Insektspatogena svampar för biologisk bekämpning av bladlöss i stråsäd
möjligheter och hinder
Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekämpning av bladlöss råder det ingen tvekan om. Försök runt om i världen visar på att svamparna, under rätt omständigheter, kan utveckla epizootier och slå ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar är att då de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada på grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero på flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro.
Det finns kommersiella svamppreparat som används inom biologisk bekämpning av bladlöss. Dessa baseras på svampar inom ordningen Hypocreales som har ett generalistisk beteende i det avseende att flera typer av insekter attackeras. En annan möjlighet är att använda svampar ur ordningen Entomophthorales. En fördel med dem är deras värdspecifika egenskaper som gör att risken för att nyttoinsekter, såsom naturliga fiender och pollinatörer, dör minimeras.
Genom olika åtgärder kan levnadsmiljön optimeras på ett sådant sätt att den blir gynnsam för insektspatogena svampar. Kantzoner och ogräs är exempel på överlevnadsmiljöer för svamparna under perioder då bladlöss inte finns i grödan.
Många olika arter inom ordningen Entomophthorales har studerats världen över, några intensivare än andra. Med det uppkommande EU-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG, 2009) som bland annat föreskriver en minskad användning av pesticider, finns det en möjlighet att ordningen Entomophthorales studeras noggrannare för utvecklingen av kommersiella produkter. Potentialen finns hos dessa arter för att kunna användas inom den biologiska bekämpningen men det krävs att en kostnadseffektiv produkt utvecklas som inte bara är intressant för ekologiska lantbrukare.