Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap pÄ gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare talar om de nya kursplanerna och hur lÀrarna konstruerar kursen, eleverna och sig sjÀlva nÀr de fÄr tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts pÄ Àmnets syfte som Àr övergripande för hela naturkunskapen och pÄ kursen naturkunskap 1a1 vad gÀller centralt innehÄll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör lÀroplansteori och ?det professionella objektet?. LÀroplansteorin sammanfattas i de delar som Àr relevanta för studien och dessa Àr: lÀroplansformulering och makt, lÀroplanskoder, transformering av lÀroplanen och lÀroplanens fem ansiktenArbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via tvÄ gruppintervjuer av lÀrare.Resultatet av undersökningen visade att lÀrarna konstruerade sig sjÀlva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir sÄledes ?mottagare?.

Syfte/problemstĂ€llningar: Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild gĂ„r att urskilja nĂ„gra globala och kulturella influenser i utvalda reportage frĂ„n magasinet Elle Decoration, frĂ„n fem olika lĂ€nder. Vi studerar Ă€ven skiljelinjerna mellan vad som Ă€r privat och vad som Ă€r offentligt genom framstĂ€llningen av hemmet och dess inredning. Teori: Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och JĂŒrgen Habermas offentlighetsteori. Metod: Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys. Resultat och slutsats: Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning dĂ€r en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framstĂ€llning.

I denna uppsats diskuteras förÀldraskap och normer runt förÀldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte Àr, att med utgÄngspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraförÀldratidningar, med fokus pÄ tvÄ olika teman gÀllande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förÀlder. FrÄgestÀllningarna handlar om hurförÀldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurförÀldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgÄr frÄnAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populÀrkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar Àven hur postmodern populÀrkultur definieras ochhur identiteter formas i samhÀllet relaterat till postmodern populÀrkultur. Den metod som har anvÀnts idenna uppsats Àr baserad pÄ Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

Studien undersöker barntidningen Lyckoslantens visuella representationer, med ett fokus pĂ„ serien Spara och Slösa samt omslagsbilderna. Åren mellan 1939 och 1945 granskas med hĂ€nsyn till det pĂ„gĂ„ende kriget i Europa för att söka synliggöra symboler för kriget. Symbolerna visar sig vara nĂ€stintill obefintliga och bidrar till den idylliserade vĂ€rld som gestaltas. Studiens huvudsakliga syfte Ă€r att diskursanalytiskt ringa in det specifika bildsprĂ„k som anvĂ€nds för att uppmuntra barn till sparsamhet. Genom bildernas uttryck och vidare betydelser diskuteras framtrĂ€dande ideal utifrĂ„n analytiska kategorier som genus, klass och etnicitet. Teman som Ă„terkommer i de bĂ„da bildtyperna och som knyts till en allmĂ€n sparandediskurs Ă€r mode och skönhet, idrott och hĂ€lsa, föreningsliv, flit och arbete, nöjen samt natur.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka normer kring hÀlsa och ohÀlsa som förmedlas i tidningsartiklar under Äret 2012 och sedan koppla dem till ett maktperspektiv utifrÄn Foucaults tankar om governmentality. Avsikten Àr att se hur normer och makt samspelar samt att undersöka hur man kan förstÄ ?hÀlsohets? utifrÄn ett maktperspektiv. Detta undersöker vi med hjÀlp av diskursanalys. Resultaten visar att det finns ett flertal starka normer som verkar.

The aim of this study is to examine if library and archive will meet professionally in digitization projects. The study has been conducted as a discourse analysis in accordance with the methods of Norman Fairclough, professor of Linguistics at Lancaster University. The texts are seen as linguistic and semiotic elements of social events that can be analyzed as parts of the social process ? discourse. The relationship between events and structures in society will be part of the social practice.The basic data derive from five public documents collected from Swedish government agencies.

Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. AlltsÄ blir betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting viktigt dÄ det pÄverkar den sociala praktiken, i frÄga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ svensk nyhetsmedias framstÀllning av invandrarkvinnan. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i sÄ fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.

Vulva vestibulit, eller förkortat vestibulit, Àr en problematik som uppmÀrksammats mer pÄsenare Är och som kÀnnetecknas av smÀrta kring slidöppningen i kvinnors könsorgan. Det Àren diagnos som prÀglas av mÄnga oklarheter kring orsaker och behandlingar. I denna uppsatsundersöks hur vestibulit konstrueras som diskursivt fenomen. Syftet med uppsatsen att visahur olika diskurser ger betydelse Ät vestibulit och hur det Àr möjligt att förstÄ problematikenoch de personer som drabbas. Materialet bestÄr dels av tidigare studier om vestibulit och delsav material hÀmtat frÄn olika sidor pÄ internet, med en blandning av information frÄnsjukvÄrden, journalistiska verk, forum och bloggar.

Denna uppsats Àmnar att studera den integrationskritiska tidningen Gringos syn pÄ etnicitet samt integrationsrelaterade problem. Centralt för uppsatsen Àr problematiken kring hur begreppen svensk och invandrare byggs upp och ges betydelse i tidningen samt hur detta kan kopplas till dess syn pÄ integration. Sammanlagt studeras 30 upplagor av tidningen mellan Ären 2004 fram till 2007. Studien har avklarats med hjÀlp av diskursanalys som metod..

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung lÀnkas samman till en matkulturell identitet. Med utgÄngspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstÄ hur projektet bidrar till konstruktionen och vÀrdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprÀtthÄlla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell mÀrkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjÀlp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att vÀrdetillskrivningen av de nordiska rÄvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger pÄ idéer om att man kan beskriva fyra lÀrandeformer inom estetiska lÀrprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Syftet med undersökningen Àr att, genom en analys av en mÀngd tidningsartiklar inom Àmnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i sÄ fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.Det vi kommer fram till Àr att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevÀrd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gÄtt frÄn att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion..

Med utgÄngspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i lÀroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska lÀroböcker för Àmnet spanska ur ett tidsperspektiv. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska lÀroböcker för Àmnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förÀndrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hÀmtats frÄn 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009.Studiens tillvÀgagÄngssÀtt har varit att faststÀlla ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berÀttarröst som tar avstÄnd frÄn fascismen, frankismen och diktaturen framtrÀder allt tydligare.

Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat tvÄ olika humanitÀra katastrofer. Analysen baseras pÄ ett urval av ledarartiklar som skildrat de bÄda hÀndelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssÀttet förs mycket textnÀra resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger pÄ hur de olika hÀndelserna omtalas, pÄ vilket sÀtt hÀndelserna byggs upp och vad de gestaltar. JÀmförelsen av tvÄ olika hÀndelser Àr till för att tydligare kunna visa pÄ olika sÀtt att gestalta hÀndelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan fÄ.

Detta Àr en uppsats vars syfte Àr att undersöka diskursen kring vÀrnplikten och reda ut problematiseringar i debatten kring avvecklingen av den allmÀnna vÀrnplikten. Detta görs genom att urskilja skillnader gÀllande problemrepresentationer i debatten mellan regeringen och oppositionen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrÄn Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frÄgor Àr tre forskningsfrÄgor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. ? Hur representeras problemet med den allmÀnna vÀrnplikten? ? Vilka antaganden ligger till grund för denne representation? ? Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? I uppsatsen rÄder ett diskursanalytiskt angreppssÀtt men diskursanalysen skall inte endast ses som en metod för analys av data, utan diskursanalysen Àr en metodisk och teoretisk helhet.