För att ta reda pÄ hur ett verk kan framhÀva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhÄlla sig till andra texter gjorde jag en nÀrlÀsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterÀra och allmÀnna repertoar, med fokus pÄ textens möjligheter att göra motstÄnd mot förhÄllningssÀttet att lÀsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan anvÀnda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhÄllande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opÄlitlige berÀttare och luckor i texten sÄ framhÀvde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer sÄ vill jag hÀvda att Fight Club utgör ett lÀmpligt lÀromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska lÀsare.

Sammanfattning Syfte: Att undersöka varför patienter med prenormalt bett söker behandling samt behandlingsutfallet bÄde ur funktionellt och estetiskt perspektiv. Material och metod: Bland 121 patienter som har genomgÄtt bÄde ortodontisk och kÀkkirurgisk behandling, har vi valt att studera de 57 patienterna som hade prenormalt bett, 60 % var kvinnor och 40 % mÀn. Materialet Àr insamlat med hjÀlp av kliniska undersökningar, en intervju och en enkÀt vid start av behandling samt tre Är senare. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgor i enkÀten som har att göra med orsaken till behandling och behandlingsutfall. Resultat: Totalt 74 % av patienterna med prenormalt bett sökte behandling helt eller delvis p.g.a. dÄlig tuggförmÄga och 73 % p.g.a.

VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser pÄ och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville ocksÄ undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de tvÄ kategorierna av pedagoger. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen Àr Àven utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vÄrt Àmne. I vÄr litteraturgenomgÄng ger vi först en historisk tillbakablick pÄ bildskapandet i den svenska förskolan och skolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa mÀn och kvinnor i sÄng, om sÄngpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever nÄgon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger pÄ intervjuer med tvÄ sÄngpedagoger; en man och en kvinna, samt med tvÄ av deras respektive elever. Studien visar att sÄngpedagogerna vÀljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlÀrning Àn om fysiska olikheter. Samma övningar anvÀnds för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Landskaparkitekturen kan beskrivas som ett brett och tvÀrvetenskapligt omrÄde. Det gÄr dock ÀndÄ att tala om specifika landskapsarkitektoniska förhÄllningssÀtt, nÄgot som formuleras inom utbildningarna, olika debattforum, genom facklitteratur, facktidskrifter och genom praktiken sjÀlvt. NÄgonstans börjar och slutar landskapsarkitektonisk kunskap. NÄgonstans börjar och slutar det landskapsarkitektoniska fÀltet. Hur beskrivs dÄ landskapsarkitektens kontext i ett urval samtida arkitekturperiodika? I denna uppsats har ett antal artiklar publicerade mellan 2008 och 2011 analyserats. Beskrivningarna av landskapsarkitektens kontext i artiklarna har sedan fördjupats och breddats med hjÀlp av fyra teoretiska perspektiv.

Syftet med arbetet var att frÀmja barns lÀrande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi anvÀnde oss av olika forskningsmetoder sÄsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund dÀr representerades lÀroplaneras kunskapsmÄl i matematik vi beskrev Àven forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar dÀr vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lÀrande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med rÀknesÀtten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former.

Syftet med detta arbete Àr att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgÀnglig. Arbetet utgÄr frÄn en fallstudie av det planerade kajstrÄket BorgmÀstarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten frÄn inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till BorgmÀstarebryggan, planens överensstÀmmelse med kommunens mÄl för att skapa en attraktiv och tillgÀnglig plats. DÀrefter kommer en kritisk lÀsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgÀnglighet. BorgmÀstarebryggans tÀnkta utformning skapar mÄnga goda förutsÀttningar för att bli en attraktiv och tillgÀnglig plats för allmÀnheten.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Följande studie genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med 4 lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lÀrarna ser kommunikation som grunden för elevernas lÀrande i matematik och att denna Àr viktig för att eleverna ska utveckla en förstÄelse för matematiken. Detta Àr nÄgot som Àven grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lÀrarna anvÀnder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Den hÀr kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. UtgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen Hur förhÄller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval frÄn bÄde fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade omrÄdet Hammarby Sjöstad i sydvÀstra Stockholm och skrevs Är 2000?2010.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Detta examensarbete Àr en intervjustudie om danslÀrare och klasslÀrares tankar och Äsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar Àven frÄgan hur ett samarbete mellan klasslÀrare och danslÀrare kan se ut. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare och klasslÀrare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan anvÀndas som konstform och/eller metod för att nÄ mÄl i andra Àmnen. Den förtydligar Àven hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhÀva det typiska tolkar sina upplevelser.

Mitt övergripande syfte med denna examensuppsats Ă€r att ta reda pĂ„ hur elevers motivation och lust att lĂ€ra pĂ„verkas av att arbeta med alla deras sinnen dĂ„ jag genom media och egna erfarenheter uppfattar det som att elever har fĂ„tt mindre motivation, lusten att lĂ€ra har minskat i skolan. Jag vill Ă€ven undersöka nĂ„gra pedagogers tankar och erfarenheter av hur det fungerar i praktiken att medvetet arbeta med elevers alla sinnen samt vilka redskap som kan anvĂ€ndas för att nĂ„ olika sinnen. Via intervjuer, observation och genom litteratur har jag kommit fram till att önskan och intentioner om att arbeta med alla sinnen Ă€r stor. Jag har Ă€ven funnit en medvetenhet hos informanter och pedagoger om vĂ„ra sinnen. Även nĂ€r det gĂ€ller lust att lĂ€ra finns bĂ„de kunskap och goda intentioner.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lÀrdomar av narrativt filmskapande i skolan, Àr att undersöka vad och hur eleverna (en Ärskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berÀttande spelfilm om snapphanetiden kan tÀnkas ha lÀrt sig av filmprojektet, och vilka tÀnkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den nÀrmaste utvecklingszonen och att barn lÀr sig bÀst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar Àr en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskÄdespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.

Satsningar pÄ en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan pÄ sikt ge sociala, hÀlsomÀssiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat vÀlbefinnande och minska stress hos sÄvÀl patienter som personal pÄ sjukhus. Arbetets syfte Àr att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen pÄ ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta Àldre och funktionsnedsattas behov av tillgÀnglighet, dÀr mÄlsÀttningen Àr att gestalta en vilsam, lÀkande miljö för bÄde patienter, anhöriga och personal pÄ sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för ÄterhÀmtning och hÀlsa. Gestaltningsaspekter att ha i Ätanke vid utformning av utemiljöer för Àldre och sjuka har sammanstÀllts dÀr tillgÀnglighetsanpsassning och medveten vÀxtgestaltning Àr central.