ hur praktiker utvecklats fördeltagande pÄ Internet. Materialet Àr bÄde fansidor Àgda och administreradeav enskilda fans och webbsidor som representerar aktörer inom franchise.Syftet Àr att undersöka relationen mellan fandom och franchise. Det för attundersöka karaktÀren av deltagande nÀr fans har sina egna kanaler för attpublicera och producera material.

Denna rapport redovisar resultatet av en analys som syftar till att identifiera pedagogiska metoder i utbildningsspel respektive underhÄllningsspel. Undervisningspotentialen i kommersiella underhÄllningsspel diskuteras ofta och anses kunna vara ett mycket bra sÀtt att motivera genom underhÄllning samtidigt som det Àr utbildande. Dock har inte mÄnga jÀmförelser genomförts mellan de pedagogiska fördelarna, nackdelarna och skillnaderna mellan underhÄllningsspelen och de kommersiella spel som specifikt har i syfte att utbilda. Analysens syfte Àr att undersöka pedagogiska metoder i tvÄ underhÄllningsspel och tvÄ utbildningsspel för att ta reda pÄ om underhÄllningsspelen (oavsett om det gÀller kunskap om spelet eller separata kunskaper) anvÀnder sig av ett större antal pedagogiska metoder Àn utbildningsspelen. Genom att analysera anvÀndandet av pedagogiska metoder i spel bör fördelar och nackdelar kunna hittas för att kunna förbÀttra utvecklingen av framtida utbildningsspel.

Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekÀmpning av bladlöss rÄder det ingen tvekan om. Försök runt om i vÀrlden visar pÄ att svamparna, under rÀtt omstÀndigheter, kan utveckla epizootier och slÄ ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar Àr att dÄ de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada pÄ grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero pÄ flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som anvÀnds inom biologisk bekÀmpning av bladlöss.