I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

IntranÀt anvÀnds inom mÄnga företag idag och det Àr ett system som anvÀnds som kommunikationskanal och arbetsverktyg. Ute i organisationer ligger fokus nu pÄ att utveckla de befintliga intranÀten, det finns ett behov av att skapa ordning i den vÀxande mÀngden data/information/applikationer (Bark et al., 2002).TyvÀrr finns det mÄnga problem och svÄrigheter med utveckling och införande av IT-stöd, sÄ som intranÀt, i organisationer och resultatet blir IT-stöd med stora tekniska brister som Àr svÄra att anvÀnda. En orsak till detta Àr att anvÀndarna av systemen inte stÄr i fokus, det Àr svÄrt att fÄ anvÀndarnas krav och behov att styra utvecklingsarbetet (Gulliksen & Göransson, 2002). För att lyckas med en intranÀtssatsning Àr dÀrför en analys av de anstÀlldas behov ett mÄste (Bark et al., 2002).Syftet med denna uppsats Àr att, vid utveckling av ett intranÀt pÄ ett fallföretag, undersöka anvÀndarbehoven i syfte att öka anvÀndbarheten. Detta görs genom att ta reda pÄ brister och förtjÀnster med ett befintligt intranÀt och utifrÄn detta skapa ett informationsunderlag för att vidareutveckla ett intranÀt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Syftet med studien var tvÄfaldigt. Det ena var att ta reda pÄ vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lÀrare anvÀnder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterÀrt lÀromedel. Vi ökade vÄrkunskap om studiens ÀmnesomrÄde genom lÀsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lÀrare verksamma i Ärskurserna 1-3. Detta för att fÄ en bild över huranvÀndningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lÀrarna ser pÄskönlitteratur och lÀromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska lÀroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsÀttningar och behov.

Sammanfattning Redelius Johanna (2005) Teaterproduktion - nyckeln till utveckling? Theatre production ? The key to development? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete Àr att jag vill skaffa mig inblick hur mina elever upplever vad de lÀr sig i ett teaterproduktionsarbete. Det Àr viktigt att eleven fÄr pröva eller utmana sina förmÄgor, men Àven förstÄ hur man bÀst kan utnyttja sina resurser. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden intervjuer, dÀr sex elever har intervjuats.

Syftet med denna uppsats Àr att studera konstprojektet och bloggen ?Post A Secret? utifrÄn ett bekÀnnelseperspektiv i allmÀnhet och ?Post A Secret? som en ny typ av bekÀnnelse i synnerhet. Projektet baseras pÄ att individer anonymt skriver ner en hemlighet pÄ ett egenhÀndigt gjorda vykort och skickar in till skaparen Frank Warren som publicerar dem pÄ hemsidan. Den tidigare forskningen behandlar tvÄ övergripande teman; bekÀnnelse och Internet. Dessa fÄr stort utrymme i uppsatsen pÄ grund av att projektet Àr en kombination av flera olika medier och infallsvinklar och behöver förstÄs utifrÄn den kontext i vilket det konstrueras.

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrÄn var och ens förutsÀttningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en alternativ del som innefattar vÄr arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vÀgen till vÄr arbetsform, vad eleverna och lÀrarna gav för respons samt vÄrt resonemang kring resultatet. FrÄgestÀllningarna har varit: Vilka faktorer pÄverkar planeringen av en arbetsform? Hur pÄverkar vÄr processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad Àr en lÀrorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som anvÀnds i skolorna idag samt av relevant litteratur.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att skapa en djupare förstÄelse för hur truppgymnaster och simhoppare pÄ nationell elitnivÄ uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien anvÀnder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frÄgestÀllningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) NÀr upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen pÄ motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier anvÀnder sig truppgymnaster och simhoppare av för att kÀnna sig kompetenta i sitt idrottande?MetodStudien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de frÀmsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgÄngspunkt ur ett interpretativt tillvÀgagÄngssÀtt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.

Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsÀttningar för att behandla vindkraftsetablering i tematiska tillÀgg till översiktsplaner, som uppstÄtt i och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över frÄn plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar ocksÄ ett förslag till tema-tiskt tillÀgg till Motala kommuns översiktsplan. DÀr prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras nÀr vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgÄr en tillstÄndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger pÄ egna tankar frÄn utarbetandet av det tematiska tillÀgget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter frÄn kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och frÄn lÀnsstyrelsen.

Introduktion: Den fysiska miljön Àr stÀndigt nÀrvarande och kan pÄverka kroppen bÄde fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom vÄra sinnen. VÄrdmiljön skallfrÀmja handlingar av omsorg. Det Àr sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vÄrdmiljö samtvÀrna om de estetiska aspekterna i vÄrdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vÄrdmiljön pÄ avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjÀlp av innehÄllsanalys för att se pÄ skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vÄrdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vÄrdmiljön pÄverkar patienternas trivsel, integritet,bekvÀmlighet och den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivÄ, fÀrg och ljus samt konst och vÀxter pÄverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras vÀlbefinnande.Slutsats: Den fysiska vÄrdmiljön pÄverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepÄ hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vÄrdmiljön Àr subjektivoch varierar frÄn individ till individ Àven om vissa likheter finns.

Bakgrund: Traditionellt kÀnnetecknas sjukhusmiljön av sterila och avidentifierade miljöer dÀrdet biomedicinska synsÀttet pÄ patienten som ett objekt har pÄverkat utformningen av dessamiljöer. Den fysiska vÄrdmiljön pÄ sjukhusen kan antas pÄverka patientens vÀlbefinnande ochhÀlsa. DÄ vÄrdmiljön utgör ett av sjuksköterskans kompetensomrÄden Äligger det denna attskaffa sig kunskaper kring hur vÄrdmiljön pÄverkar patientens vÀlbefinnande. Detta för attkunna reflektera över, motivera samt medverka till att utveckla en god vÄrdmiljö och vÀrna omde estetiska aspekterna i vÄrdmiljön. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17vetenskapliga artiklar som grund.

Den hÀr uppsatsen handlar om det som inom vÀsterlÀndsk konstmusik benÀmns interpretation eller tolkning, d.v.s. den process som börjar med artistens studium av musikverkets noterade förlaga och slutar med det klingande resultatet. Uppsatsens fokus Àr det sistnÀmnda ? artistens musikaliska gestaltning av ett verk. Syftet Àr att studera det estetiska spÀnningsfÀlt som finns inom interpretationskonsten: Ä ena sidan hyllas det personliga och unika; Ä andra sidan finns konventioner om vad som Àr rÀtt och fel i en tolkning.