Fascismdiskursen i svenska spanskböcker
En studie av hur fascismen framställs i svenska läroböcker för ämnet spanska från 1960-talet fram till idag
Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009.Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare. I beskrivningen av francotiden observeras en successiv hegemonisk intervention genom vilken en negativ diskurs får hegemoni över en positiv. Läroböckernas benämning av Franco och francotiden genomgår en drastisk förändring vid kalla krigets slut 1990 då de börjar benämnas som diktator och diktatur. Även fascismen kopplas under senare tid samman med diktaturen men beskrivs under hela tidsperioden som våldsam och i negativa ordalag.