För att förklara varför smÄföretagare fattar de finansiella beslut de gör, har vi antagit ett processuellt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie pÄ fyra smÄföretag dÀr Àgaren Àven Àr företagsledare. Detta för att vi förvÀntade oss att beslutsprocessen i dessa företag till stor del kretsar kring denna person. Genom att utgÄ frÄn teorier rörande beslutsprocesser, risk, osÀkerhet, lÀrande och kapitalstruktur belyser vi vilka övervÀganden och faktorer som pÄverkar de finansiella besluten i smÄföretag. Uppsatsen visar att beslutsprocess och beslut Àr beroende av de som medverkar i beslutsprocessen.

AbstractAccording to several researchers finance is scarce, scarcer for small businesses than for big enterprises. Small and medium-sized enterprises, SMEs, that want to start exporting and sales or manufacturing abroad need capital to get ready. Which capital structure and financial costs do they have, and which forms of finance do they actually use for that purpose. New american research by Mansi, Reeb (2002) has suggested, that there is a positive connection between leverage and a negative one between financial costs and internationalization, and that a non-linear model better describes this connection.This study has gathered data in two ways: Through a questionnaire from 37 SMEs and balance sheet figures from totally 166 manufacturing SMEs. In order to examine, whether the company was active on the international market, 200 SMEs in south Sweden were asked, if they exported to, produced or sold on any other market than their home market.

 I uppsatsen "Chaos Paintball, en investerings- och finansieringsbedömning" har en undersökning gÀllande en nyinvestering och finansieringen avseende nya aktiviteter och en byggnad genomförts. Undersökningen har utförts genom att tre olika byggnadsalternativ har tagits i beaktande och berÀkningar pÄ byggnadsalternativen har gjorts. Företagets planerade aktiviteter har undersökts genom att, med hjÀlp av kalkyler, genomföra berÀkningar. Detta har lett fram till en rekommendation om vilka aktiviteter som företaget bör genomföra och satsa pÄ. Undersökningarna har gjorts genom att intervjua företagets Àgare, en byggfirma, en bank samt berÀkningar av olika investeringskalkyler. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det Àr ekonomiskt lönsamt för företaget att starta upp nya aktiviteter och att investera i en byggnad.Vi har dragit slutsatsen att företaget bör genomföra alternativet dÀr en varmdel byggs till i en befintlig byggnad.

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte Àr att ge Àgarna vÀrde. VÀrde uppstÄr genom att tillgÄngar genererarett lönsamt kassaflöde. För att Äkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebÀr bÄde möjlighet till framtida avkastning men Àvenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strÀvan mot optimal kapitalstruktur, det vill sÀgafördelningen av eget kapital och lÄn, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.

Fastighetsbranschen Àr en kapitalintensiv bransch baserad pÄ fastighetsinvesteringar med varierande karaktÀrer. Vid fastighetsinvesteringar Àr det viktigt för fastighetsbolagen att veta vilken operationell risk som föreligger för att, utifrÄn ett finansiellt perspektiv, skapa sunda fastighetsinnehav. Denna studie har dÀrför som syfte att kartlÀgga de 15 börsnoterade svenska fastighetsbolagens operationella risker, baserat pÄ fastighetsbestÄnd, i förhÄllande till bolagens kapitalstruktur och finansiella risk. Studiens slutsats blev att det inte finns nÄgot tydligt samband mellan fastighetsbolagens operationella risk och sÄvÀl deras kapitalstruktur som deras finansiella risk. Till sist konstaterades att de svenska fastighetsbolagens operationella risk har nÀrmat sig varandra delvis beroende pÄ att fastighetsklassernas totalavkastning Àr starkt korrelerade..

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur studenter pÄ Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nÄ och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagslÀge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berÀttelser angÄende deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör Àmnen sÄsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi valde att bestÀmma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men Àven en akademiker och arbetande lÀrare pÄ Makerere University i Kampala, Uganda.

Syftet med studien Àr att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II pÄverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella lÀget. TillvÀgagÄngssÀttet för problemstÀllningen Àr deduktiv och en kvalitativ metod anvÀnds. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och dÀrefter förklaras begreppet kapitaltÀckning och vad som dÀri ingÄr. I empirin sammanstÀlls hur respondenterna ser pÄ riskhantering och regelverket Basel II samt deras Äsikter om det finansiella lÀget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning dÄ reglerna för bedömningen har stramats Ät hÄrdare Àn tidigare. DÀrmed sÀnker bankerna betydligt sina risker vid utlÄning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fÄtt tillÄtelse att anvÀnda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgÄngar. Det finns i nulÀget tvÄ olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.AnvÀndningen mellan de tvÄ avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal Àr den mest anvÀnda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansrÀkning vilket sÄledes bidrar till goda vÀrden pÄ deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försÀmrad jÀmförbarhet med de företag som anvÀnder finansiella avtal. IASBhar dÀrför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard dÀr olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansrÀkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt dÄ den innehÄller komplexa redovisningskrav och bidrar till försÀmrade nyckeltal.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Syftet med denna uppsats Àr att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har nÄgon pÄverkan pÄ deras företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital.Uppsatsen har anvÀnt sig av en kvantitativ ansats dÀr regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mÀta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags vÀrde. Ett företag finansierat med skulder blir pÄ grund av skattereduktioner högre vÀrderat Àn ett obelÄnat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsÀttningsgrad och P/BV till skillnad frÄn de amerikanska dÀr det inte förekommer ett samband. BÄde de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsÀttningsgraden och avkastning pÄ eget kapital, samt ett samband mellan företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital. .

Inom vÄrden Àr empati en viktig grund för vÄrdarbetet. Forskning har visat att om man kÀnner en ökad empati för en person i nöd sÄ ökar tendensen att hjÀlpa denne. FrÄgesÀllningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om distansering har att göra med hur lÀnge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor pÄvisade signifikanta skillnader inom yrkena pÄ empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati Àn mentalskötare.

Den svenska modebranschen Àr en tillvÀxtbransch vars omsÀttning över en tioÄrsperiod ökat med 60 procent. Intresset för svensk modedesign har ökat, Àven internationellt. Som företagsledare Àr det dock inte tillrÀckligt att besitta en kreativ förmÄga för att överleva denna konkurrensutsatta industri. SÄvÀl som inom andra branscher krÀvs kapital till investeringar i verksamheten, i syfte att skapa tillvÀxt. Av den anledningen blir det allt vanligare att Àgarledda modeföretag medges finansiering av riskkapitalbolag.

Bakgrund: Forskning kring projektkompetenser Àr ett relativt nytt omrÄde, varför studien söker ge ett empiriskt bidrag rörande vilka kompetenser som krÀvs inför och under ett projekt. Byggindustrin har valts eftersom denna kÀnnetecknas av storskaliga verksamheter med mycket tydliga projektorganisationer samt att projektverksamheten utgör företagens huvudsakliga verksamhet. Syfte: Syftet med denna historiska studie Àr att med hjÀlp av tvÄ fallföretag, NCC och Skanska, identifiera och belysa projektkompetenser över tiden inom projektbaserade organisationer. Metod: En komparativ fallstudie till största delen baserad pÄ sekundÀrmaterial för att beskriva den historiska utvecklingen av fallföretagen. Resultat: I denna studie identifieras ett antal projektkompetenser vilka kan hÀrledas till ett projekts olika delprocesser.