Att fo?retag arbetar ha?rt med att sta?rka sitt varuma?rke a?r ingen hemlighet men a?ven ideella fo?reningar arbetar aktivt med sitt varuma?rke. Problemet fo?r ideella fo?reningar a?r att de inte la?ngre kan fo?rlita sig pa? biljettfo?rsa?ljning och medlemskap utan mer ma?ste fo?rlita sig pa? sponsorers finansiering. Avsaknaden av ett tydligt varuma?rke bidrar till att ideella fo?reningar idag inte fa?r maximal sponsring.

VÄr uppsats behandlar nya förmÄnsrÀttslagen (2003:535) som beskriver förmÄnsrÀttsordningen vid ett företags konkurs. I och med lagÀndringen som trÀdde i kraft 1 januari 2004, har förutsÀttningarna Àndrats för nÀringslivet, vilket vi fann intressant att undersöka. Syftet med uppsatsen Àr jÀmföra och beskriva bankens, företagens, LÀnsstyrelsens, konkursförvaltarens och kronofogdens perspektiv gÀllande Àndringarna i förmÄnsrÀttslagen. För att besvara vÄrt syfte har en fallstudie genomförts genom personliga intervjuer med ovanstÄende fem aktörer. Analysen har skett genom att finna teorier som passar detta verkliga problem och sedan utifrÄn teorierna undersöka hur verkligheten ter sig.

Att fondspara har lÀnge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagslÀget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det rÄder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen Àr och var grÀnserna ligger.Men med de begrÀnsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande pÄvisa att etiska fonder Àr ett bra placeringsalternativ i jÀmförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jÀmförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. JÀmförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hÀmtats frÄn analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att bÄda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lÀgre avkastning per riskenhet.

Syftet med denna uppsats Àr att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa tvÄ vÀrderingsmetoder jÀmförs.Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingÄr i arbetet dÄ modellerna tar hÀnsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten.De skillnader som uppstÄr mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror frÀmst pÄ skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bÀttre resultat Àn den vedertagna Black-Scholes modell, dÀremot Àr Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt..

The purpose of this essay was to overview the conflicts regarding the exhibition space (Kunsthalle) Tensta Konsthall during 2003 and 2004, in order to gain an understanding of the following: why the conflict started, if anyone exceeded their authority, how the case has been reviewed in the press, what kind of value judgements lay behind the actions and why this case has received so much attention. By studying mainly press material and political documents it has been made clear that Tensta Konsthall?s location in an ill reputed suburb of Stockholm has been the cause for its exposure to different demands and expectations compared to other similar exhibition spaces. Further the essay deals with questions raised by the conflict in the intersection of culture and politics..

Detta examensarbete behandlar varför Älmhult inte vĂ€xer. De senast tio Ă„ren har det rĂ„tt bostadsbrist i Älmhult, framför allt pĂ„ hyreslĂ€genheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem Ă€r att det inte finns nĂ„gonstans att bo. För att ta reda pĂ„ vad det Ă€r som hindrar företag frĂ„n att bygga nya bostĂ€der har vi intervjuat aktörer och politiker som Ă€r aktiva i Älmhults kommun. Intervjuerna har sammanstĂ€llts och bearbetats i resultatet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken inverkan inkubatorer har pÄ etableringsprocessen i nya företag. Studien ska Àven belysa hur nyföretagare upplever att samverkan med inkubatorer pÄverkar etableringshindren för deras affÀrsidé. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ ansats med en djupintervju för att fÄ en bra insikt i inkubatorns funktioner samt en enkÀtundersökning för att fÄ en indikation pÄ hur inkubatorers medlemsföretag uppfattar stödet de fÄr. Valet av respondenter blev en företrÀdare för en inkubator samt Ätta företagare vilka deltar i inkubatorprojekt pÄ tvÄ olika orter. En inkubator erbjuder en entreprenöriell miljö dÀr nystartade företag fÄr hjÀlp med sin affÀrsutveckling genom att sÄddfinansiering kompletteras med affÀrskompetens.

Crowdfunding is a phenomenon that is subject to a great growth during the recent years, and the growth rate doesn't seem to stagnate. When new legislation named the JOBS Act in the U.S. becomes effective in late 2015, crowd equity will surely become a popular tool for financing businesses. Because crowdfunding great popularity is caused by the possibility to reach out to crowds through the internet, it is a global phenomenon, why it's relevant to examine current legislations in jurisdictions. This thesis covers an examination of Swedish laws of how they govern crowdfunding, and also suggestions on how the laws should be changed to more efficiently  correspond with the purposes of crowdfunding..

Denna uppsats görs pÄ uppdrag av EntreprenörCentrum i UmeÄ i syfte att belysa problem och svÄrigheter ett svenskt nystartat smÄföretag stöter pÄ det första verksamhetsÄret samt att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som underlÀttar för smÄföretagaren. Företagen som har valts som studieobjekt till denna uppsats Àr relativt nystartade smÄföretag i UmeÄ kommun. Informationsinsamlingen baseras pÄ en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med företagarna i de valda företagen. Annan typ av information erhÄlls frÄn bl.a. kurslitteratur, rapporter och avhandlingar. Att det i Sverige har varit de stora företagen som dominerat den svenska marknaden och dÀrmed bidragit med den ekonomiska utvecklingen har lett till att dagens entreprenörskap i form av smÄföretagande lÀnge har missgynnats med till exempel tunga skatter, finansieringsanskaffning och besvÀrlig byrÄkrati. Senare studier visar att det idag Àr det smÄföretagen som stÄr för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för att en kommersialiseringsprocess med grund i akademin ska inledas. Den teoretiska referensramen i studien belyser nÀtverksteori, incitament till entreprenörskap inom akademin samt teori om vÀgen frÄn akademisk forskning till företag. Intervjuer har genomförts med aktörer som har ansetts kunna visa pÄ hur kommersialiseringsprocessen gÄr till. TvÄ fallföretag har studerats; Seabased och Enreduce. BÄda dessa företag har sin grund i akademisk forskning.

Sponsoring is today a more common form for corporation in the trade of culture. This has led to a situation, in which companies and institutions of culture, must be more versed in sponsorship. In this essay, we aim at understand and give an account for how the corporation, in a sponsorship relationship might work.A sponsorship relationship also means that a lot of knowledge is needed in other doctrines. The law aspect is one of these, which we also will concern in this essay, another aspect is the integrity of the culture.The main purpose with this essay is to find information, which might work recommendingly, for organizations that works with sponsorship. Mainly we will considerate sponsorship as a source for the financing of culture.In this essay we have discovered that sponsoring has become increasingly important for financing cultural activities, and a good corporation demands a great deal of commitment from both parties.

Stambanan genom övre Norrland Àr den jÀrnvÀg som i dagslÀget skall tillgodose landets transportbehov via jÀrnvÀg genom Norrland. Den befintliga Stambanans kurviga och backiga profil medför att godstransporterna inte kan bedrivas lika effektivt som i andra delar av landet. DÄ stambanan dessutom Àr placerad i Norrlands inland innebÀr detta att den inte Àr strategiskt belÀgen med avseende pÄ gods- och persontransporter i och med att de flesta stora stÀderna i Sverige Àr kustlokaliserade. En ny jÀrnvÀg i form av Norrbotniabanan gÄr i rakare strÀckning Àn den gamla stambanan och Àr dessutom dimensionerad för högre hastigheter samt tyngre transporter.NÀr de offentliga resurserna inte rÀcker till för att genomföra alla tilltalande projekt uppstÄr en brist och de projekt som anses vara av störst vikt prioriteras. De slutsatser som kan dras av detta blir att mÄnga projekt som Àr nödvÀndiga, Norrbotniabanan i detta fall, ur bÄde ett lokalt och regionalt perspektiv inte förverkligas inom en önskvÀrd framtid.Syftet med denna rapport Àr att lÀmna ett förslag till en lÀmplig ansvarsfördelning med medföljande organisationsstruktur för framtagandet av jÀrnvÀgsplaner, vilket Àr en del i jÀrnvÀgsprocessen.

Uppsatsen kan kort sÀgas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.Vi ser pÄ de ekonomiska förutsÀttningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur bÄde musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fÀltet.FÀltet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sÀtter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt Àr att drivkraften Àr att göra nÄgot som kÀnns meningsfullt. Teorier som vi anvÀnt som referensram presenteras och jÀmförs med de intervjuer vi har genomfört. UtgÄngspunkten Àr pilotstudier och intervjuer med personer pÄ skivbolag som fÄr representera fÀltet genom att de Àven Àr musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten Àr ocksÄ gjort med hÀnsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fÀlt som avgrÀnsas utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv..

Syfte: Syftet med studien har varit lyfta fram den ?glömda? folkkindergarten i Hjorthagen ? den första i Stockholm. Uppsatsen tar sÀrskilt upp initiativtagarna, vilkas roll i det sammanhanget inte tidigare uppmÀrksammats. Med utgÄngspunkt frÄn folkkindergarten i Hjorthagen diskuteras dÀrefter tvÄ betydelsefulla förutsÀttningar för kindergartens spridning ? ekonomi och ledarinneutbildning - den senare med sÀrskild inriktning pÄ de skolbarntrÀdgÄrdar som inrÀttades vid flera högre skolor i Stockholm.Teori: New Historicism.Metod: Bearbetning av gjorda arkivstudier parallellt med litteraturstudier har utgjort grunden för analys och presentation av arbetet.Resultat: Bakgrunden till och förutsÀttningarna för tillkomsten av Stockholms första folkkindergarten redovisas.

Denna uppsats undersöker de spÀnningar - i sprÄk, förstÄelse och kultur - som uppstÄr mellan de ekonomiska och kulturella fÀlten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus pÄ finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras pÄ djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars instÀllning till och erfarenheter av nÀringslivssamarbeten skiljer sig Ät. Empirin analyseras utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring anvÀnds för att förstÄ nÀringslivets incitament. Analysen Àr gjord utifrÄn ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhÀllet i stort pÄverkar utfallet av kulturaktörens nÀringslivssamarbeten.